Aftonbladet – 20 mars 1852, sida 2

— MMMM MMMM ALL BEER rondeau 4) jag nu anhåller att få påminna om, och hvilken jag anar är skrifven för henne: Till ett fruntimmer som önskade en rondeau. Man skrifver dem ej mer, min söta Eleonore.x Ert namn min fröken, är det ej så? Man skrifver icke mer de älskliga rondeawr, Hvars rimslut, med en vers sä ljuf och så sonore, För örat klingar mildt och djupt till hjertat gär. I detta sekel vist, fast alltför kallt kanske, Behöfs att skönhets blick emot oss ler Och då man ej oss denna gunst vill ge, Man skrifver dem ej mer. Att tomma löften är poeters falska mått, Ni-vet, jag smickras, prisas, som så mänga fler; Men sen rondauerna ert öra nätt, Man skrifver dem ej mer. Ja, men säg mig om det ej är förtjusande!. utropade stiftsfröken; nå, än de här då, ers höghet: Till Egle. Ni Amor vill förneka, i tysthet skrattar han; Hans välde är för stort, det aldrig störtas kan. Förneka denne Gud! ack dermed intet vinns, ; Fan väcks till lif just då... ni säger han ej finns. Det var inte så illa hopsatt det der, inföll den unga abben, men jag tror jag hitat på i mitt minne någonting ändå nättare, Döm sjelf, min nådiga stiftsfröken: Hvad tjusande bukett man gjort för dig, Egl6, Din högtidsdag i dag det är, jag nu kan se!, Nej, svarar hon, och ses emot mig blygsamt 1e, Jag har den ordnat sjelf att pryda min korsett., Nä väl! dä är det högtidsdag för din bukett!, Ack, min Gud ! utropade hertigen med öfrerdrifven enthusiasm, den der var i min mak! Sannerligen, mina damer, är det ej om fölle man rakt ner på en rosenbädd.. : Jaga, tog markis de Kergant till ordet, jag skulle vilja att författare till dylikt kram ndast föddes med pomada!, ) Trettonradig vers, ;