Aftonbladet – 23 januari 1852, sida 2

sig för. Wills skull. --Hoh tög på sig sil gdmmalmodiga svarta hatt, garnerad med äkta spetsar, sih-skarlakansröda rocky som hörn haft alltsedan hon:blef: gift, och snygg och ren såsom alltid: begaf-hon sig åstad på sitroombedda:beskickning: Hon visste att Palmer bodde. vid Crown-street, fastän hon icke mir. des hvarifrån hon hört detta; och under de hon ödmjukt frågade sig för om vägen, hant hon: omkring klockan ett qvart på fyra til ifrågavarande gata: Hon stannade för att fråga efter -husnummern, och qvinnån, som hon tilltalade, sade hennej att Susanna Palmersiskola icke-slutade före klockan fyta, samt bad henne att, under :det hon väntade, stiga ini sitt hus. Ty; sade hon leende, de som besöka Susanna Palmer, besöka en af våra goda vänner. emedan vi på sätt och vis äro kusiner. Sitt ner; min fru, var-godoch sitt ner. Jåg-skall torka af stolen, .pår det den ej skall damma neder -röck. Min mor brukade nyttja sådana der lysande färger; de taga sig rätt bra ut mot en grön äng. Har nislänge känt Susanna Palmer? frågade AnnarLeigh, smickrad af berömmet öfver hennes drägt: Alltsedan de bosatte sig på vår gata. Vär Sara går i skola hos: henne.n Hurudan flicka är hon? ty jag har aldrig sett--henne.n å Åh, hvad utseendet beträffar, kan jag ingenting säga. Det är-så längesedan jag för sta gångenssåg hennejvatt jag ålldeleg förgatit: hvad jag då tyckte om henne. Min husbonde säger, att han aldrig har sett ett leende; söm -8å fröjdar hjertat, som hennes: Men kanske det ej är utseendet, som ni frågar om: Det bästa jag han säga om henne är, att hor just är en sådan som en fremling skulle stanna på gatan och begära hjelp af, om han behöfde det. Alla de små barnen krypt så hära intill