Aftonbladet – 30 juni 1852, sida 3

Article Image
å 1849, 1121 88,288 1850; 1401 -118,310 ( 1851, 1880 169,618 Denna tillvext i Norges handel med Storbritanniem lär ganska anmärkningsvärd. I synnerhet har antalet ,Jaf norska fartyg, som ankommit från fremmande hamnar, tilltagit i en förvånande grad, nemligen trän ett medium af 153 fartyg om 11,542 läster under de I nästförflutna fem ären till 393 fartyg om 39,651 läster är 1851, visande ett öfverskott för sistnämnde är af icke mindre än 240 fartyg och 28,109 kommensTläster. , I Utan att vilja afgöra huruvida sädant härleder sig frän de gamla navigationslagarnes upphäfvande eller .Jom orsaken bör sökas i andra omständigheter, är det -temellertid ett förhållande, som förtjenar anmärkas att sedan förenämnde lagar äterkallades, har den brittiska flaggan funnit vägen till nästan hvarenda hamn i Sverige, äfven sådana hvarest fordom ett engelskt fartyg sällan eller aldrig syntes till. Jag finner att antalet at brittiska fartyg, som ankommo till Storbritannien frän svenska hamnar är 1850, utgjorde 168 med en drägtighet af 27,318 tons, hvaremot är 1851 295 brittiska fartyg om 54,162 tons ankommo med laster från Sverge. Dä jag hade äran insända min ärsberättelse för 1850 ungefär vid denna tid förlidet är, var det med mycken tilifredsställelse jag hänvisade till ett framstäldt förslag att nedsätta importtullen ä europeiska trävaror, nemligen: ; för sägadt timmer från 20 sh. till 10 sh. sterl. pr hed hugget d:o frän lö sh. 74, som dä var under afhandling i brittiska parlamentet, och som jag motsäg skulle snart vinna laga kraft. Jag tillät mig dervid anmärka att en så betydlig nedsättning i tullen på en vara, som utgjorde en at de förnämsta artiklarne från Sverige och Norge, utan tvifvel skulle komma att visa sig mycket fördelaktig för nyssnämnde länders. handel, och att vår trävarutillverkning derigenom blefve försatt i en mera gynnsam ställning för täflan i Storbritanniens marknader: med produkterna af samma slag frän Canada. Förenämnde tullnedsättning blef kort derefter genomförd och följderna hafva öfverträffat mina mest smickrande förhoppningar. Jag är fullt öfvertygad att Sveriges och Norges trähandel på Storbritannien är 1851 öfverhufvud taget varit högst fördelaktig för dem, som deruti deltogo; att producenterna i Sverige och Norge: hemtade goda priser för sina varor på samma gäng som importörerne i England likaledes vunno på sina spekulationer. Dessa resultater komma tvifvelsutan: att gifva en förnyad impuls ät trähandeln för fram-tiden och jag motser äter en period af lönande orh-sättning för ifrågavarande artikel under det nu ingängnra äret. Sverige nära nog fördubblade sin exporthandel med trävaror på London under loppet af förlidet är. Drägtigheten af de från Götheborg med trälast hit ankomne fartyg, som är 1850 belöpte sig till 12,385 tons, steg är 1851 till 28,005 tons och frän bamnarne: på östra kusten af Sverige, som under det försa äret hitsände 27,145 tons, ankommo på det sednare, fartyg till 47,383 tons drägtighet. En vidsträckt marknad har öppnat sig här för säväl Götheborgs gransom för Gefles och hela Bottniska vikens furuplankor, hvilka under inflytande af de reducerade priser, somt en nedsatt införselstull i förening med billiga frakter gjort antagliga, hafva blifvit upptagna i stora qvantiteter till förbrukning. Bjelkar äro äfvenledes i Jiflig och tilltagande efterfrägan, och ehuru tillförselm af denna vara från Sverige ökades från 12,250 loads i 1850 till 24,374 loads i 1851, har likväl förbrukningen gätt så raskt, att de vid innevarande ärs början qvarliggande ännu osälda förlager sannolikt blifva: upprymda innan den nya importen hinner anlända. Priserna, som i början på sommaren höllo sig vid 2: 12. 