Aftonbladet – 27 mars 1852, sida 2

DANMARE. 3 Enkedrottning Maria Sophia Fredrika, Free Mars. Hon var född 1767, förmäldes 1790,, blef enka 1839. Genom sitt kristliga sinne, ädla tänkesätt och sin utomordentliga välgö-) renhet hade hon gjort sig allmänt vördad och! älskad af folket. ; Prins Christian af Glicksburg väntas, enligt. tyska blad, till Berlin, hvarifrån han ärnar sig. till de öfriga stormakternas hof, för att ge-ls nom sin närvaro påskynda arffrågans afgö-l! rande. i I Kiel har man upptäckt flera förfalskningar, af tulldokumenter. z Det tal folkethingets president höll vid denis sista sammankomsten slutade sålunda: Den fullmakt, vi mottagit, är ännu icke utlupen.; Det är möjligt, att vi äter samlas; det är också möj-ls ligt, att sä icke skall ske. Det kunde alltsä vara godli anledning att underkasta vär verksamhet en noggran-l: nare pröfning. Jag skall emellertid icke göra det.l! Tiden är ännu icke kommen att fälla en billig ochl rättvis dom öfver vär verksamhet, och här är allra-l! minst stället, hvarifrån en sädan dom bör utgå; menlt jag tror, att vi lugnt kunna öfverlemna domen ätls värt fäderneslands politiska historia. Vi kunna hop-js pas, att man skall göra billigt afseende pä de sväral! förhällanden, uuder hvilka vi verkat. Vi hafva bru-!t tit banan; vära efterföljare skola få lättare. Tilloch! med om vi eljest ingenting hade uträttat, skulle vil! hafva uträttat mycket, om vi gifvit ettovederläggligt: bevis pä, att den i vår grundlag nedlagda fria för-: fattningen verkligen kan genomföras. Då jag möjli-l; gen för sista gängen intager den plats, jag nu be-l: kläder, känner jag ett behof att uttala, att det ärll J med uppriktig tacksamhet jag ibhägkommer den välvilja, som visats mig frän alla sidor. s FRANKRIKE. oo De med snällposten ingångna franska tidningarne redogöra för tilldragelserna i Paris! den 18 dennes. Dagens evenement var offentliggörandet af budgeten för det löpande året. Rättigheten att votera budgeten är el-l jest enligt konstitutionen förbehällen lagstiftande kären, men dennes sammanträdande forst den 29 i denna månad och den tidsutdrägt, som budgetens behandling derefter skulle erfordra, anföres såsom motiv för dess dekreterande för denna gång af presidenten. Budgeten för 1853 skall deremot föreläggas lagstiftande kåren genast efter dess sammanträdande. Budgeten indelas i finansministerns! berättelse på följande sätt: ordinarie utgifter; extra-ordinarie utgifter. Inkomstbudget: ordinarie hjelpkällor: saltskattdryckesskatt,! accisafgifter; extra-ordinarie hjelpkällor: dörroch fönsterskatterna. Totalsumman af ordinarie utgifter och utgifter för utomordentliga arbeten stiger till 1,503,398,846 fr.l Inkomsterna ansläs till 1,449,413,649 fr.; följaktligen ett deficit af 53,985,242 fr., som finansministern hoppas se betäckt genom ett kreditöfverskott, som hanl antager vid ärets slut stiga till 40 millioner, och ge-. nom en tillökning i de direkta skatterna af cirka 12 millioner. (I den budget, som den 9 Febr. 1851 förelades lagstiftande församlingen, men hvilken ännul. ej var voterad den 2 December, kalkylerades de ordinarie utgifterna till 1,372,978,828 fr. och de extraordinarie till 74,117,268 francs, eller tillsammans 1,447,096,096 francs, hvaremot inkomsterna anslogos till 1,382,663,416 fr., hvarigenom uppstod ett deficit af 64,432,680 fr.) Förhöjningarne i utgiftsbudgeten, i jemförelse med hvad som föreslogs i det lagstiftande församlingen förlidet är förelagda förslag, äro följande: Å justitie-budgeten . . . . . 200,000 tr. utrikes. . 1,100,000 kultuscs ss so ss es 250,000 inrikes-, äkerbruksete. . . . . 6,000;000 allmänna arbets. . . . 10,000,000 krigs. . as . . 25,000,000 Marin-. . . . 5)000,000 Vidare inbegripes i förhöjningen: de båda nya ministererna, nemligen statsministeren med -. . . . . 12,200,000 inclusive 5,000,000 fr. för wtomordentliga arbete , deraf 2 millioner genom ett likaledes i Monitören infördt dekret ansläs att i år användas till Louvrens fullbordande, hvarför totalkostnaden är fastställd till 26 millioner; och polis-ministeren med oo. . . . s : 3,900,000 Exekutiva makten figurerar i den nya budgeten endast med 1,200,000 fr., emedan fastställandet af presidentens apanage öfverlemnas ät senaten, och följaktligen en suppiementarkredit derför blir af nöden. Det utspridda ryktet om en reduktion i armbens styrkta synes temligen kraftigt vederlagdt genom den förhöjning af 25 millioner i krigsbudgeten, som man finner vara fastställd. Bland specialbestämmelser i den nya budgeten förtjena följande att anmärkas: saltskatten är förhöjd med 5 å 6 millioner genom upptagandet af en skatt af 10 procent å det till sodafabrikation och andra industriella ändamål använda salt. Den vigtigaste förändringen sker uti dryckesskatten, som för införsel i städerna är nedsatt till hälften, men deremot vid detaljförsäljning förhöjd från 10 till 15 procent. Genom dessa förändringar väntar man en tillväxt i skatten af omkring 10 millioner. Accislagstiftningen upprätthälles, och finansministerns berättelse uttalar sig bestämdt emot accisens afskaffande. Dock afstär staten 10 procent af nettobehällningen, hvilken hittills tillkommit den med ett belopp af 6,900,000 fr. Till inkomsterna komma för öfrigt 15 millioner genom försäljning af statens skogar, samt 43 millioner, som Lyoneroch nordjernbanebolagen hafva att till staten erlägga. Bochers möål handlades den 18 dennes af appellationsdomstolen, och fastställdes underrättens. dom i hvad den angick tvenne såsom hans: medbrottslige dömde personer, men Bocher sjelf, som i första instansen endast var dömd till 500 fr. böter, fälldes af appellationsdomstolen till en månads fängelse och 200 fr. böter. Det officiella resultatet af omvalet i Paris proklamerades samma dag på stadshuset. Det säges att Cavaignac och Carnot skola i en gemensam skrifvelse förklara, det de vägral! mottaga det dem af valmännen i Paris anför: trodda uppdrag. En i Bretagne vald legitimist, Kendrel, säges komma att handla pål! samma sätt. Ett rykte påstod, det generalrådens med-! lemmar hädanefter ej skola utses genom val, ? ; 1 svysvr utan utnämnas af presidenten. Det af oss redan i gär omnämnda dekretet rörande