Aftonbladet – 7 oktober 1852, sida 2

man vill befria dem från deras elände, skall väl allt detta med fog bedömas såsom högst oerhördt och orättvist? Insänd. finner det icke. Måhända yttrar vår redaktör fig så tappert derföre, att en republik vägar taga ett sädant steg eller derföre att Amerika är så långt från oss beläget. Om Ryssland, som 1tagit i besittning de Aleutiska öarna och en del af Norra Amerikas vestra kustland, skulle få det infallet att förekomma amerikanarne, månne Svenska Tidningen vore dä så högljudd eller heldre funne för godt att knyta näfven i byxsäcken? Man frågar bara. Hvarföre ej yttra sig lika strängt mot Englands beteende i afseende ä China eller mot Frankrike, dä äfven under den lyckliga restaurationen Algerien inkräktades? Dä togs hämnd genom eröfring af ett helt land — och det för en örfil — och nu önskas endast emottagande i nägon hamn och landsmäns frigifning. Jag ser ej värre i det amerikanska företaget, om det bringas i verket, än om en vägfarande i mörker eller oväder söker herberge invid landsvägen. Nekas det, så må det förlåtas om han försöker att skaffa sig sjelf tak öfver hufvudet. Vet han att hans son der finnes innestängd, befriar han honom om han kan, i fall ingen auktoritet skaftar honom rätt. Inlätes han gästfritt, beror det af öfverenskommelse om han får köpa hvad han tror sig behöfva, eller sälja hvad han kan afläta. Se der allt. Expeditionen till Japan funne insänd. säledes icke så oerhörd och orättvis, som Svenska Tidningen förmenar; ett däd, ett brott mot folkrätten, hvartill förgäfves i historien och politiken sökes en like. Till stöd för sin sats bar Svenska Tidningen intagit en artikel i ämnet, hemtad ur en tysk tidskrift, fylld af sofismer. Der uppväges det europeiska kulturtillständet af det som finnes i China och Japan. Der klandras icke att chineserna benämna europeerna för barbarer, men väl att dessa gifva chineserna denaa benämning, hvilket sednare dock ej är förhällatdet. Derföre att Chinas civilisation anses äldre än Europas, men som hvar och en vet i sekler varit stationär, mäste Europas öfverlägsna cch fortskridande kultur buga sig för den förras stela anor. Chinas och Japans system i religion och statsförfattning förklaras väl genomfördt. Jo! en herrlig religion, med sina otäcka afgudabeläten, sina vidskepelser, tillåtelsen att döda de nyfödda barnen o. s. v., liksom s6den i Ostindien, :tt enkor brännas lefvande; och en styrelse, som med 350 millioners befolkning läter i eget land sig besegras af nägra engelska skepp och icke förmär kufva resningen i en provins, icke synes denna styrelse hvila på en sund sambhällsinrättning. Den allmänt aktade missionären Gitzlaff skymfas och kristendomens välgerningar jäfvas af den hedna aposteln i tyska tidskriften. Insänd. känner ej om, enligt uppgift, i fordna tider kristne anstiftat uppror uti ifrågavarande österland, men missbruk förminskar ej det både gudomligt och menskligt välgörande i vär religionslära, lika litet som missbruk i Europas eget sköt förmått fördunkla Evangelii oförvanskliga ljus, oaktadt de förföljelser och därskaper, som vantron i denna läras namn tillvägabragt. Författaren pästär, att dessa länder i mänga grenar af mensklig verksamhet stä längt framför oss och att de hafva en rik litteratur. Genom envist tålamod och trälaktig öfning hinna de med enkla medel visserligen till fulländning i vissa smaklösa arbeten, liksom de hunnit den föga ändamälsenliga färdigheten, att i stället för beqväma bordtyg betjena sig vid mältider af pinnar. Ställ bredvid Chinas produktioner skapelserna vid expositionen i London, och döm. Vid jemnförelse med Europas vetenskapliga och vittra snillealster lära chineserna och japaneserne stå till korta, och Chinas så kallade lärde öfverträffa troligen endast vära i ett skriftspråk, hvars onödigt konstiga beskaffenhet gör innanläsning till en slags vetenskap och vittnar mera om nationens underbara egenhet, än verkliga kunskaper och betager mängden möjlighet att vinna upplysning äfven i de enklaste ämnen. Förf. antager 2:ne slags civilisationer, en för Europa och en för Asien. All sann civilisation mäste hvila på förnuftet; men det finnes blott ett förnuft, således också endast en civilisation. Hvilkendera bör väl på denna grund äga företrädet? Svaret torde ej blifva tvifvelaktigt. Fördomar kunna endast längsamt ut. rotas; men ljuset intränger småningom och skall sluteligen behälla segern. Vi finne ock att äfven braminerna nu mera ötvergäå till kristendom och att förnäma turkar och hindostaner förskaffa sina barn europeisk uppfostran. I följd af förf:s sats hade Sverige befunnits lyckligare om kristendomen ej utträngt Odins räa gudalära,, utan enligt dess uppmaning de härjande vikingatägen ännu fortfarit, liksom chinesiska och japanska sjöröfvare oantastade af europeiske kryssare borde fä framfara, emedan de respektive förträffliga regeringarna icke vilja eller kunna tukta dem. Ej heller borde odjur utrotas, emedan, enligt den af skaparen hos dem inlagde natur, de skola bemta sin föda af andra kreaturs kött och man säledes skulle motverka skapelsens id6. Derhän ledes man af ologiska räsonemanger. Införandet af opium mot chinesiska regeringens önskan kastar utan tvifvel skugga på engelsmännens tillvällade inträde i vissa hamnar af China; men då folket oemotständligt vill hafva njutningen af detta gift, är dervid, hvad sjelfva saken angär, ej mera att anmärka, än att berusande drycker förtäras hos oss och att vi suga tobakens giftiga saft eller dunster. Att hermetiskt innesluta en nation och afstänga henne frän all beröring med andra folkslag är stridande mot menskliga naturen och skaparens afsigt, som, den eviga kärleken, vill, att menniskorna skola förbrödras och med en herde blifva ett fårahusv. Det sker, dä inbördes behof afhjelpas, det ena landets alster mot det andras utbytas och i handelns spär sedlighet, upplysning och välständ spridas. Ins. skulle för sin del med glädje motse en verksam expedition till vinnande af öppnad relation med Japan, detta gåtlika land, detta nästan terra incegnita. Det skulle för vetenskapsmannen i mänga grenar vara af högt interesse och för sjöfartens säkerhet i de aflägsna farvattnen af oberäkneligt värde, särdeles för en så aktift trafikerande nation, som Norra Amerikas. Om, efter vunnet inträde, amerikanarne, lika liberalt som engelsmännen i China, medgåfve alla andra nationer samma förmäner, som de sjelfve ätnjuta, skulle ökadt lif i handel och näringar uppkomma, hvaraf följderna skulle blifva vida mera lyckliga och varaktiga, än dem af mängbesjungna blodiga segrar. Japan skulle troligen i första rummet vinna af sakernas nya ställning, helst om det lyckas att tillvägabringa den på förnuftsskäl och utan väld. Ehvad förf. i tidskriften kannstöpt mäste hvar opartisk finna, att kommunikation med länder, som täflat i ernäende af den högsta civilisation och dertill erIforderliga kunskaper, skall tillskynda en stat, säsom ARTE efter egna intressen, att de herrsklystna , 7 . en JA ÖP JT ÅA TOT FS AA Vr NV