Aftonbladet – 7 oktober 1852, sida 2

latt införa äfven sådana reformer, som dock erkännas vara allmänt nyttiga och behöfliga, och jag är säker på att Havajiska konstitutionen i afseende på fribet och tidsenlighet kan mäta sig med månget gammalt väldes i Europa. En fri press — trenne tidningar, hvaraf en på hawajiska språket, utgifvas i Honolulu — offentlighet i domstolarna, vidsträckt representationsrätt, är i sanning fördelar, som ej finnas öfverallt. Religionen är ej djupt fattad, säger man, och alltsammans är en kolossal nordamerikansk humbug, tjenlig att slå dunst i ögonen på enfaldigt folk. Men granska då populacen i gamla katolska länder, t. ex. i Sydamerika, ja granska dem hemma i det gamla Europa, och säg, om religiositeten är så djupt fattad der, om de kristliga sanningarne der trängt till hjertroten och blifvit fullt medvetne. Upplysningen är skenbar, säger man vidare. Ja, men så är åtminstone skenet högeligen för den: här finnes redan nästan ingen, som ej kan läsa, skrifva och fermt räkna; 10,000 biblar äro satte i omlopp, och läser man listan på de arbeten, gom utgått från pressen i Honolulu, så skall man deribland finna rätt upplysande verk uti ämnen, som ej ännu fått inträde ens i våra lärdomsskolor, men som likväl här redan höra till folkupplysningen. Och huru har ej åkerbruket redan blifvit upphjelpt, ehuru mycket mera ännu återstår att göra? Öarne producera 5 millioner socker af utmärkt qvalite, kaffe jemförligt med Mokka, tobak så god som Vestindiens, ris, mais, tarro och alla ätliga frukter. Man ihågkommer, att dessa öar förr så godt som ej kände till något af allt detta. Hvad skola de då ej innan kort blifva, då utländska kapitaler och utländsk företagsamhet fått sätta lif i rörelsen! Ty infödingarnes lättja kan endast igenom dylika föredömen uppeldas. Hvad vigt skall ej denna arkipelag i en framtid utöfva på handeln mellan Nya Holland, Kina och Amerika, midt emellan hvilka den är belägen. När ångbåtarne, som redan nu förberedas, komma att aflöga hvarandra i regulära linier mellan dessa verldstrakter, skall detta konungarike säkerligen yttermera uppblomstra och utvecklas. Och slutligen, hvilken fördel hafva ej öboerne njutit af utländningarnes inflyttningar redan deruti, att de, för 30 år sedan fattiga slafvar, nu blifvit oberoende, af lagen skyddade egare af sitt fosterlands jord. : Man har beskyllt missionärerna att de jaga