Aftonbladet – 7 december 1852, sida 1

på en slump!Er far, till exempel, bosätter sig i Vermont, i en stad der;alla äro i verkligheten fria och jemlika; blir en ordenlig församlingsledamot och kyrkoråd, och i sinom tid medlem af ett abolitionist-samfund, och anser oss för föga bättre än hedningar. Och likväl är han, i alla menniskors tanke, till lynne och sedvanor, min fars lefvande afbild. Jag kan se huru det: sticker fram från femti olika håll — samma stränga, befallande; hersklystna lynne. Ni vet nog huru omöjligt det är att öfvertyga somliga personer i er köping att Squire Sincler icke sätter sig öfver dem. Saken är den; attehuru han kommit att lefva i en demokratisk tid, så är han i själ och hjerta en aristokrat lika mycket som min far, som regerade öfver en fem till sex hundra slafvar. Miss Ophelia. kände god lust att göra invändnihgar mot denna teckning och lade bort sin sticksöm för att begynna, men S:t Clare förekom henne. Nä ja, kära kusin, jag vet förut allt hvad ni vill säga. Jag påstår ej att de voro precist lika. Den ena kom i en ställning, der allt satte sig emot-en naturlig fallenhet, och den andra der: allt gynnade densamma; och så blef den ena en försvarligt egensinnig; stolt; hersklysten gammal demokrat, och den andra en egensinnig, stolt, gammal despot. I fall båda hade egt planteger i Louisiana skulle de varit så lika som ett par gamla kulor omstöpta i samma form., Huru vanvördigt du kan tala!s sade miss Ophelia: Jag menar intet ondt med. gubbarna; sade S:t Clare. Men ni vet kusin, att höfviskhet ej är min starka sida. Men jag återgår till min historia: När min far dog, lemnade han hela sin förmögenhet arf åt oss båda tvillingsbröder, för att delas såsom vi skulle komma öfverens. Det lefver ej på Guds gröna jord en mera högsinnad, mera liberal man än Alfred, i allt hvad gom angår hans jemlikar, och vi uppgjorde hela arfekiftet utan att det fälldes ett: enda obroderligt ord eller uppstod minsta spår till missämja. Vi beslöto utt bruka plantagen för gemensam räkning ; och Alfred, vars yttre menniska och förmåga var dubbelt kraftfullare in. min, omfattade snart plantage-yrket med entusiasm, ch dref det med utmärkt framgång.