Aftonbladet – 27 augusti 1852, sida 2

fullkomligt främmande i hvad till medicinska ämnen hör, och att det länge utgjort min älsklingssysselsättning att skaffa mig kunskaper deri.n å Är detta ditt allvar? Du skulle således icke tro, utan veta dig vara öfvertygad af visshet? Af den fullkomligaste visshet,, bedyrade Nathanael. SV Den sjuke syntes falla i djupa tankar. 9Sedan Nathanael användt hela sin förmåga att tydliggöra den medicinska vetenskapens ofelbara resultater, och intala honom förtroende dertillj. sade Moses: Välan! Kalla då hit en doktor!s Nathanael skyndade att verkställa denna önskan. Han uppsökte en skicklig läkare, beskref med noggranhet förhållandet vid det sista anfallet och ålade honom att, med eller mot den sjukes vilja, använda alla medel, som kunde verka till hans vederfående. Emellertid qvaldes Moses af en inre oro. Icke-allenast älskarn och -den äkta mannen äro utsatta för svartsjukan; alla menniskor äro det, emedan den har sin lifsrot i egoismen. Allt hvad vi högst älska väcker den till lif och verkan; den är således vår kärleks sjukdom. Som menniskan gemenligen högst älskar sina egna företräden låta de henne alltid lida deraf: konungen är svartsjuk om den krona, som förlänar honom majestätets makt, hjelten om sin ära, ädlingen om den rang, som höjer honom öfver hopen, konstnären om den öfverlägsenhet som skapar hans rykte och sjefva brottslingen om det öfverträffande öfversittaremod, som utmärker honom bland sina likar; Moses Sampson var det om sin hemlighet att bereda den underbara ögonsalvan. Hvad var väl han utom den? Hvad en harpa ör utan strängar, en knif utan egg, ett par trumpinnar utan trumma, m. e. 0: ett oanvändbart ting. I ögonsalvan egde han sitt