;fva att bögifva sig, den förre till Aachen, den sed-t De förmodade nu, att, sedan degifvit detta löfte, et skulle tillåtas dem att afresa utan att ledsagas af! ägfa polisbetjenter; men detta blef ej kandösen. hangarnier, Charras och Baze, hvardera eskorterad( f tvenne polismän, affördes till jernvägsstationen,j: erifräån de, alltjemt med dessa följeslagare vid sin v afreste med en train som just var färdig att EA denna eskort ankommo de till Brässel. Hr ;aze uppehöll sig der endast medan han: afvaktadej ernvägstägets afgäng till Tyskland. Polisbetjeningen(t emnade honom icke ens nu, utan ätföljde honom; nda till Aachen. ; Changarnier och Charras voro ännu den 11 qvar i srissel, men de skulle nämnde dag afgä, den förre Il Mecheln, den sednare till Löwen. Det säges att! e polisbetjenter, som ätföljt dem till Brässel, derl agit in på samma hotell som de. General Lamoriciere afgick först med en sednarel. rain till Brässel, dit han likaledes åtföljdes af tväl olisbetjenter, som togo in på samma hotell somehan, ch skulle ätfölja honom ända till Köln, dit ban dent 1 dennes skulle afgå. General Bedeau, den siste af fångarne på Ham, ade, sä vidt man visste, den 10 på aftonen icke ankommit till Brissel. Man kände icke till hvilket and eller hvilken ort han mäst lofva att begifva sig. Slutligen anmärker man, att ingen at fångarne selan sin ankomst pä Belgiskt omräde reklamerat nägot lags skydd af Belgiska regeringen. Det berättas att de sålunda vaflägsnade geieralerna få fortfarande uppbära half sold, och det förmodas att tillstånd att återvända ej skall olifva svårt att erhålla för de i den lindrigare kategorien förvisade personer. De olika ministerernas byråer undergå en fullständig reorganisation. Flera högre tjenster indragas dervid, bland annat, säger man, för att bereda innehafvarne af de bibehållna högre löner, på det de må kunna föra en för sin rang: passande stat.s I likhet med sin farbroder vill presidenten att de högre emoetsmännen skola gifva baler och fester, med ett ord, använda en del af sin lön till representationskostnader. Man tror att kassationsdomstolens president, Portalis, skall nämnas till president i den blifvande senaten, med ett appanage af 100,006 fr. och boning i Petit Luxembourg. Det säges att den så länge omtalade polisministeren nu håller på att organiseras. Under ministern skola tillsättas fyra generalagenter, som handhafva den omedelbara ledninsen af affärerna och för ministern afgifva redogörelse öfver ställningen.. Dessa embetsmän sägas skola få titel af Lieutenants-gåneraux de police. Denna organisation blir ungefär densamma som under kejsaretiden, då, genom ett dekret af den 10 Juli 1804, vid sidan af. den förste polisministern, Fouchå, ställdes fyra statsråder med enahanda åligganden :som, de. ifrågavarande. lieutenants-generaux de police. Genom . ett i Monitören infördt dekret anvisas 3,987,000 fr. till betäckande af kostnaer för anläggningen af straffkolonien i Guyana och för de deporterades dittransporterande. Man väntar ett dekret, som skall återställa alla 1848 afskaffade titlar. Konstitutionens offentliggörande uppskjutes fortfarande dag från dags De halfofficiella tidningarne uppgifva såsom orsak härtill, att hågra organiska lågar, som man ville samtidigt utgifva, ej ännu medhunnits.... Det förmodas dock att verkliga orsaken är: den, att regeringen fortfarande vill hafva fria händer och ej binda sig genom de formaliteter som konstitutionen kommer att föreskrifva. Det är visserligen föga sannolikt att de band regeringen -pålägger sig sjelf blifva särdeles besvärande, men den tyckes dock i det längsta vilja undvika äfven denna svaga hållhake på sitt godtycke. : Uti krigSministerns cirkulär om militärdivisionernas indelning förekommer en häntydning om möjligheten af en förändring af Frankrikes gränser. Detta säges hafva gifvit anledningar till åtskilliga diplomatiska förvecklingar och föranledt förklaringars afgifvande tll atskullga tiremmande makters findebud: Dessa förklaringar sägas visserligen hafva varit fullt tillfredsställande, och alla tvifvel om franska regeringens fredliga afsigter blifvit undanröjda, men man vill emellertid i dessa omständigheter se orsaken till uppskjutandet af de för de utländska hofven bestämda utomordentliga sändebudens afresa. Så småningom kommer i dagen en och annan detalj om huru det förhållit sig med den utlofvade och så mycket omtalade fria omröstningen den 20 och 21 December. Se bär en ny sådan: En öfverste vid ett linieregemente hade mycket svårt att förlika sig med idgen öm vallistors upprättande eller röstsedlarnes uppsamlande i en urna, och ansåg detta papperssystem föga öfverensstimmande med den militäriska värdigheten. Han uppfann då ett helt nytt voteringssättRegementet uppställdes i slagordning och öfversten tilltalade soldaterna med följande ord: Kamrater, saken är mycket enkel; det är frågan om ätt votera för eller emot Napoleon: de som vilja rösta för skyldra gevär; de öfriga hålla gevär i armv. Efter detta korta företal följde ett dundrande skyldra gevär. Som genom en mekanisk rörelse flyttas på en gång alla gevär! Öfversten skyndade, säges det, att inrapportera detta. lysande resultat på en enhällig entusiasm. — Man har således här ett helt regemente, som röstat på kommando. Exeråtorde ej sakha motstycken, ehuru måända med en och annan olikhet i sättet. Ytterligare ett departement; Hautes-Alpes, bar blifvit förklaradtibelägringstillstånd,hufvudsakligen, såsom helt öppet yttras i dekrez tets motiver, emedan oroligheter förekommit i deikringliggande departementerna och dessa redan äro ställda under krigslagen. j Den första officiella middag, som presidenten gaf i Tuilerierna för de delegerade från departementerna, bivistades ej af värden sjelf. Middagen egde rum, men presidenten var frånvarande. . Det officiella skälet är detsåmma som för hans frånvaro från middagen i Hötel de Ville, nemligen en lindrig opasslighet. Man talade i alla kretsar icke obe