Aftonbladet – 24 januari 1852, sida 2

underlåta att älska Nanny. Det fanns aldrig on sådan liten snäll unge; tror ni ej att hon skulle vinna hans hjertay om han visste att hon är hans systerdotter, och kanske förmå honom att tänka med större ömhet på sinsyster? : : Jag kan ej veta,, sade Anna Leigh, skakande hufvudet. Han har en blick så lik sin fars, och som låter mig .. Han är ges nomgod ändå. Men, ser ni, jag har aldrig varit i stånd att rätt behandla folk; en enda sträng blick gör mig bedröfvad, och då säger jag just det som är opassande; jag blir så förvirrad. Nu skulle jag ingenting heldrevilja än taga Nanny hem med mig, men Tom veticke af någonting annat än att hans syster är död, och jag har icke fintlighet nog för att tala härom med Will. Jag vågar icke göra det, och det är rätta skälet. Men ni får icke tänka något ondt om Will. Han är sjelf så god, att han ej kan förstå huru någon kan göra det, som är orätt; och framför allt är jag säker om att han älskar er på det högsta.x Jag tror ej att jag skulle kunna skilja mig från Nannys, sade Susanna, angelägen attafbryta dessa förklaringar om Wills böjelse för henne. )Han skall snart komma till henne, han kan icke underlåta det; och jag skall göra noggranna efterspaningar efter den arma modren, och försöka att fånga henne nästa gång hon kommer med sin lilla bundt penningar. : Ja, flicka! Vi måste taga fatt på henne, min Lisa. Jag älskar dig på det högsta för din ömhet mot hennes barn; men om du kan taga fast på henne för mig, så vill jag bedja för dig, då jag är så nära döden, attjag inga örd kan uttala; och medan jag lefver, vill jag tjena dig näst henne— må hot blott komma. du vet hvem. Gud välsigne dig, flicka! Mit! hjerta är betydligt lättare ön då jag kom hit.