Aftonbladet – 23 juni 1852, sida 2

om anföres af hr Faknehjelm, hvilken deröfer framlägger en planche, och egentligen inmat största delen af sin akademiska afhand-. ng åt detta ämne. 2. Hr von Rothstein berättar sig hafva anledning af frågan om en vattenledning för tockholm besökt Hamburg, der han förut stats omkring två och ett halft år. och varit: nställd vid de efter sista branden. utförda ora. vattenoch kloak-byggnaderna; han lägger, att hans förbindelser sedan den tien hafva satt honom i tillfälle att taga nogrann kännedom af den sednast utförda vatinledningen, hvilken han beskrifver. Då em ylik anstalt i Stockholm skulle vara af obeiknelig nytta för snyggheten, helsotillståndet ch industrien, samt en ymnig vattentillgång; ot billigt pris erhållas ända upp i öfversta våingen af de högst belägna husen, har han trott: tt en berättelse ötver den hamburgska skulle: unna gagna, åtminstone till jemnförelse. Det: r äfven denna orsak, sora föranledt hr Ny-ander att samla och i sin berättelse meddela: ufvudsakligen samma upplysningar, som. de: f hr v. Rothstein inhemtade. Den planchez om hr Rothstein bifogar, förtydligar emedrtid högst väsendtligt dessa ömsesidiga mied-elanden. Man får af den ett klart begre, åde om de hamburgska gatornas och 9? rnas läge i afseende på deras olik hörd. varöfver en profilritning förekorzme . I HR m rörledningarne under gatan, så äl för ll rsel af vatten och gas, som 3. b 6 ti et af orenligheter. Särskilda fa 2 kilttaons-karta öfver vattenrenir Sri Sen Alta ; sgsbassinerna och et bredvid dem befi ytlig 30. Om attenuppfordringer atllP a ångmachineriet för a Wed sitt pumpverk och 2 genom corsten storn. P : sd ; ch Pon Me ärhing framställer ångmachiner va ol verk jemte tornet, hvilket på samMA Bug tjenar till stöd för vattenkonstens Cefsrör och skydd ar dem emot frosty genom ärmesträlningen 1 sån rökröret. Tornet har ör denna omstän dighet allmänligen fått namn f Vatteptornets , Medelst . träsnitt i texten gar hr B othstein vissa i sammanhang u vattenledn ingen vidtagna eldsläckningsanstalter, hvilF:a ytterligare åskådliggöras på planchen, der: man ser taket af ett femvåningshus besprutas både inoch utvändigt af två strålförare:, den ene stående nere på.gatan, den andre uppe på vinden och begge alldeles ensamme, utan hvarken sprutor eller vattenkärror — att ej tala om sprutmanskap och vattenkörare. Saken tillgår helt enkelt så, att hvardera har tilloppsändan af sin sprutslang fastskrufvad i en under gatan befintlig krantapp, på ett af rören från den stora vattenledningen, hvars presshöjd är tillräcklig att utan vidare åtgärd uppjaga vattnet genom slangarne och strålrören, högt öfver femvåningshusets takås. Då ett nät af vattenledningsrör utgrenar sig under samtliga gatorna i hela staden, så förslår biträdet af några få personer att på detta sätt och hvar som helst qväfva den mest hotande eldsvåda. :Oberäknadt den ögonskenliga tryggheten emot vådeld, kunna Hamburgs invånare, genom denna ingenstädes öfverträffade vattenuppfordringsanstalt, äga tillgång till 300 hamburgska (290 svenska) kannor godt och rent vatten dagligen för hvart kök, hvart bebodt rum, hvart badrum och watercloset, hvar häst och hvar vagn, emot en -afgift af 2 mark kurant (2 rdr 6 sk. rgds) om året för hvar sådan användning; bvarförutan de som sakna råd att betala för någon egen vattentillgång finna den gemensamt och kostnadsfritt i de så kallade fribrunnarne, der ett understäldt ämbar fylles inom få sekunder vid. blotta tryckningen på en häfstång, och utan pumpning. Ide flesta hus har emellertid vattentillgång redan införts för alla kök, till kokning, diskning, skurning, m. m., för alla toalettrum till tvättvatten, för badrum och klosetter; åtskilliga färgerier och bryggerier begynna äfven använda det särdeles rena vattnet, och det nyttjas till och med till drifkraft för smärre machinerier. Genom iok hushållning och omtanka hos hvad man skulle kunna lokaliseradt kalla Hamburgs Drätselkommitte, betäcka sig de stora utgifterna för detta kolossala företag hastigt, och man beräknar att inom få år se icke blott underhållskostnaden och räntan på anläggningskapitalet . godtgjorda, utan de för allmänt väl Imest omfattande fördelar vunna för intet — t. ex. storartade hjelpmedel för eldsläckning Toch derigenom förminskade eldfaror och brandförsäkringsafgifter, kostnadsfri vattentillgång li husen äfven för de fattige, m. m.; den Jallmänna vinsten för helsan och snyggheten Toberäknad. Att härvid tillägga några jemnförelser med IStockholm vore ötverflödigt. : 3. Efter en kort öfversigt af uppkomsten, utvecklingen, tillämpningen och verkningarne Jaf den nyare tidens vigtigaste uppfinning, den af ångans begagnande såsom drifkraft, skynIdar den tredje af de ofvannämnda skrifternas författare, hr Fahnehjelm, till framställningen af kapten Ericssons. Caloric Engine eller Iovärmemachin,, med förutskickande blott af Jnågra upplysningar om andra kapten EricsIsons uppfinningar, hvaribland propellern och I patentlodet äro allmänt bekanta. Öfver uppfinningen af Caloric-machinen meddelar hr Fahnehjelm en särskild historik, och bifogar sedan en beskrifning och ritning, lenligt -Eriessonska patentet af den 22 sistl. Februari. Hr Fahnehjelm anmärker, att efter luppgift af väl underrättade personer om den lolika bränsleåtgången för vanliga ångmachiner och för caloric-rmachinen,. blifva genom denna minst nio tiondedelar inbespardar, och uppställer såsom tillämpning häraf följande analogi, hvilken utan, fråga, tycks afgörande: Från Stockholm är till Newyork omkring 11200, till Libeck omkring 120 sjömil; således, med den mängd stenkol, som nu intapges för en resa till det sednare stället, kan man med ett Caloric-fartyg om samma kraft komma ända till det förra.n Hr Fahnehjelm upprepar äfven den (i Postoch Inrikes tidningen N:o 306 förlidet år fö