Aftonbladet – 4 november 1852, sida 2

astigt som den framdragits. Namnet bortdes genast, såsom icke betecknande någoning att tala särdeles om, och saken innan ort äfven. Men en engelsk kämpe tröttnar cke så snart; och mr Talbot, gom skyndade tt omdöpa sin konst med det något blygammare namnet Kalotypi och efteråt till helt nkelt Fotografi, har alltsedan sökt utveckla len vidare, dervid begagnande alla de talrika laguerreotypisternas förbättringar och upptäcker, för så vidt de kunde tillämpas på hans cke metalliska ljusmålningsgrund. Hans ihärlighet har haft framgång, och slutligen hunnit lechän, att det nu mera är ljusmålningen på japper, som börjat taga företrädet framför len på metall. I år har han till och med ragt den så långt den möjligen kan hinna i fseende på en väsentlig omständighet: skyndamheten vid bildernas upptagande. Han kan vämligen tydligt afbilda föremål, som endast ipplysas af en elektrisk gnista, — alltså på n tid, hvars korthet inbillningskraften knappt örmår fatta. Härigenom har blifvit möjligt tt efter hans sätt afbilda tillfälliga passionsittryck i porträtter, formerna hos svallvågor ch vattenfall, ställningen hos löf som fläkta ör vinden och hos vingarna på flygande fogar och insekter, med mera dylikt. När härill kommer, att de negativa eller med omoytta dagrar och skuggor först frambragta nönsterbilder, som sedan af solskenet eller lagsljuset kopieras på papper såsom positiva, cke af Talbot upptagas på papper, utan på skifvor af spegelglas, öfverdraget med en fullzomligt genomskinlig hinna af ägghvita eller kollodion, hvarigenom kopiorna på papper få samma ytterliga trohet och finhet som daguerreotyper, och kunna färgläggas efteråt om man så vill, så synes den nya fotografens öfverlägsenhet öfver daguerreotypien satt utom all fräga. Ett särskildt företräde äger den just i det lätta kopieringssättet: — en fransk fotograf, Claudet — densamme som påhittat att medelst ett slags teaterdekorationer sammanställa s. k. historierade fonder till omedelbart upptagande på sina fotografiska porträtter — har så förbättrat kopieringskonsten, att han kan vid mulen himmel låta blotta dagsljuset trambringa trehundra fullkomligt lyckade exemplar om dagen, af samma negativa mönsterbild; han mångdubblar sålunda ett porträtt lika skyndsamt, som det skulle kunna ske genom aftryck af ett dylikt i aqua tinta. Det är oss obekant om man i Sverige lyckats tillegna sig dessa de nyaste utländska förbättringarne 1 konsten; men vi hafva någon anledning att tro åtskilligt ännu vara för oss att hemta utrikesifrån, så väl i afseende på mönsterbildernas och fondernas fulländning; som den snabba kopieringen. Och så länge tycks det vara för tidigt att här orda om uppfinningsanspråk, hvilka i alla fall, hvad sjelfva bufvudsaken beträffar, nu mera komma något sent.