6. sterl. pr load, ledo mot hösten nägot äterfall i anseende till den under månaderna Juli, Augusti, September och Oktober pä en gäng tillströmmande tillförseln, men sedan marknaden blifvit IJättad ech importen hämmad af vinterns inbrytande, höjde sig priset änyo. Trävaruhandeln med Norge har under loppet af sistförflutna är likaledes visat en ofantlig tillvext och de assortimenter som derifrän ankommo utmärka sig i allmänhet genom ett väl afpassadt urval. Till London anlände från Christiania och Sannesund 61 laster, bestående af plankor, battens och bräder samt 47 laster af ved och spiror, tillsammans 108 laster i fartyg om 32,753 tons drägtighet mot 25,445 tons är 1850. Från Drammen, Skien och andra hamnar i Norge tilltog importen i ännu större förhållande, nemligen 40,822 tons drägtighet mot 25,434 tonsi 1850, och denna tillvext bestod hufvudsakligen i Drammens-battens, hvilka här finna jemn ätgäng dä tillverkningen lämpas efter behofvet, det vill säga företrädesvis 7 tums gran fyrkantiga bjelkar säldes väl under äret, ehuru tilltörseln deraf var icke mindre än 37,000 st. mot endast 15,000 i 1850. Importen af spiror, som är 1850 ansägs hafva varit utomordentlig dä 42,000 deraf infördes, steg emellertid till 71,000 förlidet är och säldes till lägre priser än förut. Tillförseln af ved bar stigit i samma förhällande. Finska träbandeln, äfvensom den preussiska, visar liknande resultater och den ryska, ehuru hämmad af monopolier, är i framätskridande. Det följer häraf att. tillförseln af trävaror till England frän Norra Enropa i allmänhet vunnit högst betydligt i omfång. Likväl vill det ej synas att sädaut skett på bekostnad af Canadas handel med samma varor, ty om man jemför uppgifterna i följande tabell öfver införsel och förbrukning inom hela det förenade konungariket af säväl utländskt som kolonialtimmer under de sistförlutna 10 ären, sä finner man, att det sednare, hvilket, som bekant är, utgöres hufvudsakligen af brittiska Nordamerikas produkter, likaledes är 1851 öfvertigit föregående ärens importeringar. z Införsel: Utländskt timmer. Kolonial-timmer. 1848 . . . . loads 701,080. 1,102,252. 1849 . . . . 578,468, 1,054,246. 1850 . . oo. —609,692. 1,056,987. 1851 . . : s868,000. 1,119,000. Förbrukning: 1848. . . -719,856. 1,085,378. 1849 . . . r -597,364. 1,070,151. 1850 . 0 ss . 641,237. 1,090,730. 1851 . 8536,000. 1,116,000. . . . Af det föregående ledes man således till den slutsatsen att nedsättningen i införselstull på europeiska rävaror och den deraf härflutna stora utvidgning af Sveriges och Norges äfvensom andra europeiska länlers trähandel på Stora Britannien, långt ifrän att mdantränga produktetna äf detta rikes egna besittlingar, endast haft till följd att uppdrifva förbrukninsen af nyssnämhde varor inom landet till en förut känd höjd. Och härvid förtjenar företrädesvis att agas i betraktande, att inga utomordentliga byggadsföretag nu kunna framtes säsom temporära orsaer till en uppdrifven konsumtion af trävaror; inga erhörda jernvägsanläggningar, inga palatslika staioner för desamma, icke engäng expositionsbyggnalen, ty det trämateriel, som för densamma hegagnales förefanns redan är 1850. Det är i det stigande älständet och -den utvidgade företagsamheten, utredd öfver hela landet, sem orsakerna böra sökas ill trähandelns tillvext, och häri ligger också den ästa garantien för dess beständ. Jag anser mig deröre ega välgrundade skäl till att emotse ett lika gynamt resultat för Sveriges och Norges trävaruhandel å Storbritannien under innevarande är och att prierna i allmänhet ej komma att undergå någon väendtlig förändring. Af Tjära importerades från Sverige till London nn AS Nie Atta För vår försoning! yttrade Landais, i det an förde bägaren till sina läppar. Ivon begagnade detta ögonblick för att på rolfvet tömma innehållet af gin tannhymara

30 juni 1852, sida 3

Thumbnail