Aftonbladet – 1 mars 1852, sida 2

sOch dessa herrar skulle veta förskaffa sig den i händelse af vägran, förmodar jag? Förskoning, jag ber..., rDet vore just hvad jag hade lust att sen, afbröt honom markisen, 1 det han höjde rösten. Jag har gjort en ed, att. aldrig, så länge jag lefver, läta några af de bödlar, som tillböra er så kallade republik, komma under mitt tak, och det är nog om jag bryter denna ed för er faders son. På detta förolämpande tal följde ett sorl af vrede ibland granadörerne. Hervå anbefallde dem tystnad med handen och tillade, vändande sig mot markisen: : sFTillåt att jag frågar er, min herre, om ni gjort denna ed i den stund då ni undertecknat en fredstraktat med våra representanter och emottagit vår såkallade republiks amnesti?a ; Nej! utropade hr de Kergant med kraftfull stämma; men jag svor denna ed samma dag som ni fläckade edert baner uti er konungs blod; och jag har förnyat den, den dag jag fick kunskap om huru mycket man kunde lita på edra ord, då ni ännu i går fegt låtit qväfva martyrsonen uti hans fängelse. Det gäller ej mera någon traktat, det finns ej mera någon fred. i Det är nog. Kom in i mitt hem, medbergare Hervå, hys ingen fruktan; inen begär ej vidare af mig. S —A (Forts. följer.)