Aftonbladet – 19 augusti 1852, sida 2

aa den danske Skueplads,. Han har sedan 1825, då han skref den första Kong Salomon g Jörgen Hattemager,, författat en hel cykel f sådana (i Saml. skr. finnas icke mindre än 14) som alla tillvunnit sig lifligt bifall, och som, ehuru olika de än äro, i afseende på carakterer, situationer och behandlingssätt, lock alla bära en fullkomligt nationell prägel. De behandla merendels på ett qvickt och ekande sätt hvardagslifvets små konflikter; nan finner der aldrig ett ängsligt sträfvande tt bibringa en eller annan moralisk allmänsatts. Heiberg är för mycket skald, att icke oehandla äfven vaudevillen såsom verklig poesi; han vet alltför väl att moral icke är poesi, och. att. den dramatiska poesiens moralitet ligser deri, att den riktar åskådarens fantasi med friska och sanna bilder ur lifvet. Inom vår begynnande dramatiska skola har ett ledsamt tendensjägtande visat sig; våra yngre dramatiska författare och författarinnor hafva velat äfven .på de minsta lustspel och vaudeviller tillämpa uttrycket ei blot til Lyst, så, attäfven dessa böra göra någon nyttan, och motverka sedeförderfvet genom inpreglande af moraliska reglor och sattser, och hoppas härigenom utan tvifvel från den allvarliga granskningen tillvinna styckena ett bifall, hvarill de ej berättigas genom sitt poetiska värde. Men de glömma härvid, att den osedligheti esthetiska produktioner, öfver hvilken kritiken har att beklaga sig, icke motväges genom några moralkakor. Så väl romaner som dåliga teaterstycken förderfva icke folkets moralitet genom uttalande at osedliga satser, utan derigenom att de skämma och förderfva dess fantasi. I frisk och naturlig: poesi ligger både tanke och sedlighet, utan att behöfva intrugas deri eller hängas utanpå. ; Till, följe af de nationella och lokala förhållanden, kring hvilka de Heibergska vaudevillerna röra sig, har flertalet af dem icke kunnat öfverflyttas till svenska scenen. Med några såsom; Recensenten og Dyret, samt Nej, har..dock den svenska allmänheten hatt tillfälle att göra bekantskap, äfvensom med vaudevillesituationerna :Ja och Emilies Hjertebankens, hvarförutan några af de andra äfven härstädes. blifvit-gifna af ett par kringresande danska skådespelarsällskap. Genom det lilla stycket Ulla skal paa Bal) har Heiberg visat :ig hafva genomträngt andan. och skaplynnet hos::.den Bellmanska sångmön, som för närvarande är långt mera uppburen i Danmark än i Sverige; hvilket han för öfrigt förut på flerfaldigt sätt ådagalaggt, bland annat genom en särskild esthetisk afbandling, föredragen i det skandinaviska sällskapeti Köpenhamn, om Bellman som Jyrisk dithyrambiker., Blaöd..de romantiska Komedierna är något oegentligt (i Saml... skrifter .2 delen) räknad ;En Sjal efter Döden, en större högst märkig lyriskt-humoristisk komposition,. ehuru i dialogform. ER (Forts.)