Aftonbladet – 19 augusti 1852, sida 2

Johan Ludvig Heiberg och Johanne Louise Heiberg. (Forts. fr. N:o 190.) Redan 1812 hade Heiberg skrifvit ett skådespel Tycho Brahes Spaadomv samt 1814 under titel Marionettheatero utgifvit tvenne andra: Don Juano (versifierad omarbetning a! Moligres De festin de Pierre) samt Pottemager Walter,. Hans studium af den spanska litteraturen förde honom öfver på det romantiska området och han skref 1817 lustspelet: Dristig vovet halv er vundet, -Heiberg har skrifvit ej mindre än 8 sromantiska komedier,, som upptaga de tvenne första: delarne af hans samlade skrifter. De innehålla en blandning af skön lyrik, utpräglad i de mest olika -versformer, dristig satir, som -ofts drabbar publiken sjelf och dess esthetiska åsigter, samt godmodig bumor. I de flesta bli personer och scener ur det alldagliga, filiströss lifvet satta i beröring med scener och personligheter ur. äfventyrens och sagornasy. till. och med. ur -mythensverld. .. I .:Syvspverdagen, omvexla..scener ur: nutiden och.forntiden med hvarandra: ett :par pupiller flykta. från den kälkborgerliga förmyndaren, natten till. sjusofvaredngens och komma: vid Gurresjön i beröring med Waldemar Atterdag, hvars gamla slott åter-höjt -sigur sina..ruiner, -ochsom framställes lefvande och verkande, tillika med drottning Helvig, Podebusk, med skalder, hofmän, jägare och svenner....De.skönaste. äro sAlfernads, som grundar sigipå en saga af Tieck och Fata Morgana, der den romantiskt-äfventyrliga byggnaden hvilar på,en filosofisk grundval.-rDessa båda hafva gifvit-töredömet till de sagooch äfventyr-komedier, som sedermera i Danmark skrifvits af Andersen m. fl., ifrån hvilka. genren sedermera, ehuru litet bortblandad och missförstådd, omsider äfven kommit till 088. Bland de 4 stycken, som Heiberg i sina samlade skrifter (3:e delen) uppfört under rubriken drämer, sluter sig Elverhöiv mycket nära till den nyssnämnda genren, Det är helt och hållet danskt och har genom denna sin nationella ton och hållning också vunnit ett utomordentligt bifall (Det har gifvits omkring 50 gånger för fullt hus.) Det egentliga dramatiska innehållet är icke af större betyden: het, men det lyriskt-musikaliska, som fann en skicklig tonsättare, danserna och de öfriga mästerligt kombinerade anordningarne, gifva stycket en utomordentlig effekt. ; Bland Heibergs fyra lustspel (Saml. skrift. A4:de delen) äro tre i större eller, mindre mån imitationer. efter utländska förebilder. Det fjerde,; Valgerda, som skall innebära en satir öfver den efter 1843 så häftigt uppHammande nationalitetsifvern, synes oss temligen misslyckad. Eget är, att Heiberg, som här gör sig lustig öfver qvinlig entusiasm och intresse hos gvinnan för dagens stora frågor, just skulle blifva den, som med en ampelrekommendation presenterade den bekanta Clara Raphael, för publiken. i . Heiberg har. sjelf yttrat, att han. icke känner Sig 1 Stallu av srämpringa Ck suusvamugt lustspel, hvilket väl vill säga: ett oblandadt, utan Ivriska och musikaliska tillsattser, endast grusdadt på handlinges.. Det är med. vaudevillen, som Heiberg mest sysselsatt sig; och det är genom den, som han isynnerhet grundlagt sin popularitet. — Han hade under sitt vistande i Paris haft tillfälle att se; detta slags skådespel på de fransyska.teatrarne och sedan han från Kiel flyttat till Köpenhamn, fick han den tanken att söka öfverflytta denna genre ;på dansk grund; hvilket också lyckades honom i hög grad, så att han med all rätt kan kallas för skapare af den danska vaudevillen. om hvilken ban också framlagt sin åsigt i.en särskild esthetisk afhandling: On vandevillerr. som dramatisk Digtart og om dens Betydning