Aftonbladet – 24 januari 1852, sida 2

heimerådet Scheel blifvit dömdt till 100 rdr, fo böter. 7 : i uu Samma dag söm denna dom kungjordes,!vy, talär sjelfvä Berlingske Tidende i ett mycket!, skarpt språk om samme hr Scheel, beskyller; sl honom rent af för oärlighet och kallar en afide honom nyligen utgifven broschyr Fragmen MM ters för nidskrift. : På Sylt och de öfriga Frisiska öarne utan-! för Slesvigs kust har orkanen den 10 anställt stora förödelser. Man har der icke upplef(a vat en sådan storm sedan 1825. Man vän-j tar att få höra om en mängd skeppsbrott. ! På dessa för seglaren så farliga öar och reflq finnas inga fyrar och intet lotsväsende. d FRANKRIKE. Monitören för den 13 dennes meddelar den Jt konstitution, som Louis Napoleon, på grund8: af det honom af folket gifna uppdrag,, utfär-!, dat för Frankrike. Denna handling är af sålq stort intresse, att vi skynda att in extenso meddela våra läsare såväl sjelfva konstitutions-n akten som den inledning, hvilken föregår denJS samma. Den lyder som följer: 2 LOUIS NAPOLON, Republikens president, i I Franska Folkets namn. r h Fransmän! f Då, uti min proklamation af den 2 December, jag; S5ppet uttryckte hvad som, enligt min tanka, utgjordel, grundvilkoren för styrelsen i Frankrike, hade jag icke lt, det i vära dagar så vanliga anspråket att vilja sätta f en personlig teori i stället för seklers erfarenhet. Tvärtom har jag i det förflutna efterforskat hvilka exempel som voro de bästa att följa, hvilka män som zifvit dem, och hvilka välgerningar som deraf härar OQO mN t flutit; Följaktligen har jag ansett det ändamälsenligt, att. föredraga snillets töreskrifter framför abstrakta ide15 mäns skenfagra doktriner. Jag har tagit till föredöme de politiska institutioner, som, redan i början af detta sekel, under likartade omständigbter hafsa nfästat det skakade sämhället och lyfät Frankrike sul en hög grad af blomstring och storhet. Jag har tagit till förebild de institutioner, som, i stället att bortbläsas vid folkrörelsernas första vindkast, kunnat omstörtas endast at hela det mot oss koaliserade Europa. Med ett ord, jag har sagt till mig sjelf: Då Frankrike sedan femtio är tillbaka rör sig endast på grund af konsulatets och kejsaredömets administrativa, militära, juridiska, religiösa och financiella organisationy-hvarföre skulle vi icke äfven antäga denna epoks politiska institutioner? Skapade af samma tanke, böra de i sig innebära samma karakter af nationalitet och praktisk nytta. I sjelfva verket är, säsomjag i min proklamation antydt, oeh det är nödvändigt att upprepa det, vårt närvarande samhälle ingenting annat än det genom 39 ärs revolution pänyttfödda och af kejsaren organiserade Frankrike; Af den gamla regimen äterstår iotet annat än stora minnen och stora välgerningar. Men allt som då var organiseradt har ödelagts af rerolutionen, och allt hvad som blifvit organiseradt efter revolutionen och ännu eger bestånd, har blifvit det af Napoleon. a Vi hafva icke mer hvarken nägra provinser eller parlamenter, eller intendenter, eller generalförpaktare , eller -undantägslagar, eller feodalrättigheter , eller privilegierade klasser, i uteslutande besitming af de eivila och militära embetena, eller någon sär skild religiös jurisdiktion. Alla dessa med henne oförenliga saker hade revolutionen underkastat en radikal reform, men han hade icke grundlagt nägot bestående. Kortligen, förste . konsuln återställde enheten, hierarkien och styrelsens sanna grundvalar. De fortfara ännu att vara gällande. Sålunda