Aftonbladet – 9 december 1852, sida 2

omkring 67 alnar. Rörens antal i afseende på pannorna är så fördeladt, att den större pannan stär i förbindelse med 10 och den mindre med 6 rör, sä att man allt efter väderleken kan begagna. en end: eller båda apparaterna. Den qvantitet bränsle, som konsumeras, mäste säledes blifva ganska. olika; efter hvad man förmodar skall den dock öfrerhufvudtsge: ander vintern ej komma att öfverstiga 1 å 1!V, tunna coaks pr dag, såvida ej vintern blir alltför sträng. Apparaten är förfärdigad af ingeniören George Haden frän Edinburg och uppsatt af dennes broder, hr W. Haden, som haft ledning och uppsigt öfver hela det verkställda arbetet. Dessa herrar lära förut hafva utfört uppvärmning och ventilation i öfver 120 kyr kor och offentliga byggnader, så att de äga en stor erfarenhet och en i Eagland erkänd skicklighet i sin sak. Detta anseende hafva de ej heller här jäfvat då arbetet, som bifvit besigtigadt af dertill förordnade besigtningsmän, hvaribland hrr arkitekten Kauffman och murmästaren Rapp, blifvit t:! fullo godkändt. Kostnaderna för sjeltva apparaten lära hafva uppgått till 250 pd st. (omkring 3000 rår bko). De öf riga arbetena, murning m. m. hafva uppgätt i kostnad till omkring 2200 rdr bko. nen — De från klädeshandlaanden Thalin i be slag tagna klädespersedlar hafva i dag blifvit honona återställda, sedan de i föreskritven ordning blifvit besigtigade och värderade. NORGE. Vi hafva i dag mottagit norska blad af den 6 dennes. Alla kommunalrepresentationer i Thelemarken ha nu bifallit att under 20 år lemna bidrag till kanalanläggningen mellan Nordsjö och Skiensfjorden. I Stavanger rasade den 27 en orkanaktig storm från sydost. Flera tak bortrycktes. skorstenar nedstörtades och åtskilliga andra förödelser åstadkommos genom denna storm, hvars like på denna ort ingen kunde erinra sig. En godtköpsupplaga af Onkel Toms stugar i norsk öfversättning har börjat utgifvas på Mallings förlag. I Morgenbladet har en diskussion begynts mellan tvenne insändare om den frågan, Ähuruvida interimsregeringen bör kunna tillsätta emheten eller icke, hvilken fråga säges uti Christiania i längre tid bafva utgjort samtalsämnet i vidsträcktare och trängre kretsar. Den förste insändaren finneri den norska lagstiftningen ingenting till hinder för, att interimsregeringen utöfvar detta kungliga prerogativ, och om den svenska lagstiftningen i denna punkt, tillfogar har, kan det icke vara något tvifvel. Den andre insändaren invänder, att det just är i den svenska lagstiftningen som knuten ligger, alldenstund den svenska regeringsformen justi denna punkt inskränker interimsregeringen för hvad Sverige angår; och då den nu: existerande interimsregeringen är baserad på principen om fullkomlig reciprocitet, är fullkomligt grundadt och riktigt, att interimsregeringen icke befattar sig med embetsutnämningar i det ena af de förenade rikena, då den icke tillika kan göra det i det andra. Man kan lätt tänka sig, yttrar insändaren vidare, en händelse, i hvilken det i hög grad kunde intressera den ena unionsstaten att få en viss fråga rörande den andra unionsstaten ordvad på ett gätt, som är till största fördel för den: första, och det fordras då icke mer än att en enda medlem af den andra nationens representanter röstar med den förstas, och hela saken är då afgjord till dis favör för den stat, som den egentligen rörer. Men utgången i sådana kritiska frågor kan icke blifva den här förespeglade, så länge full reciprocitet herrskar, ty då har man i jus taionis (vedergällningsrätten) en hämmande kraft mot en sådan böjelse att vilja favorisera den ena nationen på den andras bekostnad, om föröfrigt en sådan någongång skulle vilja göra sig gällande, Det är sålunda farligt att i någo! bänseende rubba reciprocitetsprincipen och derföre äfven tillfredsställande, att det norska elementet i regeringen, inseende vigten häraf, uppskjutit alla embetsutnämningar till konungens omedelbara afgörande. Denna åtgärd är dikterad af sträng nödvändighet, eller ett motsatt beteende skulle åtminstone vara i hög grad politiskt oklokt. Prof. P. A. Munch fortsätter i Morgenbladet sin mot insändaren —Im— i Svenska Tidningen riktade polemiska artikel Om den saakaldte nyere historiske Skole i Norges, hvilken synes komma att blifva ganska vidlyftig SARS