Aftonbladet – 24 januari 1852, sida 2

enöill 7!, million röster, utfärdar republikens preident följande konstitution. FÖRSTA AFDELNINGEN. Art. 1. Konstitutionen erkänner, bekräftar och gaantrerar de är 1789 proklamerade stora principer, virka utgöra grunden för fransmännens allmänna ätt. ANDRA APDELNINGEN. Formen af republikens regering. Art. 2... Franska republikens regering är på tio år ntörtrodd ät republikens nuvarande president, prins sou is Napoleon Bonaparte. Art. 3. Republikens president regerar genom miistrarne, statsrädet, senaten och lagstiftande församingen. : Art. 4. Lagstiftande makten utöfvas gemensamt af republikens president, senaten och lagstiftande församlingen. TREDJE AFDELNINGEN. Om republikens president. Art. 5. Republikens president är ansvarig inför franska folket, till hvilket han alltid har rättighet att vädja. För 6. Republikens president är statens chef; han kommenderar krigsmakten till lands och vatten, förklarar krig, afslutar fredsfördrag, handelstraktater, utnämner till alla embeten, samt utfärdar de för lagarnes verkställande nödiga reglementen och dekreter. Art. 7. Rättvisan skipas i hans namn. Art. 8. Han ensam har initiatif till lagförändrinar. ij Art. 9. Han eger benådningsrätt. Art. 10. Han sanktionerar och utfärdar lagar och senatsbeslut. ; Art. 11. Han redogör ärligen inför senaten och lagstiftande församlingen genom ett budskap för republikens angelägenheters tillstånd. Art. 12. Han eger rätt att förklara i belägringstillständ ett eller flera departementer, dock med skyldighet att så snart görligt är hänskjuta saken fill senaten. Följderna af belägringstillståndet regleras af lag. Art. 13. Ministrarne äro beroende endast af statschefen; hvar och en bland dem är ansvarig endast för de regeringshandlingar som honom angå; det gifves dem emellan ingen solidaritet; de kunna endast af senaten försättas i anklagelsetillstånd. Art. 14. Ministrarne, senatens, lagstiftande församlingens och statsrädets medlemmar, officerare till lands och vatten, domare och publika embetsmän aflägga följande ed: Jag svär lydnad åt konstitutionen och trohet åt presidenten. Art. 15. Ett senatsbeslut bestämmer den ät republikens president för hela tiden af hans embetsutöfning årligen anslagna summa. Art. 16. :Om republikens: president aflider innan hans uppdrag tilländagätt, sammankallar senaten nationen för att skrida till ett nytt val. Art. 17... Statschefen har rättighet att genom -en hemlig och i senatens. arkiver nedlagd handling beteckna namnet på den medborgare, som han i Frankrikes intresse rekommenderar i folkets förtroende och till dess röster. Art. 18. Till dess republikens nya president blifvit vald, regerar senatens president med biträde af de då varande ministrarne, som konstituera sig till ett regeringsräd och besluta med röstmajoritet. FJERDE AFDELNINGEN,. Om Senaten. Art. 19. Senatorernes antal får icke öfverstiga 150; det är för första året faststaldt till 80. Art. 20. Senaten bestär af: 1:0 Kardinaler, marskalkar, amiraler; 2:0 De medborgare, som republikens president anser lämpliga att upphöjas till senatorsvärdigheten. Art. 21. Senatorerne äro oafsättliga och tillsatte på lifstid. Art. 22. Med senatorsembetet följer ingen lön; likväl kan republikens president, i förhållande till gjorda. tjenster och senatorernes förmögenhetsvilkor bevilja dem en personlig dotation, som icke fär öfverstiga 30,000 franes om äret. Art. 23. Senatens president och vice presidenter utnämnas af republikens president och väljas bland enätorerne. De utnämnas för ett är. F eaten presidents appanage bestämmes genom ett ekret. : Art. 24. Republikens president sammankallar och: prorogerar senaten. Han bestämmer genom ett de, kret huru länge dess sessioner skola räcka. Senatens sessioner äro icke offentliga. Art. 25. Senaten är vårdaren af grundle.gsfördrän get och de allmänna friheterna. Ingen lag kan vf. färdas, utan att hafva varit underställd senaten. Art. 26. Senaten motsätter sig utfärdandet: 1:o Af lagar; som skulle vara stridande mot eller innebära kränkning af konstitutionen, religionen, moralen, religionsfriheten, den personliga friheten, medborgarnes jemlikhet inför lagen, eganderättens helgd och domarekärens oafsättlighet ; 2:0 Af dem som skulle blottställa landets försvar. Art, 27. Senaten reglerar gen ;m ett senatsbeslut: 1:o Koloniernas och Algerienr; konstitution: 2:0 Allt som icke är föruts sedt i konstituti nödvändigt för regeringens gäng; Spatitutiönen och .3:0 Betydelsen af de Fonstitutionens artiklar, som gifva anledning till ol .8a tydning. Art. 28. Dessa sr.natsbeslut skola underställas presidentens sanktion och utfärdas af honom. Art. 29. Seraten bibehåller eller annulerar alla de handlingar, som af regeringen underställas den säsom inkonstitutionella, eller genom petitioner af medborgarne betecknas säsom sådana. : Art. 30. Senaten kan, i ett till republikens president stäldt betänkande, framlägga grunderna för lagförslag af stort nationelt intresse. Art. 31. Den kan likaledes föreslå förändringar ii konstitutionen, Om förslaget antages af verkställan— de makten, bekräftas sådant genom ett senatsbeslut. Art. 32... Icke destomindre skall hvarje förändring; i konstitutionens grundprinciper, sådana de uppstälts: i proklamationen af den 2 December och af franska folket antagits, underställas allmänna omröstningen. Art. 33. I händelse af lagstiftande församlingens: upplösning, och tills ett nytt sammankallande, verkställer senaten, på presidentens förslag, genom skyndsamhetsätgärder allt hvad som är nödvändigt för regeringens gäng. FEMTE AFDELNINGEN. Om lagstiftande församlingen. a 34. Befolkningens antal utgör grunden för: valen: Art. 35. En deputerad i lagstiftande församlingen tillsättes för hvarje trettiofemtusen valmän. Art. 36. De deputerade utses genom allmänna val, utan omröstning med listor. Art, 37. De erhålla intet arfvode, Art. 38. De utnämnas på 6 är. Art. 39. Lagstiftande församlagen diskuterar ock voterar lagförslag och skatter. Art. 40... Hvarje amendement, ar ett lagförslags pröfning ombetroddaf lagstiftande församlingens å sion, remitteras till statsrädet. Om amendementet icke ap tages af statsrädet, kan i eotna Jadorställas lagstif ande församlingens öfverANS ANSRONTNN RN mem — AA LX sitt nya testamente alltför väl för att kanna röra detta RKatar oo 4 AK KR ataget af den med: kommission, skall Pr osident, utan diskus