Aftonbladet – 23 januari 1852, sida 1

Ifå se ett större antal officerare utnämnd.a inom Icorpsen. öbonstaen Det heter visserligen, att hela organisationen är interimistisk. Men då man anställer en Jmängd officerare med tillförsäkran om tour Toch anciennetå, då man ordentligt iirangerar Icorpsen i armåen näst efter ingeniörcorpsen, lo. 8. v., så är detta en sinterimsorge misation, som temligen binder händerna: på xommande Ständer och på sätt och vis aftvingar dem fortfarande anslag till uppehållande: af en corps, mot hvars upprättande de uttryckligen förklarat sig. i it ati 3F Det a naturligt, att vederbörandes. förkärlek för un iformsväsendet vid ett tillfälle sådant som de tta icke skall förneka sig. Det.säges att den nya -cOrpsens — civilingeniörernas, — uniformer sko.!. blifva präktigare och dyrbarare än några avdra inom:svenska armeen, en lysande sammansäv tning af hof-,; generalstabs-, artillerioch sjöobricersuniformerna. Dylika anordningar. äro icke interimistiska. .... — Det ligger för .det evklaste naturliga förstånd någonting i hög grad be synnerligtderi, att en civilingemiörcorps skall viraen militärcorps. Ocksåhar man vid deså.. organsation stött på en mängd kuriösa förhållanden... En annan tidning har redan. fästat up pmärksams heten på corpsens underliga amfibievtätur:-den är mikitörisk, ty den består af officerare med militäriska grader, den har rang efter ingeniöreorpsen och skall sålunda tillhöra armeen, den är ställd. under krigslagarne, -officerarne: skola å sina uniformer. bära -militäriska. fält— tecken 0.8; v.; men den är likväl civils dem står icke under armåens öfverkommandor utan: under civildepartementet, på hyar SOrede ning så väl dess organisation skett, som, cerarneblifvit utnänindes bags samten. mb Såsom skäl till corpsens militäriska -organisation uppgifves, att arbetarne skola Visa större hörsamhet mot tjenstemän, som sjelfva stå under militärisk discipling och att arbetena derigenom komma att utföras med mera ordning och drift. Måhända kan man härutinhan åberopa föredömen från Ryssland, der hyarje tjensteman måste ega en viss militärisk Tango för att göra sig aktad. Men vi undra, hv Englands .och Nordamerikas : talrika och utmärkta civilingeniörer skulle säga OM en. dylik lära. Robert Stephenson är; hv.arkenöfverste eller major och dock har man. aldri hört, att det saknats drift och: ordnih 28. vl hans stora arbetsföretag. Från. Norge, . der engelska civilingeniörer för närvarande Je jernvägsanläggningar, hör man oupphörligt bes rättelser om den förträffliga ordning; nit-och disciplin, som herrskar bland den talrika arbetsper-sonalen. : Engelsmännen ha nemligen) en egen: method i dylika fall: de -sträfva:för att. arbetarne må bli så väl och rättvist åflönade som möjligt; de tillhålle arbetsfogdarie att; på samma gång de hafvå noggrann uppsigt öfver att hvar och en gör sin pligt, bemöta alla medi välvilja och foglighet, de draga försorg om: arbetarnes religiösa omvärdnad och ormsorgsfulla skötsel i händelse af sjukdom; på de lediga stunderna arrangera de för dem passande tidsfördrif, inrätta söndagsoch aftonskol från hwilla eid et -t-fsavvvgven siur VILA en hel mängd personer, som förvärfvat nyttiga kunskaper och technisk skicklighet 0. 8. v. På den vägen uppnår man särdeles lyckliga resultater. f g ; Hos oss skola granna uniformer. och. förmodligen äfven hasselkäppensamma verkan åstadkomma. ls ; Man hör ofta de konservativa förebrå det liberala partiet på våra riksdagar dess njugghet med statens medel, och-att-hela dess tiberalitet i sista. hand reducerar sig till en hårdnackad opposition ot stätsanslag och sålunda ingenting annat är än illiberalitet. ni Orsaken till denna förebråelse ligger utan tvifvel i den ovilja de tvenne: stånd, som representera. den långt öfvervägande.och mest af skattebördorna betungade :delen.af nationen, yttrat mot en Mängd onyttig statslyx och den sidan af militärväsendet, som regimen af 1844 genom otaliga uniformsförändringar, lustläger 0, .a.:ds-visat sig med: synnerlig förkärlek omfatta. i KILO Anslag till verkligen produktiva ändamål hafva sällan rönt en mera ihärdig opposition från detta håll. Så medgåfvo ständerna-uti nu ifrågavarande fall gerna: den fordrade summan til bästa för kommunikationsväsendet, men motsatte sig den onödiga militärorganisation, söm skall leda till hvarjehanda nya, ständigt tillvexande depenser., ... stasispa Joa0a : Det liberala partiet måste förfäktader yttersta sparsamhet i afseende på alla improduktiva stätsanslag,. och detta icke för oppositions skull, ntan-i folkfrihetens. intresse.:De stora skattebördor, som till sin ;hufvudsakligaste del icke äro ämnade till någon förkofran af näringarne, tynger hårdt på Sveri jordbrukande allmoge och hindra i betydlig mån dess framåtskridande i:andlig .och materiell odling. Ob aan Först genom och med tilltagande allmännare välstånd utvecklar sig den pr andä, rm TT AN Ras a ll Tee APA