Aftonbladet – 11 maj 1852, sida 2

Såsom ett förberedande vilkor för underhandlingar i denna fråga måste Sverge gå in på att upphäfva sina orimliga införselsförbud; ty med: deras bibehållande är icke någon tullförening med Norge möjlig. Då en sådan förening äfven skulle innebära tullfri införsel i Norge af Sverges spanmål och industriprodukter, kunna väl äfven norrmännen å deras sida fordra tullfri införsel hit af deras sill och öfriga fiskvaror. Afven kan ifrågasättas, om de icke skola berättigas till deltagande i vår kustfart, ehuru det måste medgifvas, att denna del af frågan för närvarande synes för Sverge den enda egentligen betänkliga sidan af saker. För öfrigt behöfver man blott kasta en blick på kartan för att finna huru naturlig och nödvändig en tullförening är mellan dessa riken. Åtskilliga utaf Sveriges landskaper, t. ex. Jemtland, Herjeådalen, öfra Dalarne, en dryg lel af Wermland och Dalsland äro utaf sjelfva naturen hänvisade att föra sina produkter till Norge och att derifrån hemta sina förnödenheter. För Jemtlänningen är det således ojemförligt genare att i Trondhjem köpa kaffe och en mängd dylika varor än att hemta dem från Sundsvall med 30 å 40 mils landtransport, sedan varorna först gjort den långa omvägen sjöledes genom Kattegat, Sundet och hela Östersjön ända upp till Bottniska viken. Alltifrån de äldsta tider tillbaka har derföre en liflig -handelsgemenskap egt rum emellan nämnde gränsprovinsers invånare och Norge, och att vilja stänga den eller försvåra den såsom skett och tyvärr sker, är endast att framkalla och uppmuntra lurendrejeriet. Naturens lagar öfverträdas ej ostraffadt af våra egna lagstadganden. Sambhällslagar, som trampa naturlaarne under fötterna, äro alltid sjelfva blottställda för att i sin ordning blifva förtramade. : Vi återföras härigenom till utgångspunkten för vår uppsats, eller lurendrejeriet från Norge. Det är nemligen Sverige sjelf, som genom ovisa och tanklösa föreskrifter mycket bidragit att organisera denna olofliga införsel. Sedan en sådan införsel af tobak redan i många år egt rum i stor skala, till följd deraf att tullen å tobaksblad och stjelk varit högre i Sverige än i Norge, så hafva vi, oaktadt denna erfarenhet, efter 1844 års riksdag än ytterligare ökat berörde tull; -hvaraf följden oundvikligen blifvit ännu större smuggling af tobak från Norge. Och till denna tullförhöjning var det egentliga skälet, att man ville gynna en för Sverige så föga vigtig näringsgren som tobaksplanteringen. Genom den höga drawbacken på socker, 4 sk. bko pr , har det blifvit möjligt att i Wermland och Dalsland köpa svenskt socker från Norge för bättre pris än hvartill det kunde säljas i våra egna fabriker, och att sådant skulle i sin mån medverka till oloflig införsel från Norge var naturligt. När man i stället att utföra en för den stora allmänheten gagnelig, friare och mera omfattande handelsgemenskap, arbetar på att befrämja enskilda intressen, drifves företagsamhetsandan på sidovägar, och i stället för allmänna intressen, som kunna utjemna och förlikas, får man enskilda, som alltid förblifva stridiga och fiendtliga. Må de förenade rikena taga sig till vara för sistnämnde handelspolitik, hvilken är lika mycket stridande emot deras verkliga fördelar som emot den riktning till friare handelsförbindelser emellan folken, hvilken utgör ett så vackert drag i den sednare tidens civilisation. MM