Aftonbladet – 7 februari 1852, sida 1

ur. vextriket. Nordanierikanske indianen hade sändt sin prydliga, lätta canoe, af en urhålkad trädstam; den naturaliserade negern från tropiska Amerika sina kärl och trummor af sourden (Callebashen), sina prydligt flätade korgar; och — vackrast. af alla — dessa enkla skapelser — från Söderhafvets öar, hade drottning Pomare (Vänskapsöarnes drottning) sändt mattor af.Paudanus, små kronor af Tacca, och kläder, tillverkade af brödfruktträdet. Vid betraktandet af de olika folkens alster var det märkligt att se huru lika folk af lika race hade brukat jordens gåfvor. De christna folken af den s. k. Kaukasiska stammen hade öfverallt på jorden, i Asien som i Amerika, i Siberien och Hindostan, i Canada och Chili, i Egypten och vid Cap, på Island och i Australien, i Sverige och i Italien utvecklat samma art konstfärdighet och till samma mål. När de kommo tillsammans här, de olika folken, men. af. samma stam, kommo från sina skiljda orter och uppvisade de råämnen: naturen gifvit dem i metaller, örter os 8. v. och hvad de gjort af dem — det: var förunderligen lika! Så med mekaniska uppfinningar och konstverk. Det blef anmärkt med någon förundran att. Cairo, London, Paris, S:t Petersburg, Stockholm, Berlin, Wien, Rom, Newyork hade ingenting väsendtligt nytt ati lära hvarandra, att lära af hvarann i slöjd eller konst. Slögtets utveckling hade på dessa vidt skiljda punkter af jorden fortgått ungefärligen lika och. dertill liktidigt; ehuru skiftningar i snille och karakter voro omisskänneliga. Men öfverallt intet väsendtligt nytt: hos det ena folket framför det andra ); ) Med undantag af Sverige, som kan: uppvisa värme-machineri, men hvilken stod i den amerikanska afdelniogen på expositionen och icke i den svenska, dit jag försatt den af ett misstag, vida förlätligare än det, som försatt verket af en svensk man och medborgare i det amerikanska rummet.s