lyssna vid cet sparsamma lampskenet till de gaml berättelser om längesedan: försvunna tider, eller up bygga sig med läsningen af andaktsböcker, ty hvar. RR i Torneä kan läsa och skrifva svenska spri et. Om vintern har man ätskilliga sällskapsnöjet Grannarne församla sig hos nägon välmående borgar de unga dansa efter en fiol, medan de gamla röka s pipa och fröjda sig öfver ungdomens förlustelse Men man mäste läta uvgdomen af bäda könen vede faras den rättvisa, att den är anständig, tyst, är och gudfruktig. Alderdomen aktas högt; söner oc döttrar lyda blindt sina föräldrar och äfven sedan c blifvit fullvuxna och hafva eget hushåll, företaga c sällan nägot vigtigare utan att begära föräldrarn råd eller samtycke. v Åkerbruket i Torneå och dess omgifning är at ring betydenhet. Man sär på ett och annat ställe råg oc korn men säden gär däligt för den korta sommarer skull. Dock växer tillräckligt med säd i trakten fö att förse invänarne med brödföda. — UNDERRÄTTELSER FRÅN UTVANDRARE. FöL lidet år i Maj afreste ifrån Blekinge 3:ne persone till Norra Ameriku,. nemligen Garfvaren Jonsor Ahlström från Lyckeby, och Trädgärds-mästare Salmoni samt en yngling, slägtinge till Ahlström Begge de förstnämde voro arbetsamme, mogne män och icke obemedlade. Efter moget begrundande ha de de beslutat sig att utvandra till Norra Amerika Najaden har erhållit del af ett bref från dem, dat Yorktown d. 16 Augusti, hvaride berätta om sin res: och ankomst till Amerika samt sända helsningar. til sina härvarande vänner. Den 3 Juni lemnade de i sällskap med flera utvan drare Götheborg med Briggen Julie. Den 14—2 Sp Engelska Kanalen. Den 20 Juli tegs ameri ansk lots ombord, och d. 24skedde landstigningen New-York. Följande morgonen kom Pastor Hedströn (broder till Bagare Hedström i Lyckeby) ombord til utvandrarne på briggen. Han utdelade dervid bibla på Svenska och Engelska spräken, dels mot lågt pris dels gratis till de obemedlade: Dessa biblar lära va rit inköpta för till sådant ändamäl förärade medela Jenny Lind. — Brefskrifvarne .omtala första intrycke af denna storartade stad, derlif, rörelse och verksam het råda till en grad, som mäste sätta fremlisga; från en stilla vrå af Sverige i högsta beundran 5000 större och mindre fartyg i hamnen; 1000-tal vagnar och en otrolig mennisko-massa på gatorna hvilka alla synas hafva brädtom; 11 våningars palat ser; stora byggnader af jern;-m. m. ; Efter inhemtande af räd och upplysningar af Pasto Hedström, lemnadede New-York d. 30 Juli för ät resa till staten Indiana. Resan skedde dels på kanalerne dels på jernvägar. Nu var det den utomor dentliga vegetationen i den fria naturen; som mäste väcka fremlingarnes förundran. Gran och tall syn tes mera sällan, på ätskilliga ställen planterade såsom prydnader. Deremot var öfverflöd på sådana vexter, som man i Sverige endast träffar i orangerier: Per sikor, Aprikoser, Muallbär, Vin-drufvor. Den 10 Augusti ankommo de till staden Lafayette, den största i Indiana. Indiana beskrifves säsom en bland de bördigaste trakter af Amerika, men nästan icke besökt af Svenskar. Jorden ersätter i öfverflöd odlarens möda. Här finnas stora betes-fält, der gräset vexer 2 alnar högt och som ingen skördar. Brefskrifvarne, som — hvilket är väl att märka — icke kommo obemedlade till. landet, och således icke, like så mänga tusentals tanklösa utvandrare, genast behöfde tillgripa hvad arbete som helst för att lifnära sig, göra härefter åtskilliga reflexioner öfver Amerika och jemförelser med Sverige, hvilka dock naturligtvis, i anseende till den koria tid de vistats der, till stor del mäste grundas mera på hvad de hört, än hvad de sjelfva ännu hunnit erfara. De bekräfta dock, hvad man sä ofta tillförne från utvandrare förnummit, att nemligen den, som: har helsa, krafter och arbets-förmåga samt medel att bekosta icke allenast öfverfarten, utan äfven de långa resorna inuti landet samt efter nägon klok plan ställer sina företag der och kan lära sig Engelska, hvilket är ett godt kapital., den mäste oftast finna sig bättre i det fria Amerika, der frihet och ordning råda jemte hvärandra, och der iogen föraktas för sitt ständ eller sitt yrke, utan hvar och en skattas efter sitt verkliga mennisko-värde, sin flit och sin arbetsamhet, och der ingen, som vill och kan arbeta, behöfver lida nöd, eller af nägra slags institutioner hämmas och hindras i sin verksamhet. a Yorktown, en köping der brefskrifvarne nu uppeköllo sig, ligger helt nära Lafayette, hvilken stad ligger 1000 Engelska (ungefär 150 Svenska) mil frän New-York, är blott 15 är gammial och räknar 7 aå S000 innevånare, men tillvexerdagligen, synnerligast sedan jernbanor nyligen äro anlagda i flera rigtningar till närgränsande orter. Bäde garfverioch trädgårds-mästare-yrkena omtalas såsom lönande; men de hade ännu icke beslutat sig, hvar de skulle stanna, utan sysselsatte sig nu hufvudsakligast med att lära sig Engelska språket, hvilket de ansägo såsom öundgängligt. För öfrigt voro de på allt sätt nöjde och belåtne med sitt beslut att resa ut. I ett sednare i dessa dagar ankommet bref, endast en mänad gammalt, omtalas att Jonsson-Ahlström och hans unge slägtinge antagit arbete hos hvar sin garfvare och Salmoni hos en trädgärds-mästare, i trakten af staden Lafayette, och befinna sig mycket — LaDY NORMANBY har i det ögonblick hon stod i begrepp att lemna Paris funnit sig vara föremäl för ett storartadt bedrägeri. Vid underrättelsen om engelska ambassadörens förestående afresa presenterades nemligen en massa räkningar uppgående till ett belopp af icke mindre än 80,000 francs. Ladyn hade dock redan en gäng betalt alla dessa räkningar genom sin maitre-dhötel, en italienare vid namn Salvator. Vid anstäldt förhör med denne har det döck visat sig att han törskingrat de honom anförtrodda. pemningarne. Salvator som varit i Normanbys tjenst i 18 är, ursäktade sig med att han spelat på börsen, men det lärer isynnerhet vara hans strätvan att i ett visst slags säliskapskretsar uppehålla sin rang säsom föregifven attache vid engelska missionen, hvilket kostat honom betydliga summor och förledt honom att tillgripa sin husbondes egendom. — HENRIETTE SONNTAG väntas till Hamburg, för att der gifva gästroller. För närvarande uppehäller hon sig i Dresdeh. Hon reser med sin man, sina barn och en talrik betjening. — Fanny Cerrito är väntad till Wien för len instundande italienska opera-säsongen. — Berlioz ämnar uppsätta sin nya opera Benvenuto Cellini äfven på en tysk scen (Wismar). — Liszt har nyligen fulländat en stor fanaisie med fuga för orgel (eller fortepiano å 4 mains) fver Köralen i Meyerbeers Profets och dedicerat arbetet till den berömda komponisten. -— Den i sista tiderna så ofta omtalade Plora Fabbri, hvilken i Paris och London gjort en alldeles makalös furore, är född i Florenz 1826, upprädde redan som helt ung med stort bifall på flera talienskallscener, belönades af bland andra enkekejsarinnan Marie Louise i Parma med ett präktigt armpand midt under en föreställning på operan derstädes, samt i Trieste utaf Vladikan af Montenegro med ett — poem, inträffade derefter i Paris just vid den tid lä Taglioni nedlade sin trollstaf och Carlotta Grisi oeredde sig till utflygter åt andra häll, samt blef geast anställd som första dansös vid stora operad. Hezhes gratie säges vara ieke mindre beundransvärd in hennes skönhet; hennes skola icke mindre fullänlad än hennes naturliga vighet, elasticitet och lättietn. Det har i Paris blifvit ett ordspråk, att Fiora Fahhri har —stämnsltar af stR. KT Be ÄG RR