ganska väl om samvetet slutligen vaknat hos er. Säg nu hvart ni flyttade dä ni lennade komminister Logrens hus? N. och D.: Jo jag kom som ung flicka till öfverinspektoren Thorssell, och sedan gifte jag mig. 5Sedan. minman reste ifrån mig och mitt 7 veckors gamla barn, begaf jag mig nägon tid derefter till min svärmoder, enka efter aflidne landssekreteraren i Mariestad Nat: och Dag. Min svärmor gifte sedermera om sig .med advokatfiskalen Platen. (Hon börJar äter bli illamående och lutar sig intill den invid I henne stäende tjensteflickar). Polismäst.: Nå fortsätt, jag ser att ni spelar eder röl förträffligt. ; N. och D.: Jag-är sjuk, och det intresserar mig lickes Polismäst.: Men mig intresserar det att höra sanningen, derföre fortsätt. I N. och D.: (efter ätskilliga gester) Min sväger är Ilandtbrukare i Calmar län och heter Sten Astides Natt och Dag, och hos hohom har jag äfven vistats. ) Polismäst.: Pästär ni ännu att enkefru Lottjer är ler moster? I N. och D.: Ja, hur skulle jag kunna förneka tillI varon af min välgörarinna. . ) . Polismäst.: Var ni närvarande då bouppteckningen Jefter henne uppgjordes? : q N. och D.: Nej, men jag kom till Utrike kort efI ter hennes död. ) Polismäst.: Är fru Lottjer verkligen eder moster, så hoppas jag att ni nu af mig meå mycken glädje emottager underrättelsen om att hon ännu lefver och befinner sig i Westervik vid god helsa. N. och D.: Kan väl hända, ty det finnes mänga med samma namn. Polism.: Nä, bekänn nu edra begängna bedrägerier, och tro ej att ni äfven skall lyckas lura och föra mig bakom ljuset genom edra lögnaktiga: historier. N. o. D.: Attaekera ej en sjuk. Polism.: Det är ej sä farligt med er sjukdom, utan fortsätt eder berättelse. N. o. D.: Jag har ej föröfvat nägot brott, utan för att taga mig fram här i verlden har jag genomgätt en kurs i seminarium och sedermera varit föreståndarinna för en skola, och derunder på lediga stunder gjort blommor, som jag försält. Polismäst.: Jag frägar eder nu hvem som innehar originalet till dessa afskrifter. N. och D : Jo, de hafva Brunberg i Calmar, och det vet Grejmer, som nu mera vistas i Fablun, hvarest kan undergår en kurs i dervarande bergsskola; men förlåt hr lagman, får jag lof att gä, ty det qväljer mign. Polismäst.: Genera eder icke (sedan äter ett glas vatten blifvit utdrucket fortsätter hon sin berättelse). N. och D.: Grejmer är förmögen karl och han har haft mitt oinskränkta förtroende. Pölismäst.: Nu har ni länge nog sutit bär och uttålat lögner; finner ni ändock icke att edra bedrägerier redan framställa sig i sin hela nakenhet. Jag frågar nu eder än en gäng — äro dökumenterna riktiga? N. och D.: Jo, ätminstene efter min öfvertygelse; och är sä icke fallet, så får jag icke nägot arf, och sådant blir min egen förlust. Skräddaremästaren Årnell träder ru fram och berättar, att tilltalade Natt och Dag frän hösten är 1848 till vären 1849 byrt rum af borom. Hon hade då upppifvit sig hafva fätt ett är ä 100,000 rår, och för alt bestyrka en sädan uppgift hade de falska LkoFAR blifvit förevisade. , Greimer hade ofta besökt henne, och envligt hr Arrells förmodan hade äfven han blifvit narrad af den rika aärftagerskan., G:s enträgna begäran, att N. o. D. skulle ätfölja herme till Calmar, hade kon slutligen villfarit, men helt hastigt sjuknat redan vid ankomsten till Norrköping, så att herrskapet ätervändt bit. a Grejner skall vara 27 är gammal. TFTabrikör Å., boende ä Kungsholmen, hade ofta besökt