Aftonbladet – 4 november 1852, sida 2

sade språka om de der sakerna i Natchez i verlden, och ag bevisade dig att vi komma lika långt i denna verlden här med att behandla dem väl, och ha på köpet en atsigt att komma väl deran i himmelriket, der intet vidare är att förtjena, du vet.n Bah! veto jag? — gör mig inte sjuk med det der draflet — jag känner mig just litet sqvalpig i magen, och derpå tömde han ett halft dricksglas finkelbränvin. Jag säger,, fortfor Haley, i det han lutade sig tillbaka i stolen och gestikulerade uttrycksfullt, jag vill bara säga att jag alltid skött mitt yrke så, att jag först och främst alltid sett på vinsten — Ppenningen i första rummet, förstås; men sedan, ser ni, schackra är inte hela verlden, och pengar är inte hela verlden, ty, ser ni, vi ha en själ också. Må hela verlden höra hvad jag säger — det frågar jag inte efter, ni må grina ät mig bäst ni vill: men jag tror på religion, ser ni; och här om dagen då jag såg igenom mina räkningar och gjorde upp mitt bokslut, så beslöt jag att tänka på min själ och allt det der; och derför, ser ni, hvad f-n skall det tjena till att synda mer än som oumgängligen behöfs? — Mig tycks att sådant icke är klokt alls., . Tänka på din själl, upprepade Tom föraktligt; hvema skulle kunna leta rätt på någon själ i dig? Det besväret kan du just bespara dig. Om hin onde sällar dig genom ett hårsikt, så får han ändå inte rätt på den der själen du talar om., Hör på, Tom, du är just en tredsker,, sade Haley; yhvarför kan du inte tala som en mMenniska, när du hör att man menar väl med dig? . Håll upp med den der odrägliga smörjan, sade Tom argt; jag kan stå ut med allt annat ditt skräfvel, men det der gudsnådliga talet tar rent lifvet af mig. Och för resten, hvad knäfveln är det nu för skillnad mellan dig och mig? Du har, förb—a Mig, ej en bit mer känsla och barmhertighet 1 dig än jag; — det är bara pur mesighety bara ett lumpet försök att purra f-n och rädda ditt eget skinn; tror du ej jag ser det? Och din socker fina relijon,, som du kallar det der, duger den att nyttja i hvardagslag? — Göra upp kontrakt med djefvulen i alla sina dagar, och sen söka att krångla sig äunden när förfallotiden stundar! Fy f-n! (Forts.)