Aftonbladet – 13 november 1852, sida 3

a ten af allt hvad denne författare, genom 29 sidor å rad och en mängd spridda dessutom hela boken ige; nom under de gröfsta oqvädinsord, bjuder till att bevisa, nemligen att presidenten gifvit order om de på boulevarderne fredligt vandrande mäns, qvinnors och barns massakrerande vid ett gifvet tecken och utan synlig yttre anledning, samt att armåeen utfört dessa order med en vildhet, som skulle förvandla den till verkliga bödlar, har jag ansett det vara en pligt för mig att öppet uttala denna min öfvertygelse, på det att mina landsmän icke mätte vilseledas genom den frejdade romanförfattarens framställning. Att endast under anonymiteten göra en sädan förklaring, skulle hafva varit utan gagn, och jag har derföre undertecknat den, jag medgifver det, eljest kanske nog korta artikeln. Säsom boende vid Boulevarde des Italiens, ett hus från gatan, som på andra sidan Boulevarden fortsätter rue Richelieu, just der Boulevarden gör en krökning, kunde jag frän balkongen af nämnde hus ä ena Isidan skåda längs till Boulevarde Bonne N uvelle Joch ä andra sidan till Boulevarde des Capucins, således öfverse just de Boulevarder, dem Victor Hugo utpekat säsom den plats, der morden ä de fredlige vandrarne skulle hafva egt rum. Hvad jag, vid det at Victor Hugo anförda tillfället iakttog, var följande: J Klockan omkring !7,3 e. m. den 4 December uppstod en strid emellan ett kompani infanteri, hvilket I deployerat på höjden af Boulevarde Poissonniere och Idem som innehade den lilla barrikaden vid Boulevarde Bonne Nouvelle. En hos mig varande svensk officer Jutgick jemte mig på balkongen för att äse denns ilstrid, som varade omkring 10 minuter. Endast ni gra högst få personer, hvilka icke hunnit aflägsna sig, funnos på Boulevarden, och de soldater, hvilke Jicke voro invecklade uti den lilla striden med barriI kaden, stodo dels med för fot gevär och dels medå Ihvila gevär; dä, hastigt och liksom efter ett gifvet Iteeken, aflossades utefter nämnde Boulevarder ifrär l nästan hvarje bus och fönster, (dock ifrån Boulevarde des Italiens från få hus och fönster) på de nedanföre stående trupperna flera hundra; ått icke säga tusen böss-skott, hvilka sträckte till marken i första salvar flere soldater, innan något enda skott ifrån deras sida blifvit lossadt. Det dröjde naturligtvis icke länge, innan trupperna besvarade denna eld, hvilken varade ungefärligen 25 å 30 minuter ifrån de öfriga husen, men fortsatte: . ännu längre ifrän hötel Sallandrause i den flygel, hvarest Billecaque har sin bod, och der elden icke kunde af soldaternas handgevär tystas, emedan fön. stren vore barrikaderade med mattor, tagna ifrär dMAuhussows i hotellet varande stora hattmagasin. General Canrobert med sin stab samt chefen för infanteriregementet öfverste Quilico jemte öfverstelöjtnanten Loubeau befpnno sig i granskapet af detts:. hus, och sedan nämnde öfverste blitvit dödligt särad samt öfverstelöjtnant Loubeau och ännu en officer: jemte flere soldater dödsskjutne, så började man ögonI blickligen att med kanon beskjuta huset, derifrån elden sedermera snart tystades. Victor Hugo har uppgifvit oeh bemödat sig att komma läsaren att tro, det soldaterne skjutit på fredligt promenerande och utan ringaste anledning ifrån dessas sida, grymt mördat ett stort antal deraf, efter nägon berättares uppgift öfrerstigande 1200 personer. Såsom äsyna vittne mäste jag jälva uppgiften om tål rikheten af de vandrare, som vid detta tillfälle be-l. funno sig ä de här ifrågavarande boulevarderne, och då soldaternes skott rigtades emot husens fönster och följaktligen uppät, är det sannolikt, att de personer, som blifvit ihjälskjutne ä boulevarden, träffats af den korsande elden ifrån fönstren och säledes mördatsa af just det parti, hvars lofsjungareVietor Hugo är. Såsom ett ytterligare bevis att högst få personer kunde finnas på boulevarden iträn des Capucins till Poissonniere, fär jag upplysa att soldater, som voro posterade utefter nämnde boulevarder, hindrade