Aftonbladet – 10 november 1852, sida 2

göra ett bevis. En annan tidning, pUnionn,en g igar dock uttrycka sina bekymmer öfver den fat. veckling, som byggnadsraseriet tagit samt icke ågar tviflande om detta är ett folks normala stånd, eller om icke i detta raseri ligger! got oförsigtigt och farligt, och om slutligen stein la dessa företag stå i ett riktigt förhållande trade II landets financiella krafter. Union vågar ning aturligtvis icke anmärka, att en stor del blandett a e ifrågavarande arbetena bedrifvas med staskor ons medel, och att då dessa en gång måste Öste ryta, alla de massor af arbetare, som man nuhop ysselsätter, på en gång blifva brödlösa, och dan vilka faror som en sådan kris innebär. P Assemblee Nationale, förklarar underrättelsult en om prinsessans af Wasa öfvergång till ka-niste olska läran ega sin fullkomliga riktighet, men ren nmärker derjemte, att denna öfvergång ärj vers ullkomligt fri, och är att betrakta såsom enråde Jast öch allenast en samvete-angelägenhet,tver räramande för alla politiska konsiderationer, min Det berättas att en subskription skall vara I öppnad för förfärdigandet af en allegoriskom: bild till förevigande af minnet af Louis Natior poleons resa i de södra provinserna, och föfrår reställande honom såsom fransmännens kejZ sare, besegrande anarkien och återupprättandel By den vid Frankrikes bröst sig tröstande religi-kor onen. Kejsaren uppenbarar sig på en örn bef och, gifvande vika för Frankrikes böner, sätoc ter kejsarkronan på sin brorsson. Col Öfver marskalk Ney skall ett monument uppresas, och man har redan börjat läggaltal hand vid arbetet derå. I Marseille skall man ha funnit en hemliguti ress, hvarjemte i samma lokal lagts beslag på åtskilliga hemliga skrifter. HOLLAND. Andra kammaren behandlade den 29 regeringens förslag att leda den tyska utvandrareströmmen till Surinam. Regeringens sträfvande att upphjelpa kolonien erhöll lifligt erkännande; men många ledamöter tviflade på.ha att det skulle Jyckas, dels i anseende till delfö ogynnsamma klimatiska förhållandena, dels tilljkt följe af dervarande auktoriteters vårdslöshet. Surinams hela befolkning utgjordes 1850 a! 112,401 fria, 39,379 negerslafvar, omkring 8000)H I busknegrer och 1000 indianer. BELGIEN. Lindependance lägger mycken vigt på den loyala, visa och fasta frisintheten och de djupa linsigterna hos den nya ministerens båda stödjepelare, Brouckere och Liedts, och tillägger fölIljande: Redan nu innan kabinettet haft tillfälle latt konsolidera sin ställning kunna vi påpeka .tvenne punkter såsom anledningar till förtro;. Jende och tillfredeställelse. Först och främsil latt alla medlemmarne af detta kabinett äro fullc komligt hedervärda och dessutom talentfullall män, hvar och en i sitt fack. Några ha re4 dan gjort landet många och vigtiga tjenster rloch räknas till Belgiens yppersta statsmän. eDen andra anledningen till tillfredsställelse är ar vissheten om att under den nya regeringen il frihetens grundsatser skola bevaras och upp: ar yätthållae. Med detta faktum för ögonen, tro säl vi, att man är förpligtad att förbise mindre ga meningsskiljaktigheter och för ögonblicket låta n-) dessa förstummas. en) I betraktande af den svåra ställningen för3, säkrar Lindependance ministören om sitt varma eI och kraftiga understöd. ENGLAND. ;Globep vidhåller sin öfvertygelse, att Derbypp ministerens dagar äro räknade, ehuru bladet säl medgifver att den understödjes af flera infly1. telserika klasser i London, såsom den högre att aristokratiens familjer, med undantag af Whigs ig, loch Peeliterna, den jordegande herremannatta klassen, presterskapet, flottan och armeen, mstlgamt slutligen större delen af advokaterna. dt Deremot anser Globe kabinettet hafva emot sval sig alla fraktioner af medelklassen och det beI egentliga folket, om hvilka bladet antager att lar anlagen sa piadeke vilja veta någor renl kyrka, som i den närvarande ministeren fi a tun3 pc inner mnen Sina ifrigaste representanter, och det är åt vå. dessa oppositionella fraktioner som Glober inprofeterar en otvifvelaktig seger. blif Londoner-presterskapets agitation emot kriJe stallpalatsets. upplåtande på söndagseftermidågot dagarne finner ett allvarsamt och afgjordt motbe-stånd inom pressen, som likväl eljest plöga! äro iakttaga mycken försigtighet i allt hvad som axe-rörer sabbatens firande. Äfven Timess yttra sig i denna riktning och söker visa, att kri stallpalatset redan derför icke kan skada sabbatens firande bland de lägre klasserna, eme: dan det är notoriskt att de redan nu nästar alldeles icke besöka kyrkorna, och att ett di rekt eller indirekt kyrkotvång aldrig uppnå sitt mål. Det är en dålig metod, säge Times, att derigenom vilja locka folk gårkyrkorna, att man förbarrikaderar dem hvarje från Jannan utväg, ty en menniska kan ganska lät afli sitt eget hem göra ett kreatur af sig, och s. det är-så mycket sämre för hans hustru oci barn om han så gör. De andlige sjelfva hafv: visserligen lätt att predika, och om söndage! lergå i kyrkan morgon, middag och qväll, d rligde ha de sex söcknedagarne att rekreera si; Iskapå, medan gemene man måste arbeta för at attlicke hungra ibjäl., Regeringen har åter. genom ett cirkulär upp manat sina anhängare i parlamentet att man Detgrannt komma tillstädes genast vid parlamen ike, Itets öppnande, för att kunna deltaga i debat ans, ten om svarsadressen. den! En i Battersea Fields belägen fabrik fö nast tillverkning af Philipps eldqväfvare har de mest Oktober blifvit ett rof för lågorna. De et ilsynes som om ingen till ögonblickligt använ seri, dande färdig apparat för tillfället varit ti Ba a ENN. Ua Er Tr 1 ngsman be