nr SR AN I RV 1840 blefvo de afsända till Throndhjem och der uppställda. mr EV — Vi bedja att få fästa våra läsares uppmärksamhet på en nedanföre intagen korrespondensartikel från Italien. Den är meddelad af en utmärkt vetenskapsidkare, som utan att egentligen hafva befattat sig med politiska studier har tillräckligt skarpsinne och tillräcklig vana vid åskådningen af politiska för-li hållanden i de flesta Europeiska länder för att ciktigt uppfatta ställningen, Denna korresponlens synes bekräfta den uppgift, som vi ofta och af trovärdiga personer hört framställas, att i Bam aldrig under sednare tider varit bättre polisordning och allmän säkerhet än under republiken, och att äfven de som afskydde denna styrelseform, hvilken i det hela 2j i och för sig räknade så många varma beundrare,funno sig tillfreds med den yttre ordning, som den republikanska regeringen erbjöd framför prestväldet både förr och sedan. Skildringen af det förtryck, som prestkasten utöfvar, står i närmaste öfverensstämmelse med alla uppgifter af fördomsfria resande i detta land, som våga yttra hvad de erfarit. Vi vänta oss här den anmärkningen, att vi, som i vårt eget land yrka bekännelsefrihet för alla kristna sekter, således äfven för katoliker, gjort oss skyldige till en motsägelse i handlingssätt, då vi lemna rum för en sådan skildring af den sednare bekännelsen i sitt urartade skick. Vi säga med flit urartadt, ty detär prestväldet och statskyrkligheten som förnedrat katolicismen , liksom hvarje annan religion, och en högt vördad engelsk författarinna har visst icke orätt, när hon säger, att aldrig har satan bättre lyckats att förstöra Guds sköna skapelse än när han uppfann den stela högkyrklighetens fjettrar att pålägga menniskorna,. Vidskepelsen och råheten uppväxa inom hvarje religion som blir oolitisk, antingen den heter Islam, Påfvedöme :ller Lamaism. Att äfven protestantismen kan ararta till ett prestvälde med dess naturliga följder torde erfarenheten hafva ådagalagt. Jesuitismen är ej inskränkt till den katolska bekännelsen, den rymmes inom alla kulter och alla religionsformer. Det är vår öfvertygelse, att protestantismen af alla religiösa bekännelser är den mest gynaande för verklig politisk frihet. Först i den mån den gallikanska kyrkan tar ut steget fullt i protestantisk riktning, kan Frankrike vinna någon djupare frihet än den tomma allmänna rösträttens skenbara konstitutionalism. Så är helt visst också förhållandet med Italien, och de frikostiga utdelningarne af nya testamentet på italienska, som stodo i samband med den romerska insurrektionen , ha utan tvifvel i folkets sinnen kommit frihetsider att gro, som den presterliga despotismen skall hafva svårt att upprycka. . Det bästa om ej enda sättet att i den andliga och politiska frihetens intresse utrota all jesuitism, den må kalla sig påflig eller kejserlig eller cxsareo-papistisk, är religionsfrihet. Man har icke från det fria Amerika hört att jesuitismen utbredt sig och undergräft andra bekännelser. Man har ej hört det i Holland, i Danmark eller i Norge, ehuru katolicismen i dessa länder fritt kan utbreda sig. Äfven i England är faran förmodligen mindre än den på afstånd visar sig. Det är sannt, att en mängd af de aristokratiska klasserna, för hvilka den protestantiska ritualen är för simpel och plebeisk, gå öfver till Rom, och att dess prelater med den nye Westminstererkebiskopen i spetsen uppfört sig med en öfvermodig fräckhet som pröfvat John Bulls långmodighet; men det har tillräckligt. visat sig j ösa sinnet hos Englands att det djupa reug.! N I frisinnade och: allvarliga befolkning varit och den romerska är en vida bättre förmur mv. tr än alla papismens vanmäktiga eröfringsbeg.. de konstlade skrankor som polismakten SPP; ställer, och som endast kunna skydda det skal af religiositet, i hvilket icke bor någon öfver-s tygelsens kärnas fö — Å annat Btölle 1 bladet meddelas-redo-r visning öfver Stockholms stads Brandstodsbolagsb till försäkring af lösegendom ställning vid slu-! tet af sistlidne Januari månad. Deraf inhem-? tas, att under sista redogörelseåret, från den I Oktober 18530 till samma dag år 1851 hade, å i följd af den tillskottsafgift, som utskrifvits tU i och för den stora brandskade-ersättning, som utbetalts år 1850, minskning inträffat i försäkringarnes belopp, hvilket nämnde dag år 1850 var 25,820,800 rdr, men den 30 Sept. 18351 nedgått till 24,596,300. De under denna tid tillkomna försäkringarne utgjorde 2,139,600 och afgångne 3,364,100, bland hvilka sednare för försummad afgiftsbetalning 1,576,700, efU ter uppsägning 1;394,200 o. s. v. Ått denna minskning, utgörande 1,224,500, endast var tillfällig, har emellertid erfarenheten sedermera tillräckligen visat; ty sedan den 1 Oktober 1851 till den 31 sistlidne Januari ha tillkomneV nya försäkringar utöfver de under samma tid afgångne utgjort ej mindre än 1,444,100, så att försäkringarnes hela summa sistnämnde dag uppgått ända till 26,040,400 rdr. Om är 1850, i anseende till då timad alldeles ovanligt stor brandskada, kunde af somliga anses något afskräckande, så har deremot nästföljde år, med den ringa brandskadeersättning som då utgick, varit högst uppmuntrande för deltagande i bolaget. Denna js ersättning har nemligen icke utgjort mera än ja 1,968 rdr 38 sk. och således mindre än Wo jsk procent af det försäkrade beloppet. be Den 1 Oktober 1850 var bolagets kapitall8 57,700 rdr, hvaraf 6,178: 3. tillhörde ersätt-;, ningsfonden och 51,522: 21. reservfonden. Den 1 Oktober 1851 utgjorde dessa fonder:!ti SST DRAR En badoch tvättanstalt var under inredning i huset. Rummen för ensamma fruntimmer stodo tomma, och voro ej ännu alla färdiga. Men äfven när de blifva färdiged hoppas jag på att de icke bli fulla, åtmin-d mr AM FRA ÄR oe fö ti