Aftonbladet – 14 augusti 1852, sida 3

se) Bibeln, b) Psalmboken, vexelvis. c) Den antagna läroboken i kristendomen) För undervisningen. i kyrkan endast en vidlyftigare utläggniog öfver dsn Brenziska mindre läroboken; hvilken barnen dock icke lära utantill, utan blott bruka som ledträd vid detta slag af religionzundervisning. Den är så stor som Balles lärobok i Danmark eller Norbäcks hos 0ss. : : Vid konfirmationsundervisningen, som minst upptager 60 timmar (men ganska ofta 100) begagnas den äfven; och dessutom en liten s. k. konfirmationsbok hvilken barnen lära utantill och hvilken tillika tjena: som bekännelseskrift). Dernäst karakteriseras det Wirtembergska folkskoleväsendet deraf, att alla öfriga kunskaper (utom Bibel, Psalmbok, Kristendomslärobok och Bibl. historia) meddelas muntliger. och i sammanhang med religionsundervisningen. Således modersmålet med Psalmboken eller Bibeln till utgångspunkt, Historien och Geografien med anledning: af reformationen och stället för dess genomförande (således Tyskland). Äfven räkna meddelas mest muntligen såsom hufvudräkning. För skrifva brukas den i hela Tyskland antagna skrifläsnings-metoden, således äfven denna kunskap muntligen och praktiskt. Skrifva hänger genom denna metod så nära tillsammans med läsa, att det icke är möjligt att lära läsa utan att tillika lära skrifva. Jag har derföre aldrig sett barnen skrifva efter hvad vi egentligen kalla förskrifter, utan efter skrifna satser på taflan, dem läraren sjelf uppsatt med en tysk stil, lika vacker som om han vore: tryckt. Endast den latinska stilen bruka nägra skollärare läta barnen lära efter förskrifter. Derigenom erhäller folkbildningen i Wirtemberg mera enhet, och skulle, om den efter sina principer rätt lyckligt genomfördes, kunna verka mera helbildande, än dä läroämnena splittras genom särskilda läroböcker. Den strid, som i förra brefvet omtalade: vara pågäende, om man skall antaga eller förkasta en föreslagen Läsebok, bar sin grund i fasthällande el!er frångäende af dessa grundprinciper. Hvad sången angår, bar man på nägra få ställen börjat sjunga rytmiskt. Uti en skola i Schwarzwal8ska bergsbygden hörde jag t: ex. i dag (den 23 Juli) barnen sjunga en och samma psalm, neml. vär 27 3, soma är en öfver hela Tyskland liksom hes oss allmänt känd och älskad melodi, först på vanligt sätt och sedan rytmiskt, och jag kan icke neka att det sednare sättet bättre uttrycker trons lif, styrka och tillegnande, än det förra, ehuru detta förra efter vanliga musikaliska lagar torde kunna bevisas äga företräde. Märkvärdigt var det 1843, att de ropande rösterna i Sverge, när de sjöngo koraler, nästar alltid af sig sjelfva och utan att bafva minsta aning om hvad rytmisk säng är, sjöngo dem rytmiskt. Efter allt utseende kommer i en framtid, just genom folkskolorna, den rytmiska sängen att uttränga den vanliga koralsängen, icke derföre att ban i sig ä vackrare, utan dertöre att ban uttrycker mera lif och individuvalitet. Att Wärtemberg i detta fall kommit något framför öfriga tyska stater kan endast förklaras genom tillvaron af ett djupare religiöst lif i detta land, hvarom i förra brefvet blef taladt. Uti den i. tografiska anstalten i Reutlingen bredvid Tibingen ryckas för närvarande ett stort antal Rytmisehe chbräle gweistimmig! fir Schule und Haus, hvilka redan begyrnt att spridas i skolorna, ehuru af bristande öfning deri på seminarierna skollärarne ej allmänt kunnat begagna dem, Äfven begynner i Wärtemberg den s. k. anschanungsunterricht att införas. Ingen lärare kan i något ämne undervisa grundligt och som sig bör för barb, utan att lågga åskådningen till grund för sin wundervisning. Vid ordet (åskådnings-) undervisning mäste säledes på detta ställe fästas ett eget begrepp. En samling af bilder ur naturens ajla