Aftonbladet – 24 november 1852, sida 3

göthland komme att blifva mer aflägsnad från segellederna än banan ifrån Örebro till Stockholm, och således konkurrensen med sjöfarten blefve mindre, att seglatsen på Melaren är vida mindre långsam och besvärlig än den på Wenera och Götha elf, samt att naturliga vattenvägar utgrena sig frän bufvudstaden nästan ät alla väderstreck, så kan man svärligen undgå att komma till den slutsats, att om jernbanan mellan Götheborg och Stockholm blott delvis kan bringas till utförande, bör den längt snarare hafva utsigter att bära sig, om den börjas frän den förstnämnda orten än från den sednare, eller från nägon punkt ä midten af densamma. Äfven för varutrafiken är lokalen för den föreslagna jernbanan genom Westergötland jemförelsevis ganska lofvande. Den skulle inom Skaraborgs län genomskära eller begränsa den stora och fruktbara slätten, hvarå ätminstone 50,000 tunnland mossor ännu ligga ouppodlade just i jernbanans grannskap: den skulle vidare komma att beröra den vestra sluttningen af Billingen och Mösseberg, hvilka bäda ega lätt ätkomliga och outtömliga lager af ett slags sandsten, som hörer till de bästa byggnadsämnen, oeh (från Kinnekulle) redan blifvit i stora qvantiteter utförd till Danmark, samt af kalksten och alunskiffer, hvilkas användbarhet säväl till byggnadsämnen som till äkerjordens förbättring är allmänt -erkänd. Den sistnämnda stenartens duglighet till brännmaterial vid kalkbränning och aluntillverkning är redan af stor betydenhet, och lyckliga försök hafva äfven blifvit dermed gjorda vid andra industriella företag, som läta hoppas en ännu vidsträcktare användning. Lugnäsbergets förträffliga qvarnstensbrott ligger äfven utmed den föreslagna linien. Inom Elfsborgs län skulle banan visserligen på en sträcka af ett par mil komma att beröra en mindre fruktbar trakt, men dä denna ätminstone delvis eger en högt uppdrifsen industri, och befolkningen redan af egen drift med betydliga kostnader omlsgt större delen af sina vägar, kan jernbanan äfven från det hället piräkna mycken trafik, helst om en sidogren kommer till utförande från Boräs-trakten, i stället för den föreslagna banan mellan Boräs och Warberg. Denna utsträckning af jernbanan skulle ej blott till en degsresa förkorta vägen mellan Götheborg oeb Stockholm, den skulle äfven i en snar framtid bereds en lättare och tätare förbindelse mellan de. Skandinaviska rikena och bringa säväl Sverige som Norge i närmare gemenskap med kontinenten. Detallmänns Europeiska jernvägsoch elektriska telegraf nätet sträcker sig redau-ifrån Medelbafvet till Östersjön, och häller på att utgrena sig genom denJutska halfön, hvilken medelst en telegraflinea snart skall förbindas med Köpenbamn och Helsingör. Den tanken ligger säledes nära, att äfven den Skandinaviska balfön bör sättas i förening med detta stora kommunikationsnät, som icom några år skall ej blott hafva bragt alla Europas hufvudstäder i den närmaste beröring med hvarandra, utan måhända äfven utsträekt sig utom vär verldsdel. Så väl Sveriges som Norges förnämsta kommunikations-linier hafva en sydlig eller sydvestlig riktning, och nägon särdeles anledning fiones ej att någon lifligare varutrafik ä genaste vägen mellan Stockholm och Christiania kan upp stä; — tvertom torde den som finnes i denna riktning till en god del bero på olika tullförfattniogar, Det synes säledes lämpligast, att om icke en jernbana, ätminstone en telegraflinea anligges ifrän Öresund genom sydvestra Sverige till Christiania och vidare en annan linea ifrån Götheborg till Stockholm, hvarigenom de Skandinaviska rikenas trenne förnämsta städer för minsta kostnad erhölle nödig kommunikation med hvarandra. Längden af dessa linier skulle tillsammans utgöra omkring hundrade mil; men om de förenade rikenas hufvudstäder hvar för sig skulle erhälla en telegrafeller jernvägsförbindelse den genaste vägen med Öresund, och sedan äfven difgkt förenas sinsemellan, skulle dessa trenne linier troligen blifva 60 till 70 mil längre, Emedan anläggningen och värden af elektriska telegrafer fordrar mi sta kostnad, dä de förenas med jernbanor, bör en telegraf utan, tvifvel ställas i samband med den föreslagna jernbanan mellan Götheborg och Köping, och ifrån sistoamnda stad utströckas genom de öfriga städerna vid Mälaren till Stoekbolm utefter den lines, som en blifvande jernbana skullg följa. Om sättet för utförandet kunde vara Äätskilligt att tillägga; men för märvarande mä det vara nog att uttrycka den öpskam, att, efter fullständiga lokal-undersökningar,; fåett pälitligt kostnadsförslag uppgjordt, hvilket äfven bör innehålla de upplysningar om tra fiken, som möjligen kunna vinnas; förslaget stär i öf. rigt i så nära samband med beslutet om jernbansanläggningen mellan Hult och Köping, att dess utförande bör blifva en omedelbar följd af denna; detär i äpnu högre grad förtjent af statsmaktens understöd, fom icke beller lärer kunna uteblifva, sedan nan en gäng begynt att med allvar egna något deltagande för saken.