N. och D., och hvilken bon föregifvit vara en af sina nära anböriga — en grefve Sparre. Värtiden 1849 hade hon hastigt blifvit illamäende och nägra veckor varit borta, såsom hr Ä. uttryckte sig på en annan expeditionn. Hon bade visserligen uppgifvit att hon skulle uppe(hålla sig kos sin föregifne tant, fru enkegrefvinnan Rosenblad ; men vid efterfrögan befinns uppgifter vara osann. Poliskonstapeln Crapart framträder derefter och förklarar att N. och D. bott hos gipsfavrikören Barsuglia då hon skulle inträda i giftermål mea afvikpe Natt och Dag; men enligt hvad ban hört be rättas hade visserligen bröllopsdagen varit bestämd, men bruden -mankerat att infiona sig vid vigseln. N. och D. bade äfven getom löfte om att öfrergå till katholska församlingen, försökt att afnämnde församlipg tillpreja sig penningar. kg Nu faller hön i extas och börjar ett temligen theatraliskt föredrag. No: D.: Herre Gud, -hvad har jag gjort för att bli beskylid för så grofva brott? När min man reste, lemnade han efter sig en skuld af omkring 10,000 : rår jemte ett 7 veckors gammalt bärn, som sedermera snart dog. Jag sälde allt, realiserade allt för att betäcka hans skulder. Jag arbetade — ja, jag arbetade natt och dåg. Jag höll skola och gjorde blommor. För resten, då jag ej begätt brott, vetjag icke om polisen har med mina enskilda affirer att göra. Jag har uppfyllt alla mina pligter. Polism. : Vet frun ej, att det äfven är en ,pligt att tala sanning ? : N. och D.: Jag har talt sanning och be bemma i min bostad ej bli generad af poli ning: N Polismäst. : Ni ske slippa kommu till er bostad. N. och D.: Jesus Christas! Guds Sov, hvart viljen j föra mig? — s S Polismäst.: Öfverståthällare-embetet förklarar er skyldig att genast träda i häkte. T Ks Förhöret slutade först kl. 3 och referenten har derföre endasti största hast kunhdat nedskrifra denna korta redogörelse. Ränsgkningen leddes af hr polismästaren De Mare med lugn och skarpsinnighet. Norrköping den :28 Febr. Huru längt kitsligheien och okynnet hos.en del personer kunna gå, ädagalades förliden gårdag genomiett mäl, som vid rådbusrättens 2:dra: afdelnipg handlades. En garfvarelärling vid namn Lindqvist och. tyenne. svarfvarelärlingar vid nämn Jonsson och Tolf, hade sistliden söndagsafton öfverfallit och slagit ett mjölkbud ifrån landet, som besörjdes af en piga. De tre väldsverkarne hade börjat sina förföljelser på Gamla torget och fortsatt dem hela vägen framåt till utanför professor Collins hus. Lindqvist, som -yvelat äka aned pigan, hyilken begäran hon rättvisligen icke villfarit, hade pifvit henne ett slag. medflata. handen och sälunda börjst fäldet brilket de båda andra fortsatt, denene, JonsSv, BELusi ell med. en käpp sli hepreöfrerhanden, och den andre, .Toif,. genom satt ansd ssnyna käpp iildela henne ett slag i hufvudet med säden vbldsamhet, att öppen: sprang af på treppe olika stalien, ich sen öfverfalina, Kära att däåna, mäste trunsporras till lasarettet, der. hon: sedan-nödgats qvarstarna dera dagar för att värdas. För delta öfverväld dömies bindqvist att böta 17 rdr8 sk. blo, eHer, ibrist f tillgång till böterna, undergå 14 dagars fängelse vid vatten och bröd; Jonsson att böta 17 rår 16.sk. ler undergå 14 dagars föpgelse vid vatten och bröd; Rolf alt böta 20 fdreller undergå 16.dagarsfängelse vid vatten och bröd. Den slagta qvinnan tilldömdes iessutom i ersättning 10 rår bko. (N. T.) ge rn rr er ran nd se ANT AJ AY TN I FIN AN ÅA OR UTSE NA Vv