Aftonbladet – 5 augusti 1852, sida 2

jelfva lagstiftningen som kringskär den heli(Ii raste af alla rättigheter em menniska kan äga de läst den af tankeoch samvetsfriheten. Eller wvar finnes Väl den, som ännu någonsin till-!:, fottsig att med ett rent, klart, logiskt bevis vederlägga eller ens bestrida den gatsen, att let lofliga arbetet bör vara fritt för enbvar,lq som dertill anlitar egna krafter, ensam eller i örening med andra efter öfverenskommelse, 1itan att begära något privilegium från statens sida? Hvar finnes den som ens tilltror gigla rederlägga det faktiska förhållandet, att just, le länder som åtnjuta en oinskränkt närings-j, het inom landet, såväl för bandtverk ochi abriker, som handel, äfven äro de som gått! nastigast och längst framåt både i slöjdskick-!, lighet och rikedom? p Hvad vi i det föregående beskrifvit angående s 8 n b r( 0 OO näringstvångets bemödanden är nu i sig sjelf illa nog och utgör en temligen mörk skuggsida i ett samhälle, hvars första styrka borde utgöras af enighet, frid och harmoni emellan dess sär-!f skilda medlemmar, så långt detta är förenligt r med menniskonaturen. Men vi frukta derjemte, att det utgör en förelöpare till en ännu allvarsammare stormning mot näringsfriheten, när nästa riksdag kommer. Det saknar nem-; ligen ingalunda mäktiga politiska intressen, som under nuvarande förhällanden, då målet synes vara att på alla håll kringskära tillämpningen af de stora allmänna rättsgrundsatserna, alldeles icke ogerna skulle se, att vid de blifvande riksdagsmannavalen till borgarestånjet kunna indraga en öfvervigt af det prohibitiva intresset i frågan om arbetet, för att. sedan kunna dagtinga med detsamma om utbytet af ömsesidiga enskilda fördelar på massans bekostnad. Det skulle blifva en hjertlig fägnad om resultatet komme att visa det denna; farhåga varit öfverflödig, och att borgareståndets pluralitet komme att bibehåila den vackra och fosterländska karakter, som detsamma uander några af de nästtöregående riksdagarne adagalagt. Mm a N — a — KE. M. har, enligt P. T., på ansökning, till flottans reservstat öfverflyttat kapten vid flottan O. M. Stälhane. — Kommarrättsrådet Kinmansson har erhållit tjensttedighet under Augusti och September mönader samt notarien N. W. Martin blifvit förordnad att hans kammarrättsrädsembete under fiden förvalta. — Premierlöjtnanten och riddaren grefve Christer Claesson Horn och sekundlöjtnanten friherre Carl Adam Wachtmeister äro enligt generalorder af den 3 dennes beordrade att afresa till Götheborgs station 4 Nya Varfvet för att derstädes tills vidare tjenstgöra. — Eleven vid Akademiens för de fria konsterna praktiska byggnadsskola Carl Fredrik Henris v. Goös har ä adliga kadettskolefonden erhällit det flera gånger utan kompetente sökande ledigt annonserade s.k. Näringsstipendium af 160 rdr bko. — Kommerskollegium bar, enl. P. T., meddelat engelske undersåten Thomas Barnett patent under 5 är å åtskilliga af honom uppfunna förbättringar ä qvarnverk, för malning af hvete och annan spanmäl. — Generaldirektören öfver rikets fängelser och arbetsinrättningar von Troil har, enligt S. T., i gär anträdt en inspektionsresa till vestra delarne af riket samt Stora Kopparbergs, Gefleborgs och Upsala län, och lärer hans frånvaro komma att räcka omkring fyra veckor, hvarunder, jemlikt 1835 ärs för fängvärdsstyrelsen utfärdade instruktion, äldste hemmavarande ledamoten kommer att i densamma föra ordet. Det förmodas, att generaldirektör von Troil under denna resa äfven gör ett besök i Christiania, för att taga i ögonsigte det der uppbyggda nya cellfängelse. —— — — Till stuteriöfverstyrelsen ingick i gär följande officiella rapport, meddelad i P. T.: Den 30 sistl. Juli kl. balf 8 på aftonen inträftade här å Strömsholm den olyckshändelse att äskan nedslog tvenne gänger inom några minuter och antände Tförst de kungsladugärden tillhöriga vidsträckta byggnader, som voro uppförda i en fyrkant och bildade en på alla sidor kringbyggd gärd samt innehöllo fyra ltrösklogar med sädesgolf, 0x-, kooch färhus, lider m. m.; äfvensom till stuteriets chefsboställe hörande i samma sträckning uppförda stall, färoch fähus, sedlider och svicbus samt en mindre stallbyggnad. lAndra gängen äskan nedsiog antändes en nägra huntrade alnar frän kungsladugärden invid den sä kallade -IBanan belägen byggnad, ivredd till stall, fähus och sagnshus, tillhöriga -menniskoläkare-, andre beridare-, skollärare och barnmorskeboställena, äfvensom en närbelägen ena stovaktarebostället tillhörig fähusbyggInad. Elden uppkom och spriddes med sädan bäftigUl net att af de inuti kungsladugärden varande kreatur lendast oxarre, som begagnades till vid olyckstillfälle: vägäende inbergning åf sädesgrödan, kunde, med yt , I:ersta ansträngning, räddas undan lägorna, men några talfvar, svin och höns, jemte det inbergade höet oct säden, äfvensom all arrendstorn Lundblads äkerred skap, ett tröskverk, ett större parti bräder, 120 staf rum ved tillika med de antända husen, blefvo Jägor nas rof, utan att de med största skyndsambet af per sonalen på stället samt ankommande manskap vid sgna mätt och steg förmådde nägot mot branden Deremot lyckades det att dämpa uppkommen eld ut taket till det, de itända husen närmast belägna, stu teriets spanmälsmagasin äfvensom andra derintill be lägna byggnader. Alla de nedbrända husen, utom nägra mindre li der, voro uppförda af timmer och i godt stänrd, sam försäkrade i rikets allmänna brandförsäkringsverk fö byggnader ä landet. Utom bräderna och vedförrådet, var den nedbrände iösegendomen försäkrad uti Westmanlands läns brand stodsbolag. Af en annan till stuteriöfverstyrelsen insänd rap port inbemtas dessutom att de nedbrunna byggnader nas brandförsäkringsvärde uppgär till bko rdr 7,283 45. 10. tt ve I UU mem — — Genom testamentariskt förordnande af framlidn kaptenen Carl Gustaf Qveckteldt och hans nyliger aflidna fru Eva Qveckfeldt, född Rosencrantz, ha riddarbusdirektionen i dessa dagar fätt en ganska be tydlig donation till stipendier och pensioner ät adlig: ynglingar, enkor samt ogifta fruntimmer. Donations kapitalet uppgår till minst 25,000 rdr banko, bvara räntan skall användas dels till stipendier ät 4 bopp gifvande och behöfvande adliga ynglingar af före 180! introducerade ätter, hvardera å 133 rdr 16 sk. ärli gen, att utgå frän 18 till 25 år, sä vida ynglinge) icke dessförinran erhäller egen tjenstebefattning; de till pensioner åt torftiga, adliga enkor eller oförsörjd: ogifta döttrar af adelsmän utaf före 1809 introduce vada familier. Decca nensioner äro iemväl bestämd.