Aftonbladet – 1 mars 1852, sida 2

ifvet, att kommitterades linie skall vara unefär af samma längd som den andra, med n skillnad af kanske några få tusen alnar, som ista linien blir längre. Slutändan vid Wenern kommer Christineamn något närmare, äfvensom den nya lien på det hela mycket närmar sig Wermand, och följaktligen aflägsnar sig från riktingen åt Westergöthland och Götheborg. Något vidare omdöme äro vi ej nu i tillälle att meddela om den nya linien; men let är uppenbart, att den sökt att gå dels Arogaboarnes och dels Christinehamnsintresset något till mötes, hvaraf krökningarne såväl i söder som norr uppkommit. Enligt hvad det berättas, har hr advokatfiskal Rydqvist varit af skiljaktig mening samt för sin del funnit lämpligast att den förut proekterade linien bibehälles. Kommitterades utlåtande i ämnet väntas ej färdigt förr än till nästa månad. — Man löser i Borås Tidning: : Som frägan om den tillämnade jernvägen emellan Borås och Götheborg, samt Alingsås och Götheborg, med mycken liflighet omfattas af de flesta här å orten, anse vi oss böra fästa uppmärksamheten vid af ständen på de olika hällen för banans riktning. Tvenne olika äsigter angående jernbanan utlöpande från Götheborg förordades; den ena äsigten förordade en hufvudbana från Götheborg till Alingsäs och en bibranche till Borås; den andra förordade hufvudbanans riktning från Götheborg till Boräs, med en bibana ät Alingsäs. Båda parterna hänsyftade på en framtida banans vidare utsträckning till Fahlköping och Sköfde, för att utgöra den stora möjligen blifvande jernbanan emellan Stockholm och Götheborg. De nedanstående uppgifna afständen äro alla afmätta på Hermelins karta öfver Elfsborgs höfdingedöme, och äro beräknade fogelvägen, eller efter raka linier, med undantag der sjöar visat nödvändigheten att göra förändring och kroklinea för att komma omkring dem. Dä kartan icke visat andra hinder än som af de större vattendragen uppkomma, men icke de hinder, , som berg, träsk eller i öfrigt oländig mark kunna förorsaka, äro säledes de här nedan uppgifna afstånden icke att antaga som fullt tillförlitliga vid jernbanans anläggning; utan gifva endast en ledning, åt hvilket häll denna skulle anläggas, i fall icke lokalhinder möta, och som först genom en närmare undersökning kunna utrönas. : Enligt sålunda gjord afmätning är afståndet: från Götheborg till Alingsås Aa milt il, mil Alingsås — Fahlköping 67, SKAR : Emellan Götheborg ät Fablköping öfver Borås är afständet: e Götheborg — Borås 57, 7 : Boräs — Fahlköping et s mil. Alingsäs eger säledes det för sig, att en jernbaia från Götheborg till Fahlköping genom nämnde stad tifver ?s mil kortare, än emellan de bäda sistnämnda städerna genom Boräs; men eger äter det emot sig, att hafva betydligt mindre rörelse, industri, befolkning sä väl i staden som kringliggande landsbygd; att staden ligger nära Götha elf, dä raka linean emellan elfven och Alingsäs är endast 2!, mil, och säledes föga fraktgods är att päräkna utefter elfvens strand och hela den tiden af äret, då sjöfarten är öppen. PROS har det emot sig, att denna väg från Götheborg till Fahlköping är ?, mil längre än den ät Alingsäs; men har deremot den fördelen att utgöra centralpunkten i en mycket folkrik, industriel och förmögen ort; att hafva högst betydlig trafik med Götheborg, som, om en jernbana skulle komma till ständ, skulle mängdubblas icke allenast med egna produkter, utomdess ofantliga partier af fraktgods äfvensom resande skulle tillströmma från en mängd andra orter för säväl affärer här på orten, som på Götheborg; att vara hufvudsakligaste afzättningsorten för minst hundradetusende tunnor spanmäl ärligen från Skaraborgs län; att ligga så djupt in i landet och aflägse från de större vattendragen att aldrig nägon kollision med Sveriges sjökommunikationer kan uppstå eller vara att befara; att genom en jernbanläggning från Götheborg till Boräs är nästan halfva vägen färdig för sammanbindande af Jönköping och Wettern medelst jernväg till Götheborg och Nordsjön, på samma sätt som jernbanan frän Hult och Köping kommer att förena Mälaren med Wenern; ätt som följd af dessa med flera förhällanden skall såväl denna ort, som alla de kringliggande, viona en högst betydande fördel, och förkofran af många slag. — Om sillfångsten på vestra kusten meddela Götheborgsbladen: Vi hafva sednast haft: en stark tillförsel af små samt halfstor sill, som fångats vid Fläskö. FräånLysekihl skrifves den 23 dennes: Sillfisket här under de sednaste 14 dagarne varit ovanligt gifvande, synnerligast uti norra skärgården, och gynnas fortfarande af den önskätisvärdaste väderlek. Tillförseln är också numera så rik, att sillen, halfstor blandad med nägon små, säljes till mellanhandlande till I rår rgs tunnan., — Fahlu Tidning meddelar följande utslag, hvilket såsom prejudikat ej saknar vigt: I denna tidning för sistl. är omnämndes ett Svea hbofrätts utslag, hvarigenom enskiida banken häörstödes älades att, emot utgifvande af 120 rdr bko, ätertaga sex stycken Hammarsköldska assignationer, hvilka banken d. 10 Jan. 1850 vid vexling utlemnat till postinsp. Wigander, och hvilka, till följe af Hammarskölds samtidigt inträffade fallissement, genast blifvit med protest äterremitterade från Stockholm. Bankdirektionen öfverklagade berörde utslag hos K. Maj:t, som likväl genom dom af den 29 nästl. Jan. detsamma fastställt, med förpligtelse för klagande parten att derjemte ersätta rättegängskostnaderna med 32 rdr 20 sk. bko.n : — Man löser i Wermländska Korrespondenten: Vintern har friskat upp ganska allvarsamt de sednare dagarne. Säsom en följd häraf har influensan börjat gripa starkt omkring sig. Från norra Wermland skrifves, att der på mänga är icke varit så mycken snö som nu, hvarigenom timrets. utdrifning ur skogarne är förenadt med stora svärigheter. Det höga pris, som nu betalas för timmer, gör dock, att man avstränger krafterna tilldet yttersta för virkets framförande. Åter säges ett nytt vigtigt förslag i kommunikationsväg vära på tapeten i bergslagen. Iya Kopparbergets jern går nu till stor del på Nora, och förädladt, vidare till Stockholm. Genom att anlägga en god ny väg om blott ett par mil till Sikfors vid Sörelgen i Grytbytte bergslag, är derifrån vattenkommunikation ända till Roxbolm, efter en obetydlig genomgräfning vid Grythyttan. En: ny landsväg från Roxholm till Alqvittern om: halfannan milskulle bringa effekterna i sjön af samma namn och derifrån är ivattenkoramunikation till Christinehamnsjeravägen. Man antager att fraktomkostnaderne ifrän Nya Kopiparberget på denna väg skulle blifva vida billigare än om jernet först kördes till Nora och derifrän ginge vidare pi jernväg till Örebro och Öbristinehamn. Oh 3 (Christinaähanmia måästa datta örn siltid finna en