Aftonbladet – 21 januari 1852, sida 2

sekter — beundransvärda konstverk af men niskohand — lyste ibland de gröna buskar ne; här såg man folk af alla klasser sitta på bänkar, eller ock på trappsteg, eller på golfvet vid fötterna af marmorstoderna, som i en 6 krets stodo likt tysta väktare af den rörliga, liffulla scenen. Här såg man gubbe och gumma i fattiga kläder, sitta och äta tillsammans ur deras matkorg, gammal och fattig som de; här unga mödrar sitta: och amma sina barn helt ogeneradt i närheten af eleganta ladies och gentlemän, som trakterade sig med glacer, frukter eller andra förfriskningar, hvilka rikeligen funnos att tillgå på stora uppdukade bord eller :skänkar, utanför de-vackra jern-gallerportarna till Transept. Och der, i det -yttre galleriet, voro nya grupper af blommor och gröna växter; här satt man vid små bord, förtroligt, och åt och drack tillsammans. Här i denna medlersta del af palatset var jemförelsevis hvila och lugn, ett slags stilla lif af verklig skönhet. Här, vid de springande källornas sorly midtibland svenska granar och tropiska växter, njöt äfven jag: mina !skönaste stunder på expositionen, förfriskad :af -hvila; af vänners omtänksamma artighet, och — af kaffe och smörgåsar, lifvets vilkor under resan genom kristallpalatset. Huru roligt att hör i lugn lyssna till sorlet af menniskomängden, till ljuden af musik från orgor oc pianos, som här och der i salen rördes af konsterfarna händer; att se solstrålarnes lek i vattenstrålarne, och från menniskohvimlet lyfta blicken till bildstoderna rundt omkring, framställande lifvetsistora imomenteraf styrka