Aftonbladet – 23 november 1852, sida 3

des följande priser: råg 10 rdr, korn 4; rdr allt bko. (N. P.) BLANDADE ÄMNEN. som Två ÄFvEeEntYR Ti sjös. — Till de mänga berättelser om skeppsbrott och andra olyckor till sjös, som denna höst stå att läsa i alla blad, tillägga vi efter Helsingfors Tidn. tvä historier å la Robinson, med den-skillnad likväl, att bådas sanningsenlighet är bestyrkt af trovärdiga ögonvitthen. En dag i inedlet at Oktober blef en estländsk båt, lastad med 8 tunnor potäter, väderdrifven i öppna sjön mellan Reval och Helsingfors och törnade nattetid i trakten af Enskär i Helsingfors skärgård på ett undervattens grund. Besättningen, endasttvå man Esther, vräkte dervid potäterna i sjön, skutan lättades och kom öfver grundet, men slungades af störtsjön mot en klippa och slogs i stycken. Estherne kommo med knapp nöd genomväta och utan mössor på klippan, som var alldeles kal. Allt hvad de lyckades berga utom lifvet var en half limpa, ett par åror och tvä toma säckar. Sex dygn tillbragte desse olycklige på klippan utan ringaste skydd för köld och bläst; limpan var snart förtärd, säckarna hade de uppsått. på ärorna säsom nödsignal. Efter deras utsago ha både ängfartyg och seglare passerat förbi utan att märka dem, tills ändtligen kofterdikaptenen J. F. Holmström frän Helsingfors under en jagttärd blef säckarna varse och, uhdrande öfver en sä ovanlig sigaal, höll kurs på klippan. Estherne blefvo nu ielänligt tillständ fuöne, bergade, förda till Rönnskär, med omsorg värdade och ändtligen, genom kapten A. F.J. Brenners försorg, på länad båt äterskickade vill sitt land igen. Den andra händelsen är än mera äfventyrlig. Den 26 sistl, Oktober begaf sig auditören härstädes Wa-: sili Karlanoffs son Feodor, 18 är gammal, ätföljd af en sin faders dentschik, en äldre man, i öppen bät på väg till Gresså gärd (i Kyrkslätt?) för att arrendera för nästa är ett litet sommarställe. På denna väg blefvo båda borta, och dä nägra dagar derefter deras bät fanns drifven i land med uppvänd köl, togs för afgjordt att båda drunknat. Den bedröfvade faIren lät öfverallt vid kusten efterhöra, om tilläfvenyrs deras döda kroppar flutit i land; men förgäfres,! nan fann icke af dem det ringaste spår. i Af en berättelse kom ryktet härom till handlanden! B. B. Brenner ute på Melko holme vid pass ?Y, mil från Helsingfors, och denne erfarne sjöman slöt af vindens riktning m. m. att de saknade möjligen kömmit i land på någoaaf de små obebodda utöarne vid segelleden ät Abo. Hr Brenner förlorade icke ett; igonblick, utan begaf sig i svärt väder och hög sjö! ill en af förenämnde öar vid nämn Ryss-skär och! aade verkligen lyckan ätt der find Feodor Kaflanoft ;ch hans följeslågare båda vid lif, men i ett uselt! villständ, vanmäktiga och utan förmåga att tala. Hr) 3rennper egnade genast de olyckliga all möjlig om rärdnad, förde dem till Melko, vederqvick e dem var-: samt, som deras tillstånd fördrade, och hade dagen! ierpå den sällsynta glädjen ätt välbehåällne ätergifra:! an förlorad son ät hans fader och eå förlorad fäder it hans barp, ty Kärlanoffs betjent var gift. i Detta skedde den 9 och 19 November. Yoglingen: Karlanoff och hans olyckskamrat, som af stormar d:ifvits till Ryss skär, bade uppdragit sin bät på stran-; len, men under, natten steg vattnet, linan brast, och! bäten dref Bort. Fjorton dygn hade desse (den nye. Robinson och Fredag tillbragt under skarp köld utan ak eller skydd på den lilla, endast med buskar be-: ruxna holmen. De bade afvideqvistar flätat ett korg-! rerk och med tillbjelp af det bergade seglet beredt! ig ett bristfälligt tält. Likväl hade de utom all fråga! rarit förlorade, derest icke ett lyckligt öde fogat, att ar Brenner på holmen hade för uppä bete samt att !e Skeppsbrutte medförde tre väsendtliga ting, en bössa, elddon och knif. Så blef det dem möjligt att skjuta, slagta och steka tvenne får, med hvilkas talg le förtätade seglet och af hvilkas skinn de beredde sig, varma fotplagg. Hvad lär icke nöden, hvad ger ej försynen! Det förtjenar ännu anmärkas, att hrr J. F. Holmström och B. B. Brenner bäda redan förut bära medalj för räddning af menniskolif. — ÖRKANEN DEN 2 OKTOBER: Öfver den orkan, som under sista dagarha af September och första dagarna af Oktober härjande framfor öfver större delen af mellersta Europa; meddelar d:r Clement i Weser Ztg ätskilliga läsvärda notiser, bland hvilka vi vilja anföra några. En sammanställning af tidningsuppgifterna lemnar följande öfversigtaf orkanens gradvisa framskridande. Han började redan den 29 September uti Irländska sjön, hemsökte den 30 Skottländ, framträngde under ratten mellan den 1 och 2 Oktober ända till Paris, asade i Brissel hufvudsakligen den 2 Oktober om örmiddagen emellan kl. 10 och 11, och i Westfalen jama dag på eftermiddagen kl. 3, uppnädde i Hamdurg sin största styrka emellan kl. 3!7, och 5!, och vörjade i Lybeck först emot aftonen. I södra Tyskand hade man visserligen äfven redan den 2 Oktoer häftigt siroccoartad vind, men sin högsta kraft ippnädde stormen der först den 5 Oktober, dä äfven lylika stormen beledsagande luftföreteelser, som den: 2 Okt. varseblefvos ä Nordsjöns kustländer, i dessa; rakter visade sig. Så varseblef man i badicch Ober-1 and den 5:te blixtar, likasom orkanen i Eolstein den: 2 var ätföljd af regn och blixt, och i Geisslingen i Wärtemberg förspordes vid stormens plötsliga afbrott! ill och med tvenne jordskalf (den 5:te om aftonen). Äfven i Nordscbleswig och Danmark förenade sig värt oväder med sto. men. i i