Aftonbladet – 12 augusti 1852, sida 2

8 organisation är ännu icke nog avancerad, . tari skola Jokalmyndigheterna tilldela dem eras örnar i den mån dera8 organisation blir illändad. Ett presidentens. dekret anbefaller öppnatet af generalrådens session för detta år till en 23 Augusti och dess afslutande till dena September. Detta påbud gäller alla repulikens departementer, med undantag af Seineepaftementet: 5 Arrondissementsråden ärdg inkällade till er örsta session den 12 Augusti. Den skulle äcka endast 5 dagar. Constitutionnel berättar att ex-representanen Dains ankomst till Guadeloupe, i hvars ppellationsdomstol han nyligen blifvit ut ämnd till ledamot, gifvit anledning till be: ydande oroligheter derstädes. Vid Dains andstigning bildade sig folkskockningar och let behöfdes beväpnad makt för att beskydda wonom mot folkets hotelser. Massorna måte fördrifvas och arresteringar skedde. Lugret stördes icke vidare, men alla medlemnarne i municipalrådet i Basse-Terre inlade om afsked, liktom officerarne vid kolonialmilisen och medlemmarne af guverhbörens råd. Petitioner undertecknades, i hvilka mån upp: ordrade republikens president att återkalla Hr Dain. En telegrafdepesch i Börsenhalle, af den L dennes :omförmäler ett rykte att en soldat skulle ha gjort ett mordförsök på presidenen; gerningsmannen skulle ögonblickligen ha olifvit skjuten. Direkta underrättelser af samma lag tala icke ett ord om något sådant. BELGIEN. sNation publicerar följande skrifvelse, soni Vietor Hugo före sin afresa riktat till dei Bels gien lefvande fransyska flyktingarne: ,Mina dyra vänner, jag reser bort, och jag sörjer leröfver att jag mäste lemna eder. Vi voro stridssamrater den 2 December, i dag äro vi -kamrater i iandsflykten och det är härdt att skiljas. Hvad mig beträffar, finner jag deri en ny landsflykt. Smärtsamt är det för mig att lemna detta gemensamma lif bland vänner, landsflyktiga och bröder, hvarpå j här gifven ett så rörande exempel, ett lif, hvari man genom broderligheten nästan äterfann lyckan. Jag hade nästan önskat att aldrig nödgas aflägsna mig frän eder. Men man har lätit mig förstä, att i samma ögonblick som jag utgifver mitt historiska verk med titeln Napoleon le petit, skall min närvaro blifvå en förlägenhet och till och med en fara för Belgien; detta var tillräckligt för mig för att genast besluta att lemna Belgien. Jag har meddelat eder mitt beslut och j hafven gillat det. I sådant fall kan ingen af oss betänka sig och heldre än vi, om ocksä skenbart, i de förskräcktas ögon, sätta ett folks frihet och ro. på spel, skola vi fördraga hvarje försvås rande af landsflykten. Jag går till Jersey, till detta England, som är stort nog att ostraftadt kunna: erbjuda alla landsförvista en tillflyktsort. Skulle hr Bonaparte mot mig i Belgien anhängiggöra en anklagelse för den nu utkommande hoken, sä skall jag skynda mig att återvända till Belgien; jag skall då iofinna mig med djupt förtroende för den loyala belgiska juryn och jag skall tacka försynen, att den erbjuder mig detta nya tillfälle att inför alla folks samveten, emot denne man försvara rättvisans, republikens och frihetens sak., HOLLAND. Den 4 Augusti hade andra kammaren session. Utrikes-ministern begärde hemlig diskussion öfver fördraget med Frankrike, och sedan detta andragande blifvit afslaget skred man genast till en offentlig behandling af detsamma. Blott: två talare hade anmält sig: Wingens och Mackay. Den förre sammanfattade alla grunder mot fördraget, under det den sednare med häftighet angrep detsamma. Båda sökte med mycken energi visa, att fördraget vore emot landets intresse, ära och fribet. Utrikesministerns försvar var mindre lyckligt. Ingen tog efter honom ordet och lagförslaget blef enhälligt och under den djupaste tystnad förkastadt. Derefter prorogerade kammaren sig på obestämd tid. ENGLAND. Engelska tidningar fästa ingen synnerlig vigt vid den med Förenta Staterna uppkomna stridigheten angående fiskerierna vid de engalol amana ntan kolovivrusas kuster. Amerikanerna få enligt traktaterna icke fiska inom tre miles afstånd från dessa kuster, och striden gäller nu egentligen huru dessa tre mil skola beräknas. Engelsmännen vilja draga en rat Hare Hau IV sttorgta Uddarno af knsten och derifrån utmäta sina tre mil. Amerikanerna göra anspråk-på att följa en efter alla kustens böjningar sig krökande linie på det NE Ri afståndet. Dessa stridigheter ;strösta de engelska bladen ingaluada att se i godo bilagde och anse det för öfrigt ej kunna vara något stötande uti att ocrolska regeringen afsändt flera skepp för att skydda sina fiskerier, då t. ex. Frankrike på andra ställen skyddar sina genom flera fartyg. — Times anser dock den engelska regeringen ha orätt derutinnan att den uppmuntrar sina fiskerier genom premier, hvilket tidningen anser såsom den förhatligaste formen af protektion. Det sista parlamentsvalet, som egt rum på Orkneyöarne, var nu äfven kändt. Det ger sGlobe, anledning att ännu en gång återkomma till totalresultatet af valen, och tidningen yttrar dervid att det ej kan afgöras i hvad mån de mot hvarandra stridande principerna senom valens utgång vunnit eller förlorat, och tt till och med, då man känner otillförlitligeten af de förklaringar som afgifvits af de alde parlamentsmedlemmarne, så kan man cke ens med visshet beräkna den vinst eller örlust partierna såsom sådana dragit af valen. åsom otvifvelaktigt antager dock Globe, att -ories, hvad antalet angår, blifvit slagne, och educerar deraf att vid oppositionens erkända fverlägsenhet öfver ministåren i afseende på dministrativ skicklighet, erfarenhet, talang i ebatterna och moraliskt anseende, kan det uvarande kabinettets tillvaro ej blifva särde8 långvarig. Äfven understödd af en afgjord 2 ET ad SARS TS