Aftonbladet – 4 augusti 1852, sida 2

Fänrikens marknadsminne. (Ur Götheborgs Handelsoch Sjöfartstidning.) Goda vänner, män och qvinnor, finns här nägon som mig hör, 3om vill lyssna till en visa af en gammal granadör? 5ä begyntes sängen, yngling, ord för ord jag mins en än När jag sist var rest till staden börde jag på torget den. Det var marknad, folk och varor mötte ögat hvart man säg, Folket var ej gladt att skäda, och för köps var ej min häg. Som jag tanklöst gått och vandrat kom jag till ett hörn till slut, Der en vagn i trängseln stannat, några ögonblick förut. Om med vilja sä den hejdats, om af nödtväng vet Jag ej; Kusken höll, och framför spannet röt ät hopen en lakej ; Men i vagnen satt en herre värdslöst mot suffetten stödd Zobelbrämad var hans kappa och hans barm var stjernbeströdd. Och jag säg och säg, ett minne vaknade från fordna ar Dessa, anletsdrag jag skådat, mente jag, men när och hvar? Jo, vid Lappo, jo vid Salmis, stod han bland de tappres ta Men han var kapten den tiden; nu är han en hög genral. Och förändrad var han mycket, ej likväl af älder bl ott, Men af denna stolta prägel, han på lifvets höjder fått; Var det högmod? kanske icke. I hans min, hanz skick, i allt, Låg ett drag af lugn tillika, fast törnämt och stelt och kallt. Gladt det var mig städs att räka en kamrat från krigets ti Men på denne såg jag bara, bjertat blef ej varmt ervid. Yfs jag tänkte, lys och sträla, förr var du bland oss ocksä Mindre stolt, men bättre smyckad, var du när du blödde då.