Aftonbladet – 7 december 1852, sida 1

NE Ae liga fördelar af utvidgade och underlättade handelsoch sjöfartsförbindelser, så bör dock berörde omständighet lika litet afskräcka från traktaten som det svenska jernet.Är deten ;vinst för franska industrien och åkerbruket jatt få mera än hittills begagna vårt jern, så bör det ju äfven vara en fördel för transporiten af Frankrikes handelsvaror, att kunna i någon män för billigare frakter använda de inorska fartygen. j Hos 6ss klagar man väl också öfver den utomordentliga utsträckning som norska hanJdelsflottan vunnit i våra bamnar, hvarifrån nästan hela trävaru-exporten nu besörjes af norska fartyg; men så länge vi sjelfva ej företå att skilja vår sjöfart från de hinder som Jännu finnas: qvar emot dess fullkomliga fribet, skulle utestängandet af de norska fartygen endast motverka den nu rådande lifligheten i nämnde export. Med samma rätt som vi af Frankrike fordra nedsättning i jerntullen, emot det att vi åter med lindriga afgifter belägga de franska varorna, bland hvilka vinet ådrager sig mesta uppmärksamheten, kan äfven Norge eftersträfva raera lättnad för sin sjöfart, en bufvudsaklig näringsgren för detta land, till ersättning för tullnedsättning å de franska vinerna. Att norska handelsmarinen vunnit det anseende; att till och med ett så stort rike som Frankrike kan hysa någon betänklighet att lemna densamma lättare tillfälle till könkurrens med sin egen handelsflotta, medan Frankrike troligen i detta hänseende icke hyser någon synnerlig betänklighet hvad vår skeppsfart vidkommer, utgör emellertid en ny erinran om det kända förhållandet, att vår sjöfart icke går framåt såsom den borde. Den skråmässighet som fordom tryckt äfven vår sjöfart, och de stora hindren mot den så kallade landtmannaseglationen ha här såsom 1 allt annat motverkat vära framsteg, och det ir numera af vigt att hvarje spår efter sådana tryckande och för ett fritt näringslif i berörde riktning hindersamma skrankor helt och hället undanrödjas. Äfven borde alia de artiklar som äro nödvändiga för utrustning af handelsfartyg vara befriade från tultafgifter. För att uppmuntra fabriksanläggningar hafva vi iakttagit den klokheten att under vissa förhållanden tillåta -tulifri införsel af machiner, och-betydliga partier deraf hafva säledes inkommit, uppgäende denna import, enligt hvad vi hört uppgifvas, för sistiidet år från England till ett värde af418,000 rår bko; men är det icke lika mycket skäl att tillåta tullfri införseb af de för sjöfartsfabrikerna,eller fartygen, nödvändiga persedlar, enär sjöfarten för Sverige är af en hufvudsaklig vigt? Men bästa beviset att vi i sådana ämnen icke äro konseqventa är, att vi såsom nyss nämndes tillåta tullfri införsel af evgelska machiner, som till en del hafva. det billigare priset å engelskt jern att tacka för. det att de icke här utestängas af svenska mackhiner, men deremot hindra vi, genom absolut förbud, våra egna machinverkstäder att begagna det billigare engelska jernet, hvars begagnande för en del ändamål sannolikt skulle sätta zamma verkstäder i tillfälle att ofta icke blott utestänga de fremmande machinerna från vårt land utan äfven betydligen medverka att för arbetena från våra egna verkstäder öppna marknaden på utländska orter. Efter nyssberörde digression från frågan om handelsförbindelserna med Frankrike, få vi, hvad desamma för sistlidet år vidkommer, upplysa att de enligt vanliga svenska beräkningar lära utgöra blott 2,430,000 rdr bko, hvilket också öfverensstämmer med den förut i officiella franska berättelser gjorda uppskatiningen af 5 millioner francs. Den sistlidet år inträffade förbättringen i Frankrikes handel och industriföretag har således icke inverkat på bandelsgemenskapen med Sverige, ty den var mindre än året förut, då den i export och import enligt svenska beräkningar utgjorde 2,553,000 rdr bko. Ett sådant stillastående i handelsgemenskapen med ett af Europas största och miöktigaste riken bör äfven i och för sig innefatta en kraftig anledning att söka gifva mera Jif åt våra handelsaffärer på detta håll, och hysa vi lerföre den lifliga önskan att Frankrikes skeppsedares . fruktan för konkurrensen med de sorska fartygen och samma lands jernverksoch skogsegares antipatier emot vårt jern. må ika litet som våra egna prohibitiva tullförfattvingar vinna seger emot de stora och vigtiga ntressen som å ömse sidor fordra den länge väntade handelstraktatens afslutande. Hans Maj:t Konungens tillfrisknande fortsår, och har någon bulletin om Hans Maj:ts 1elsotillstånd i dag icke utgifvits. — Interimsregeringen har i dag haft samnanträde. — TI anledning af fabriksidkaren David Carnegies; ;rosshandlarne. Ed. . Magnus, Morris Jacobssons-oech . Barclays samt ryske vice-konsuln Oscar Ekmans 103 K. M:t gjorda anhällan att, som de sig emellan frorontkrirmmit att mod da sittighator nah albuttte