folket att gå ner åt sistoämnde boulevard; men väl var tillätit att komma derifrån; detta fortsatt under minst en timma, gör tydligt, att antalet gående icke kunde vara stort under ett sä kritiskt tillfälle, och bvad de promenerande på andra sidan Poissomnidre beträffa, så faller det af sig sjelf omöjligt emedan strid emellan trupper och barrikadförsvarare der egde rum, oeh dem som promenerade på andra sidan barrikaderne kunde skylla sig sjelfva. Ett af honom, sidan 107, anfördt fall är jag äfven särskildt i tillfälle att känna. Den Apotekare vid gatan Lepelletier N:o 9, som der berättas hafva blifvit på tre stegs afständ skjuten genom hufvudet af en soldat, var m:r Bayer, just den, hvars apotek af mig begagnades under mitt vistamde i Paris, firman m:r Desbrieres Comp. Jag efterfrägade af hans efterlemnade hustru förloppet vid hetines mans död, och hon, som var närvarande vid denna olyckliga bändelse, svarade mig vatt han träffats af en förlupenr kula, då ban skulle stänga sin dörr till apoteket, an: tingen ifrån nägot af husen på andra sidan boulevarden eller ifrån de der stäende soldater, ty på gatan Lepelletier funnos inga soldater och N:o 9 ligger omkring 200 alnar ifrån boulevarden. Victor Hugo har beskyllt Louis Napoleon att hafva gifvit ordres om de fredligt på boulevarden promenerandes massakrerande, hvilken anklagelse skulle bevisas derigenom, att soldaterne skulle hafva utan gifven anledning skjutit på folket. Af hvad jag här berättat synes det, att denna hans uppgift är fullkomligen osann, och det behöfves icke mera än detta faktum för att vederlägga historien om den föregifna ordren, omkring hvilken hela hans skildring af tilldragelserne oupphörligt hvälfver sig. Jag besökte den 5 December äfven Montmartres kyrkogård , och kan försäkra, att det förhäliznde,!; som af Victor Hugo uppgifves ä sidan 109,neml. atv omkring 40 lik voro der begrafne med klädeine, på de sätt, att ansigtet och äfven fötterna lemnats bara, äf7ensom kela den pathetiska beskrifningen deröfver, är slideles stridande emot sanningen; ty liken voro all: cke begrafoe, utan endast upplagde, för att kunsa kf deras anhöriga igenkönnas. Vittnes:intyg, sädane som Victor Hugo änförer, af namnlösa personer, lära cke kunna tilläggas serdeles bevisande kraft. De kunna fabriceras till hvad mängd som helst af synnerligen en talangfull romanförfattare, och äfven de namngifnes anförde berättelser, om de äro verkligen af dem afgifne, hvad oväld kan dem tilltros eller tillerkännas? Författarens egen ställniog sedermera, hvad borgen lemnar den väl af nögot slag för den lugna, opartiska forskning, som utgör historieskrifvarens äliggande? Han erkänner sig ju sjelf hafva varit en af ledamöterne i den motständskomite, som, at vensterns medlemmar utnämnd på aftonen den 2 December, hade sig uppdraget att koncentrera drabbringen och leda stridenn. i Hvad rättvisa är i-en sädan ställning af honom att vänta emoten fiende, helst denne på köpet blef den segrande? Man behöfver icke mera än läsa boken med ett förvilladt omdöme, för att genast ifrån början fin18, att den tillhörer samma klass af historiska skrifer, som äfven inom värt fådercesland både i fordna och närvarande tider blifvit utgifne, och det är ieke rägadt att säga, att Napoleon den lille kommer att öra sin författare lika liten beder hos en oväldig eferverld, som ätskilliga svenska skrifter i samma syfte ee att bestämma tvära svenska konupgars regerträrde. I afseende på mitt personliga uppträdande i denna ak må jag slutligen tillägga en fräga: Om en franysk officer bade varit vittne till Mars-oroligheterna är i Stockholm är 1848 samt äsett truppernas förwällande dervid, och han sedermera hemkommen fätt äsa en framställning derom, hvilken afcåg att ingifa bans landsmän ett fullkomligen falskt begrepp om illdragelserna, tecknande såväl vår regerings, som ruppernas och deras befäls förfarande med de svaraste crag — skulle: det icke synas oss bäde naturigt och ett äliggande för denne officer attframstäå tilll. LT