riken, ur det dagliga litvet cch ur bibliska bistorien, hvilka kunna förevisas barnen och med ledning af hvilka man kan anställa spräköfningar, meddela en kop insigter i naturkunnigheten,. bibliska historien och det dagliga lifvets alla bestyfj samt derigenom utveckla deras förständ, kallas åskådningsundervisning. För de första klasserna 6och 7-äfingar, begagnas denna metod hufvudsakligast; men den kan äfven användas med en högre tillämpning i de öfre klasserna af folkskolan. För detta änd mäl har man utgifvit utmärkt väl tecknade och kolorerade plancher under namn af Bilder fär den anschanungswnterricht, hvilka inköpas af folkskolorpas kassor eller genom enskilta bidrag. Dekanerna vid sina ärliga visitationer uppmuntra vederbörande skolstyrelser till inköp deraf, äfvensom skoliärarne uppmuntiras att begagna dem. Af dessa skolvisitationer har jag funnit mycken välsignelse tillförd det Wirtembergska folkskoleväsendet. Dekanen ej allenast kontrollerar huru skrifläsningsoch åskådningsändervisningen blifvit iakttagen, utan han bestämmer äfven tjenliga psalmer och bibelspräåk för hvarje klass att läsa utantill, och då han nästa gäng kommer, förhör han noga, om barnen lärt dem. Men ej blott utanläsningen kontrolleras, utan dessa samma psalmer skola Sfven af skolläraren spräkriktigt inöfvas och af kyrkoherden förklaras och tillämpas på barnabjertat. Detsammy gäller om bibelspräkens En förtecknirg på bäda pensa behåller dekanen och en lemnas i skolar åt läraren och kyrkoherden. Om en dekan har 30 skolor sä mäste han säledes äfven hafva 30 sädana förteckningar. Öfver allt hvad han erfarit vid inspektionen lemnar han till konsistorium en fullständig och samvetsgrann berättelse; alla brister anmärkas, äfvensom alla bemödanden ä skollärarens sida, att göra sin sak väl, hvilka anmärkniogar äter hin dra eller grunda skollärares framtida befordran. Det bör nemligen här ihågkommas, att i Wärtemberg fin nas 2:ne slag af obefordrade lärare, provisorer och biträden, (Gehölfe), och att flertälet af skollärernes hop utgöras af dessa. Ty dä det vid en skola icke finnes mera än en eller högst två skolmästare (så kallas neml de ordinarie), sä finnas der kanske 3, 4, stundom 5 provisorer och biträden, alla med fullständiga seminariebetyg, men ännu utan fasta fullmakter och full skolmästarelön. Af skolmästarnes mänga barn blifver vanligen den bäst begäfvade, skolmästare som sin fader; de öfriga gå tillbaka till de arbetande klasserna. Liksom presterskapet saknar jord, åtminstone, om de äga någon, ej bruka den sjelf; sä har jag icke heller funnit nägon skollärare som haft den minsta bit jord att odla, utom en liten och högst inskränkt trädgärd, som nägra, men på lärgt när icke alla, bafva. Detta är tvifvelsutan en brist i Wärtemberg, som kommer deraf, att jorden är så dyr och attskolläraren sjelf icke bar räd att köpa nägon. För kroppsarbete har han säledes icke det minsta tillfälle. Kan icke heller anvisa barnen huru man kan vara en god kroppsarbetare och ändå äga kunskaper. Det är i detta afseende, som de Schweitziska skolorna stå för alla andra i Europa, och säledes äfven långt framför Wärtemberg. -Handaslöjder förekomma lika sällan. Jag har icke funnit dem öfrade i någon skola. Dere) Denna är mycket enkel till sin sammansättning. Den innehåller nemligen ett aftryck af Luthers lilla katekes i sitt ursprungliga skick, fördelad i 6 hufvudstycken, samt en samling af bibelspråk till hvarje hufvudstycke, hvilka barnen lära utantill. Lärovoken är uppställd af Wärtembergs reformator Breng och har brukats sedan reformationstiden i midten af 15:e ärhundradet. ) Denna har ett högt värde, och vore önskligt om hon infördes i alla protestantiska lärder, -Nägon bättre kan svårligen utarbetar. I hvad parti han ämnade taga under dylika för-. Ax.