anförtroddes Frankrikes administråtion ät prefekter, underprefekter och märer, hvarigenom upprättades enhet i stället för. direktoriikommissioner; -Deremot öfverlemnades affärernas afgörande åt rådsförsamlingarne alltifrän kammaren till departementet. Sälunda befästades domare-corpsen genom domrarnes oafsättlighet, genom domstols-hierarkien; rättvisan gjordes lättare ätkomlig genom attributionernas begränsande, -allltifrån fredsdomstolen till kassationsdomstolen; — Allt detta eger ännu bestånd. Likaså datera sig från denna epok värt beundransvärda finanssystem, franska banken, budget-etablissementet; räknekammaren; polisens organisation samt våra militär-reglementen. Sedan femtio är tillbaka är det Code Napoleon som reglerar medborgarnes ömsesidiga intressen; det är ytterligare konkordatet som reglerar statens förhållanden till kyrkan. Korteligen, flertalet bland de åtgärder, som angå industriens, handelns, litteraturens, vetenskapernas, konsternas framsteg, från reglementerna för Theatre Francais till de för institutet, ifrån Vinstitution des prudhommes till hederslegionens bildande, hafva lj blifvit fastställda genom dekreter frän denna tid. Man kan följaktligen påstå, att uppförandet af vär sociala byggnad är kejsarens verk, och det har ötverlefvat hans fall och trenne revolutioner. Hvarföre skulle de politiska institutioner, som hafva samma ursprung, ej hafva samma varaktighet? Min öfvertygelse var stadgad redan läng tid tillbaka, och det är derföre som jag till edert afgörande underställt hufvudgrunderna för en konstitution, länad frän den af är VII Gillade af er, skola de utgöra grunden för vär politiska författning. Lätom oss undersöka hurudan dess anda är: I värt land, monarkiskt sedan ätta ärhundraden, har eentralmakten ständigt befunnit sig i tillvext. Konungamakten har tillintetgjort de stora vasallerna; revolutionerna sjelfva hafva undanröjt de Kinder, som uppreste sig mot maktens snabba och likformiga utöfning. I detta centralisationens land har allmänna, opinionen oafbrutet tillskrifvit styrelsens chef säväal det goda som det onda. Det är derföre att ljuga inför allmänna medvetandet, det är att vilja upprätta en drömbild, som trenne gänger försvunnit vid revolationernas buller, då man i början af enkonstitution inskrifver, att denna chef är oansvarig. Den närvarande konstitutionen praklamerar deremot, att den chef, som J hafven valt, är ansvarig inför er; att han alltid har rättighet att vädja till er suveräna, dom, på det att ni må vid vigtiga och högtidliga tillfällen kunna fortfarande till honom öfverlemna ert förtroende eller ock återtaga det. Säsom sjelf ansvarig, måste äfven hans handlingar vara fria och utan fjettrar. Deraf uppstär förbindelsen att hafva ministrar, som skola vara hans tankes ärade och mäktiga medhjelpare, men som icke; längre utgöra ett ansvarigt räd, sammansatt af solidaniskt ansvarige medlemmar, som utgöra ett dagligt l: hinder för statsehefens enskilda vilja, ett uttryck af en frän kamrarne utgängen politik, och just derige-l: nom underkastad de talrika vexlingar, som förhindra : hvarje konseqvent och ledande ande, hvarje tillämpning af ett regelbundet system. ; Icke desto mindre, ju högre en man är ställd, jul mer oberoende han är; ju större det förtroende ärsom FASEN SKA FT NINA ORT TKR så 8 FN TNE HåÅnam n of RRD dt rt rr Jm nd be AM AA FA PR vt AS Vr AL CD CD fo ard al PN ANN te et KAS If kr Ir — VV RR mm KA nr OR M— — —-VA Gossarne sakna mig hemma, jag måste gå ochlj lemna denna lilla älskling sedan jag kysstt