Aftonbladet – 11 maj 1852, sida 2

— Det officiella öfvermodet hos dea ministeriella tidningen går nu så långt, att den i an afsörande ton bestäraag ej bKad vinna hvarken Konufigens eller Ständernas samtycke. Den säger nemligen att det i skatteförenklingsfrågan tjenar till intet att ifra för en större förändring, hvars skadlighet för statsverket,) det äfven är onödigt att ådagalägga, emedan en sådan förändring icke i alla fall vinner Konungs och Ständers samiycken. Om ministerens organ urder nuvarande starka ministerstyrelse kan afgifta en dylik deklaration i afseende på Konungens åsigter, så kan väl samma organ dock icke gå i god för ständernes. Det vid sista riksdag fåtade beslut i afseende på bestämmandet af ett större antal skattetitlar för grundräntorna rar dock blott ett principbetänkande, på lånjt när icke så bestämdt som det af ständrne vid 1844 års riksdag afgifna principbeänkandet för nya brottmålslagens antagande. Hvad följden blef af. sistnämnda principbetänsande är bekant, och något mera bindande tawde de. vid sista riksdag afgifna, rörande inskrinkninge: af skattetitlarnes antal, icke heller blifva. Xm de konservative segrade vid riksdagen 1847 er nom att tillintetgöra all verkan af det SM principbetänkandet, genom hvilken seger wu reform tillintetgjordes, så kan det ju deremo vara möjligt att de liberale vid nästa riksdag kunna segra i skatteförenklingsfrågan samt framdrifva reformen i sin helhet, utan hinder af ett mindre bestämdt principbetänkande. Om skattetitlarne äro flera eller färre är på det hela af mindre vigt för de skattgifvande än för bokföringen; och hvad de mindre persedlarne angår, så äro markegångspriserna å dem stationära, så att de icke föranleda till någon skatteförhöjning, hvilket -deremot blir fallet med de större skattetitlar som nu äro föreslagne. Då den ministeriella pressen oupphörligt talar om Konungs och Ständers sammanstämmande beslut i skatteförenklingsfrågan, så anse vi oss ånyo böra erinra, att der dessa beslut