Aftonbladet – 6 december 1852, sida 2

wuvida församlingen ansåg att påskböckernalv: rde på samma sätt som hittills bibehållas. li Härvid tilldrog sig det oväntade, att frågan, ä! ter hvad de fleste tyckte sig höra, besvara-!F es med ett vida öfvervägande ja; hvarjemtelp andra sidan ordet votering hördes; hvilket1 It åstadkom en lång paus i sessionen. Ordranden förklarade derefter, att han möjligen ade framställt propositionen orätt, ty hans ening hade varit att fråga, huruvida ej förumlingen ansåg frågan om påskböckernas uppörande redan afgjord genom beslutet i Maj ånad. Härå genmältes af flere, att ordföinden vore fullt berättigad förklara sin meing; men då en proposition redan formligen lifvit framställd och besvarad, så återstod nu tet annat, än att ordföranden måtte förklara uru han uppfattat svaret eller ock förnya proositionen, och sedan votering anställas i fall ägon fordrade det eller ansåge svaret ej rikgt uppfattadt. Allt annat sätt att gå till väga ch alla försök att tillintetgöra eller ändra en roposition som engång varit framställd och esvarad samt sålunda utgjorde ett faktum, som nåste till protokollet upptagas, skulle utgöra tt våldförande af formen och församlingens itt, 0. 8. Vv. Detta syntes likväl vara så vårt för hr ordföranden att fatta, att det oakadt förnyade yrkanden icke var möjligt hvaren att få samma proposition än en gång uppepad eller att få komma till votering under ner än en timmas tid, utan tiden passerade oder ständiga förklaringar och tvister härom ill dess aftonsången begynte och uppskof måste ke till nästa söndag, så att hela gårdagens ockenstämma ledde till intet resultat. ——— — Det är godt och väl att man numera efver i den förhoppning att i sinom tid få vufvudstaden upplyst af gas. Men det torde indock icke vara skäl att till dess låta hufrudstadens invånare vandra i mörker, så snart on molnfläck undanskymmer månen, som hitills kunnat anses såsom hufvudstadens egentige gatlysningsentreprenör. Gatlyktornas. sken har nu en lång tid varit så darrande och matt, att vandraren måst söka vägledning af de förbifarande ekipagernas lanternor, hvilka i jemförelse med dem lyst såsom stjernor. Men ännu kinkigare har det varit under det polismånsken, hvarmed hufvudstadens invånare några aftnar under förflutna vecka fått göra en föga angenäm bekantskap. De som då befunnit sig ute, hafva, sedan lyktorna redan kl. 10 blifvit släckte, måst trefva sig fram, hvarvid de riskerat både lif och lemmar. Om det icke låter sig göra att afskaffa polismånskenet, som hittills haft kraftigt understöd hos sjelfva öfverståthållareembetet, kunde det måhända låta göra sig att genom enskild spekulation upplifva den gamla lyktgubbeinrättningen, då hvaroch en kunde emot betalning låta lysa sig hem. Minne af Hans Kongl. Höghet Sveriges och Norges Arffurste Frans Gustaf Oscar, Hertig af Upland, är titeln på en liten elegant utrustad volym, som i dessa dagar blifvit utlemnad i bokhandeln, innehållande en kort berättelse öfver den bortgångne konungasonens sjukdom och död, jemte en redogörelse för hvad de stora tidningarne i anledning deraf innebållit, samt en rikbaltig samling af skaldestycken, som blifvit skrifna öfver den sorgliga tilldragelsen. Den prydes af ett efter Dirks original af Cardon lithografieradt porträtt af Prins Gustaf. Äfgenledes har i bokhandeln utkommit professoren Böttigers Tal vid den af Upsala Universitet firade sorgjest den 26 Nov. 1852 öfver H. K. H. Sveriges och Norges Arffurste Frans Gustaf Oscar, Hertig af Upland: en lika värdig som vacker lefnadsteckning af den förevigade, såsom furste, vetenskapsidkare, konstnär och menniska. — Af Tidskrift för Litteratur är åttonde häftet utkommet, innehållande: Or de evangeliska kyrkornas förening i Frankrike; — Jonathan Swift, andra afselningen; — sara öfversigt af nya böcker. — Af entysk tidningskatalog för år 1853, som just nu koramer oss tillhanda, inhemtas att antalet af de tidningar och tidskrifter, som äro ämnade att under nästkommande är utgifvas i Tyskland och angränsande länder utgör icke mindre än 2270 sörskilda periodi: ska skrifter. . . Bland dessa 2270 tidningar och tidskrifte upptagas icke mindre än 892 såsom varand af vetenskapligt innehåll. Den andel, som d .särskilda vetenskaperna eller vetenskapsgrup -Iperna hvar för sig hafva uti detta antal, be tecknas at följande förhållanden: teolo gi 165 periodiska skrifter; handel och nä ringar samt krigsvetenskap 119; landthushåll ning 95; medicin och farmaci 73; vitterhe och sköna konster 67; historia, geografi oc statistik 65; maturvetenskaper (utom medicin 64; filologi och pedagogik 62; rätts-, stats och kameralvetenskaper 52; allmän litteratu och bibliografi 32; periodiska skrifter för ung dom 16; tidskrifter af blandadt innehåll 8 summa 892. (Den ironiska sammanställnin gen af krigsvetenskap med handel och närin gar, står för den tyske författarens räkning.) Af politiska och annonstidningar upptags deremot 1378 såsom utkommande äfven und instundande år 1853. . Ehuru betydliga dessa siffertal synas var utvisa de likväl en icke obetydlig förminsl t ning uti den periodiska litteraturen 1 jemfi nlrelse med den stora tillväxt, som densaror alpå en gång hade vunnit under skydd af de -ltryckfrihet som 1848 års rörelser medförde f oITuekland. Det är härvid högst anmärkning: