Aftonbladet – 23 januari 1852, sida 2

medeltidsauktoriteter all vigt. -Men den har med detsamma äfven anvisat medlen att bättre än någonsin godtgöra den rubbade jemvigten de olika sambhällsklasserna emellan, likasom att från säkrare fästen, än dem hvärom söocialismen drömmer, värna arbetaren mot kapitalets förtryck. Mam skulle-kunna. tro att äfven den theoretiskt underbyggde tillverkaren alltid måste finna-sig tillbakasatt inför en inbilsk dilettant eller en dryg penningkarl som ville spela hans mästare, så snart frågan är om det slags produktion som mindre beror af ändamålsenligheten eller skönheten, än af modernas nycker. Men till och med moderna börja synbart dela tidehvarfvets rationella riktning: man ser det allmänna bruket mer öch mer undandraga sig det blott traditionellas eller nationellas välde, för att allmännare sän : någonsin hylla. ändamäålsenligheten Och: skönHetssinnet, eller -åtminstone beqvämligheten. Detta röjer sig redan vid de på sednare åren införda ändringar i drägter; särdeles för mankönet. Man kan derföre utan tyekan antaga att äfven de yrken, som vanligen anses minst i behof af technisk och attistisk underbyggnad, skola snart nog finna den äfven för sig nyttig om ej. oumbärlig. Erinrarman sig att ettibland Nordamerikanernas under på. verldsexpositionen vär en symachin, så-har man genast: ett vedermäle . af mekamkens: insteg i en slöjd, der man trott den aldralängst skola . förblifva främling; och ihågkofimer fan huru mycket söm vid tillskärning kan besparas i råämne, genom verklig kunskap omrdeveloppementsytor, så inses att sjelfva def abstrakta geometrien icke är någon kunskap att försaka hvarken för skräddare eller skomakare, aldraminst när det gäller att frambringa i stort eller till betydliga leveranser af samma slag.. Det kunde väl, efter det vanliga sättet att se, tyckas besynnerligt, men detvore på intet vis orimligt, om man antoge, att bland två af nyssnämndå slags handtverkare, begge lika höndiga och omtänksamma, den ene skulle taga försteget i förmågan att gagna sig sjelf och Isina kunder, och derigenom i förtroende och aktning hos allmänheten; om. han innehade men den andre saknade färdigheten att teckna väl på fri hand jemte-den derigenom uppöfvade blicken för vackra former, och tillika ägde Kunskap. om anatomien i plastiskt och mekaniskt afseende. Men om vetenskaplig och artistisk underbyggnad kan blifva nyttig . för skräddare och skomakare, så är den. det naturligtvis ännu mera inom alla deyrken, dergeometri, mekanik, naturalhistoria, fysik och kemi samt skön konst. ingå såsom väsendtliga, beståndsdelar. .Innehar: den skicklige arbetaren-i.sådana yrken äfven yrkets theoretiska grunder; så äger han i sina insigter och. färdigheter ett kapital, som. ställer sig vid sidan af penningmannens, och som beItryggar honom om: en; ofta i-trots af denne, sjelfständig samhällsställning: Äfven den skenbart beroende kan på sådant. vis varai sjelfva verket. oberoende; Enmed :omtanka ochsdrift; men tillika med grundliga sakkunskäper: utrustad bruksförvaltare, jordbruksföreståndare, skogsförvaltare, blir snart oums bärlig för den, hvars egendom han vårdar och. förkofrar; -värdet af: hans kunskapskapital uppvägers ofta flera gånger; påtronens pen. ningekapital; och begge träda så småningom med hvarandra i. ett. förhållande afinteressens ter om samma företag, mer än af husbonde och tjenare; emedan den; som till utseendet är det förtaj nog märker att det ankommer på dehrsednäres belåtenhet, om han vill fortfara ått gagna den förre. på samma gång som sig .sjelf. Härigenom; blifva de belåtna ömse sesidigt med sin :samhällsställning, utan några våldsamma eller annars äfventyrliga medel för dess inbördes .ordnande, Våra bruksegare och possessionater tyckas tidigt -hafvainsett svg och än mm ifver understödt stiftelsen af bergsskolor, landt: Fö RR öchssko gnat. Med: ans stalterna till-der egentliga slöjdidkarens theoretiska underbyggnad för sitt yrke har det deremof här i landet gått trögt; man kan Jknappt nämna fler än tremera syftesenliga inrättningar. för dettarbehof i hela riket, nämligen Chalmerska Slöjdskolan i Götheborg och Slöjdföreningens. i Stockhoha — begge stiftelser af enskilda och först efteråt mer ellen Imindre understödda af staten, samt slutligen. Fechnologiska institatet. , , Bland. dessa står Slöjdföreningens skola närmast de förutnärminda Bildningscirklarne och JArbetareföreningarne, genom sitt hufvudändamål att sprida bildning till dem som redan lingått såsom arbetare i handtverk, manufakturer och fabriker — eller hvad man med ett Jord kan kalla stadsmannaslöjder. Det är em söndagsskola och. aftonskola, öppen för arbetare. de tider på dagenoch i veckan, som Jde äga lediga från sitt -gentliga lefnadskall. . I vetenskapligt hänseende finna. de här unI dervisning i aritmetik; bokföring, kostnadsförslags Uppgörande, geometri, prospektivlära, näTturlärd, konsträktiönsritning och fackritning, ) IT artistiskt hänseende kunna de här inöfva Jock förkofra sig i ornamentsritning, ornamentsImålning savat formning i. lera. och, vax, efter pjeser. oeh. ritningar. ur. antiken. De årligen hållna expositionerna af profven på elevernas förkofran:i. dessa-okunskapsgrehar visa att undervisningen -bedrifves och .beagnas med nit ochframgång och att eleverna äfven draga stor nytta, af. den ansenligan ocH förträftligt-valda konstsamling: som skolan har att erbjuda till mönster i det, artistiska, Det årliga och Hastigt Vexande antalet: af..elever ådagalägger härjemte att. både. arbetare och mästare mer öch. mer uppskatta då bildfiingstillfällen skolan öppnat ochinse det derinhemSENSORER STORARTAD SLITET TENTAN SATSAR KA