Aftonbladet – 13 april 1852, sida 2

ör någon, Norr-, Nyoch Söderköping äro säsom varn i huset, men Carlskrond räknar i detta fall samnasrang med Borgholm etler Döderhultsvik. Insändaren föreslär slutligen Carlskronaboerne, att så sodt först som sist, liksom Uddevalla, Linköping, Norrtelje, Halmstad, Malmö m. fl. skaffa sig ett eget ingbätsbolag, köpa en egen god ängare och sjelfve vesörja sina kommunikationer. Vi skulle icke dä — ägs det — läta fartygen vintra öfver i Norden och rysa inne der de tider, då här vore öppet vatten. Vi unde då tidigt på våren företaga en eller annan färd a Stettin, Läbeck, Köpenhamn och Skåne, derifrän vemta icke allenast våra förnödenheter, som 3 mä-li vader sednare annars tilldelas oss af Kalmar imporörer, utan hemta ät det öfriga Sverige, hvad som wu ligger i de utländska hamnarne och väntar på Maj nänads öppnande af Stockholms skärgård. Det borde väl icke vara omöjligt att i hela vär ort sammanleta 100,000 rdr till att börja ett sådant företag med. ;essa penningar skulle tvifvelsutan lemna vanlig utjerving på tredje äret och efter hand mera, men dr kulle derjemte gifva ett lif och en lyftning ät vär tad, sem den så väl behöfver, om den i nägon mån kall följa med sitt tidehvarf.v o— Ea insändare i Götheborgs Handelstidning fö ett originelt sätt till afhbjelpande af den bris ler m Bdre penningetillgäng i postkassan, som har rmodar ,ara oxsaken, att intet steg af vederbörande ges för et ända. mälsenligare transporteringssätt at ;sterna till vt biodra de nu så ofta päkommande yströfverier och Stölder, t. ex. anskaffande af ända älsenliga, säkra och beqväma äkdon för de nu så ottställde postiljo, Yerna m. m. Ins. anser att post västarebeställningar, 22 icke borde gratis bortgifvas,lu tan bortackorderas tU den högstbjudande bland postorkets tjenstemän, hv. Wigenom högst betydliga sum1 vostkassan; ins. erbjuder sig skulle inflyta till . an; dt 4 tb ex. för en nu i Malmö lediga postmästarejensten kontant till postve rket erlägga 10,000 rdr bko. w— — Ur fortsättningen i Östyrötha Korresp. af korre poadensen frän Persien meddul2 vi vidare: Efter af kedandet ur turkiska tjensten .begaf sig Fegergrer il Persien och hvilade ut efter 1ården genom Kurditan i Erzerum, hvarifrän kosan sedan togs till Araat. Hvar l5:de eller 20:de dag anträffades en stad. andets invånare äro nomader, som bo i usla, svart ält. Under färden kom F. att skiljas frän karavaen, som han ättöljle, just nar en flod skulle passe as. Det var i December och F. måste, i anseende ill flodens mänga krökniogar, genomvada dess isvaten 28 gänger. Häraf sjuknade han och blef af ka -avanen qvarlemnad i ett kurcdiskt tält, hvars egare lock efter några dagar dref honom utur tältet. Sjui ch lidande fortsatte han under stora vedermödor sir vandring, öfverfölls och plundrades tre gänger af röf sarehorder, samt ankom nästan naken till Khoi, för sta staden i Persien, der han äterfanna karavanen oc! nedfrljde denna till Persiens hufvudstad Teheran. Föreställd Persiens kooung och vezir, inträdde F. Persisk tjenst och fick en kunglig firman, som be stämde Bbans lön till 500 dukater ärligen. Han lyc kades i de kurer han ätog sig och så godt som betägrades af sjuka, som sökte bjelp. Uader de tvenne år som F. vistades i Teheran, samlade han en ick: obetydlig förmögenhet; men konungen, kans beskyddare, dog, och hans död var signalen till de vildaste oordningar. F. blef utsatt för pöbelns förföljelser, ) hans boning plundrades, man sköt efter honom, och i blotta linnet mäste han fly, och frukterna af hans mödor försvunno lika hastigt som de kommit. Men