Aftonbladet – 29 januari 1852, sida 2

för att öka vattehafloppen genom Norrbro och vid södra Slussholmen. En insändare i måndagens Aftonblad har likvälrätteligen anmärkt, att.enganska betydlig Kostnad är förenad med den förra planen, nemligen att flytta södra kajmuren vid norra afdelningen af Norrbro ett stycke längre in och att ett långt dröjsmål häraf skulle åstadkommas. Dessutom skulle, om vi ej misstage oss, en del af kungliga stallets tomt deraf lida inkräktning, äfvensom det hus hvari polisens embetsrum nu är beläget. Genom öppnande af ett rent aflopp genom södersluss åter skulle en stor del af den vackra plan, som hr öfverste Ericson uppgjort för användande af den gamla slussgrafvens lokal och deromkring, 1 och för fiskoch grönsaksförsäljningen, och hvilket är en ganska vigtig sak för hufvudstaden, gå förlorad; vi kunne ej annat se, än att så måste vara händelsen. Under dessa förhållanden synes det vara en, om icke till visshet gränsande slutsats, åtminstone i alla afseenden värdt undersökning, om icke en både till kostnaden vida billigare och ojemförligt lättare verkställd utväg ligger i det förslag, som framställes i en insänd artikel i Aftonbladet för den 20 dennes, nemligen att öppna det landfäste, som nu finnes mellan Hammarbysjön och Ärstaviken i Mälaren, till ett bestämmande djup samt å andra sidan antingen lemna fritt aflopp åt Hammarbysjön vid Danviken och utvidga detta aflopp något, eller också öppna ett sådant vid den s. k. Dockan, vid insjöns sydöstra ända. Såsom det nämndes i den ifrågavarande artikeln, kan någon annan svårighet icke gerna möta denna plan än kostnaden för Danviksqvarnens borttagande; ty hvad beträffar strandegarnes förlust genom ett minskadt fiske, så är denna så ringa, att de ej lära sätta den i fråga, då ersättning derför bör vinnas uti en ökad strandvidd på flera ställen. Danviksqvarnen har väl således hittills utgjort det egentliga hindret; men sedan uppmärksamheten nu blifvit fästad derpå, att genom Hammarbysjöns uttappning skulle erhållas ett annat fall på Sickla stranden, och att hela kostnaden således skulle bestiga sig till utgifterna för qvarnhusets och qvarnverkets flyttning samt för uppförandet af en damm för den nya qvarnlägenheten, så blefve allt detta jemförelsevis en obetydlighet, då afkastningen af en qvarn å den nya lokalen skulle blifva ungefär densamma som af den nuvarande. Det praktiska af saken, i fall detta förslag funnes värdt uppmärksamhet för att slippa rubba vare sig kajen vid Nörrbro eller planen för gamla söderslussgrafvens användatide, synes då vara, dels att förmå direktionen för Danviks hospital att gå in på den här ofvan föreslagna planen, dels att berörde direktion öfverenskomme med arrendatorn eller nuvararande egaren af Sickla om vilkoren mot hvilka den sednare afstode ett behöfligt jordstycke för den nya qvarnlägenheten. Vi anse icke lämpligt att inlåta oss i en Il vidsträcktare undersökning at detaljer; men vi tro, att det vore skada, och att man efteråt Iskulle få skäl att ångra sig, om det här vidrörda förslaget förkastades utan närmare utiIdersökning, emedan tillfället att med ringa kostnad genom Hammarbysjön förskaffa det öfverflödiga Mälarevattnet ett så stort utlopp Iman behagar, och att vid genomgräfningen vid Skanstull reglera detsamma till hvilken nivå man önskar, är påtagligt.