Aftonbladet – 7 december 1852, sida 2

SORESTNRPEENETEEK SEKTEN goda, respektabla bottnen: den starkares rätt, och han säger — och som jag tycker, med fullt skäl — att den amerikanska plantören sendast gör, under en annan form, hvad den engelska: aristokratien och kapitalisterna göra med de lägre klasserna, det vill säga, såsom jag förstår det, tillegna sig dem med hull och här, kropp och själ, för sin egen nyttas och beqvämlighets skull. Han försvarar bäda delarna, och är derutinnan, åtminstoae i mitt tycke, konseqvent. Fan: påstår att någon högre civilisation ej är möjlig utan att massorna hållas i slafveri, ett verkligt eller ett nominelt. Det måste finnas, säger han, en lägre klass som användes till det fysiska arbetet och inskränkes till en djurisk tillvarelse; dermed vinnes, att en högre klass får ledighet och tillgångar för en vidsträcktare intellektuel förkofran, och blir den själsom styr den lägre. Så resonnerar han, emedan han, som jag sade, är född aristokrat, — och jag tror eJ härpå, emedan jag föddes demokrat. Huru i all. verlden kunna de sakerna komma i jemförelse?. sade miss Ophelia. Den engelska arbetaren säljes ej, köpes ej, skils ej från sin familj, är ej underkastad husaga. Å ,Han är lika beroende af sin arbetsgifvares godtycke som om han vore såld åt honom. Slafegaren kan piska ibjel sin motspänstiga slaf — kapitalisten kam svältaihjel honom. Hvad familjsäkerheten anbelangar, så torde det vara svårt att säga hvilketdera är värst, — att se sina barn säljas, eller se dem svälta ibjel hemmas — C Men det kan aldrig utgöra något försvar för slafveriet, att det ej är värre än en:hop andra fula saker. nJag har ej heller utgifvit det för något sådant, — tvärtom, jag medger till och med att slafveriet under den form det finns hos oss är ett ännu oförsyntare och. påtagligare våldförande af menniskorätt: att ordentligtköpa ea menniska, se på hennes tänder, undersöka hennes muskler, låta henne hoppa och springa, och sedan beitala kontant för henne; att ha spekulanter, agenter, mäklare, som trafikera med menniskors kroppar och gjäJar, — allt detta sätter saken, inför den.hyfsade verldens lögon i en bjertare dager, ehuru hvad som sker, i sjelfve Igrun en är sak samma, hos oss som i Europa, nemliger