efter storm och strid kommer äter lugn och frid. Landets nye konung besteg sina fäders thron, lagarne fingo förnyad kraft, röfvareborderna försvun ao, och allt blef lugat och stilla, som förut. Jag erhöll en py firman med samma vilkor som förut, mer jag ville ej qvarblifva i en etad, der jag rönt en s-. bitter motgång. Jag begärde och erhöll tillåtelse at: blifva förAyttad till provinsen Schiraz, hvilken är så stor som halfva Sverige. Jag afreste från Teheran. passerade Kom, Kasehan, Saltöknen och Ispahan ocb ankom till min nya station Schiraz,i närheten af Per sepolis ruiner och Persiska vikeas stränder, I egenskap af guvernementsläkare har jag gjort oupphörliga resor i det inre af landet, äter samlat mig en ej obetydlig förmögenhet, riskerat mitt lif flere gånger ach vävjt mig vid umgänget med den mest nedriga, krypande, listiga oeh bedrägliga nation på jorden. Jag talar fermt spräket, lefver i lyx och öfverflöd, men har föga utsigt att snart kunna ätervända hem. slår en OELEK — Under året 1850 hafva, enligt T. för Litt., i Sverige utkommit af trycket: I theologiska kunskapsarter . 182 arbeten. de sköna vetenskaperna . . . . 156 ? statsvetenskapliga kunskapsarter. . 156 juridiska kunskapsarter . . . . 123 blandade ämnen . . . 103 historiska kunskapsarter . . . . 80 ekonomi och teknologi . . . . 55 Undervisningsskrifter . . . . 45 on I filologiska kunskapsarter . . . 40 medicinska d:0 ss 0 38 mathematiska d:o sr 0 3 fysiska d:o sv 22 geografiska d:o sor. 18 krigsvetenskap. . . . , : 5 skön konst. . . . . . 3 a filosofi . . . . 4 3 D Summa 1060 arbeten. De arbeten, som hafva störst. publik, äro utan tvif vel religionsskrifter och romaner. Af det förra slaget trycktes under äret 596 ark översättningar och 720 ark originaler utom 12, ark minnestal och 4! rk på lappska spriket, tillsammans 1377!, ark. A: romaner och noveller hafva blifvit tryckta original. öfvers. ss i Stockholm . , . 266 ark. 544 ark. 810. i landsorten . . . . 125 b 50 175. 391 ark. 594 ark, 985. Stockholmspressen har säledes lemnat mer än 4 sänger sä mycket som landsortspressen, och mer än lubbelt så mycket öfversättningar som originaler, I avaremot landsortspressen lemnat 2!V, gänger sä myc set originaler som öfversättningar. I Af egentliga tidningar hafva utkommit 113 i hela Triket, deraf 16 i Stockholm. Af tidskrifter hafva utkommit 31, bland hvilka lock inberäknas 6 romanbibliotheker och 1 svensk historia. Det nuvarande öfverståthållareembetet i hufvudstaden synes hafva fått på sin lott att genom tid efter annan utkommande polisförfattningar göra ingrepp i den enskilda friheten. Under föregifvet syftemålatt genom reglementariska stadganden betrygga allmänheten i ett eller annat hänseende förstår detta embete att alltmera utvidga kretsen för sitt godtycke, och om det får vidare fortgå på den Tbeträdda banan, kommer en ganska betydlig del af den enskilda företagsamheten här 1) Stockholm att helt och hållet bero af nämnde embetes privilegier och godtycke. Allmänheten känner de rättvisa anmärkningar som förut blifvit gjorda emot öfverstäthållareembetets åtgärd, att usurpera en fullkomlig envåldsmakt öfver alla hufvudstadene offentliga nöjen, till-hvilka man äfven räknat alla offentliga föredrag. Ösfverståthållareembetet kan här applicera sitt förbud när som behagas. Det kan utöfva en oinskränkt cen-Isur, och en censur som godtyckligt kan användas, utan att några skäl behöfva framdragas. Om det endast varit fråga om att iakttaga allmän ordning, hade man icke behöft altivälla sig en dylik paschamakt; men man rIhar haft större vyer, och detta ådagalägges