Aftonbladet – 13 april 1852, sida 2

— Man läser i Jönköpingsbladet: Veckans märkligaste nyhet är statsrådet Genbergs sedan länge väntade utnämning till biskop i Kalmar och den deremot temligen oväntade af domprost Reuterdahls till hans efterträdare på taburetten. Redan vid grefve Arvid Posses utnämning till justitieminister yttrades att regeringen vid sitt val icke befunnit sig i något embarras des richesses, och detta kan utan tvifvel med lika skäl sägas nu, synnerligen om man icke blott afser den lediga platsens besättande i och för sig, utan äfven fäster hänsyn till de särskilt fö handen varande omständigheterna. 1846 erfordradeen man med halft liberal yta på konservativ grund, för att bereda öfvergängen till ett mer renhärigt system, hvilket med de sedermera skedda förändringarne smäningom utbildats, tilldess det genom de vid slutet af sednaste riksdag vidtagna epurationerna inom konseljen kan anses hafva blifvit fullt utveckladt. Från denna synpunkt taget mäste domprost Reuter dahls val onekligen anses som lyckadt, ty hans politiska tänkesätt äro kända och bepröfvade. Om hans statsmannaförmäga torde det deremot vara försigtigast att yttra så litet som möjligt på förhand. Hr R:s grundliga lärdom är allmänt erkänd, och inom det ständ han tillhör och hvilket hans nya verksamhetskrets närmast rörer njuter ban högt anseendi för redbarhet och rättskänsla: detta stånd bör säledes af honom med tillförsigt kunna emotse oväld vid befordringsfrägor och andra detsamma rörande administrationsärenden. Men huru går det under hans led ning med de till ecklesiastikstyrelsen hörande frägor af allmännare omfattning och vigt för hela nationen? Ett förslag till ny kyrkolag har länge varit under utarbetning, eller rättare sagdt utarbetadt, fastän det sedan fätt hvila; den af företrädaren införda skolreformen, visserligen icke nägot helt i sig sjelf, kan ej avses fullt genomdrifven ens efter sin egen inskränkta mättstock, och den af bemälde förändring påkallade nya organisation af konsistorierna väntar på att ur sitt närvarande öfvergängstillständ försättas i stabelt skick. Det allt mer kringgripande läseriet och de med anledning deraf väckta anspråken på en utvidgad kyrklig frihet torde ock fordra sin uppmärksam het, i hvad riktning de häraf föranledda ätgärder sedan må tagas (af det för en tid sedan frän domkapitlet i Lund utfärdade cirkuläret, hvari hr R. tvif: velsutan haft en verksam del, synes denna rigtning redan vara utstakad). Lägges härtill att en omreglering af en del pastorater flerestädes torde komma i fråga, så finner man att den nye ecklesiastikministern får många saker af betydande vigt att behandla inöm sitt egentliga fack, utan att alls framstå som reformator i stort, hvilket naturligtvis ej är att påräkna af hr R., ehuru behofvet af genomgripande förändringar inom värt kyrkoväsende allt mer gör sig gällande. Förutom alla dessa ärenden sortera äfven de till allmänna Helsovärden hörande administrationsfrågor under ecklesiastikdepartementet. — Den tänkande delen at nationen frägar sig vid hvarje ministerombyte: hvad och huru mycket skall den nye departementschefen vidgöra i de maktpäliggande organisationsfrögor, som tillhöra hans omräde? Om man dervid städse blifvit sviken i sina förhoppningar, då man frott sig ega anledning att hysa sädana, bör man åtminstone denna gäng vara fri från detta obehag, ty af br R. väntas som sagdt är inga storverk; så mycket bättre om förväntningen öfverträftades, om hr R. komme att visa prot på den konservativtreformerande verksambet, som förutsades om en annan konseljledamot vid hans inträde, men hvaraf hittills föga spår kunnat skönjas. rena — Nya Wexiöbladet anför säsom nägot anmärkningsvärdt, att alla tre, som erhällit de flesta rösterna och säledes rum på förslaget till Strengnäs biskopsstol, härstamma frän prestslägter i Småland. Kontraktsprosten d:r Annerstedt härstammar frän Per Annerstadius, som var pastor i Femsjö på 1700:talet. Dennes son Daniel var professor i Upsala, af hvilken d:r Th. Annerstedt är en sonson. Domprosten Widebecks far, prostson från Lenhofda, ver eloquentizelektör vid. Wexiö gymnasium, innan han af grefve Beckfriis kallades till pastor i ett patronelt pastorat inom Strengnäs stift; Kontraktsprosten d:r Gumeelius härstammar ocksä från en småländsk prestslägt, hvars sista ättling inom detta stift var den nu mera aflidne prosten Gumeetius i Svartorp. — Under rubriken: Carlskrona kommunikationers anställer en insändare i Najaden betraktelser öfver att Carlskrona, ehuru det har en hamn, hvars like kanske icke finnes i bela verlden, och genom hvar: uppsökande Carl XI och Hans Wachtmeister gjorde sig odödliga, det oaktadt är liksom afskydt at der trafikerande verlden.. Stockholm — heter det — skickar sommartiden hvar eller hvarannan dag nägor ävgbät till det öfriga Sveriges sjöledes tillgänglige RE YR a FT Fr a Kn sn 122 Kalmar f