Aftonbladet – 21 januari 1852, sida 2

skap för detta ändamål och till provisorisk c bestyrelse waldes professorerna Abrahams, I Holst, teatermålaren Christensen, målaren Storck och konsertmästar Rung. ; 6 Den nordiska högtiden firades den 13 d:s af ett par hundrade akademiska medhorgare.q Den stora salen var smyckad på tre sidor med j1 bilder af Marstrand och Const. Hansen; den t fjerde sidan var prydd med den fana, som Christiania damer skänkt Köpenhamns studen-: ter, omgifven af två andra studentfanor och derunder de tre nationernas fanor med en trans1 parent, föreställande ångfartyget Slesvigs, uppsegling till Christiania, railad af marinmålaren Sörensen. Till minnets bägare talade hr C. Ploug, som i synnerhet dröjde vidli minnet af Oehlenschläger, H. C. Örsted ochl: de vid Idsted fallna. (Förlidet år firades nem-l ligen icke någon nordisk högtid.) Till löftet bägare talade kandidaten Forchhammer; han önskade, att enhvar ville medverka till en närmare förbindelse mellan de nordiska rikena i litterärt och socialt hänseende. För nordens enhet talade kandidaten Wedel. För Danmark föreslog inspektör Brix en skål, sedan en sång af R. blifvit afsjungen. Efter en sång af J. K.: följde skålen för de nordiska universiteterna af kand. Ingerslev, som uttalade hoppet att detta år se studenterna från Upsala samlade i Köpenhamn med studenterna från de andra wuniversiteterna. Kand. Larsen utbragte en skål för professorerna Clausen och Madvig, som voro inbjudna till festen, för hvilken skäl Clausen tackade, i det han uttalade begges glädje öfver att hafva återvändt till universitetet och den akademiska ungdomen. Und? afsjungande af en sång af Ploug, En Reiz... aftäcktes transparenten och derefter utbragte kand. :Guldberg i ett humoristiskt föredrag en skål för nordens qvinnor. Hr Ploug utbragte-en skål för de närvarande gästerna från andra nordiska länder öch bland dem särskildt för engelsmannen lektor Stephens, som, i det har tackade tillika talade för minnets förhoppning, att hemligen Också England af sina historiska minnen måtte lära; att det hör till de nordiska folken. Sedan ännu en sång Danmarkp, af CC. L. blifvit afsjungen ochsedar magister M. Hathmerich utbragt en skål för nordens konstnärer, afslutades festen. De nyssnämnde: verserna af Ploug innehåll: en humoristisk skildring af Christiania-resar sistl. sommar. Om besöket i Götheborg finne: der följande strof: Viet paa Elven — fra vaarlig Stränd De förste Broderhilsner möde; Vi er ved Gryden, hvor äf dens Vand Sig Bjergets Trolde koge Flöde: Et Coup de main og — Götheborg er vor; Men Seierherrerne af Marken slaaer I Vennestrid Thomanders Vid Og saa den Svenske Stormagt, Banco. FINLAND. Helsingfors den 15 Jan, Helsingfors Tidningar förtfara att meddela serier af finska folksägner och fornminnen. j Man läser i finska bläad om en mängd lyckade försök af d:r Crusell, att medelst galvanism bota sjukdomar, såväl i Finland som i Petersburg. Af!et i slutet af sistl. är aflåten officiel skrifvelse inhemtas, ang. d:r Crisells verksamhet i Petersburg, bland annat följande: d:r C. har sedan år 1842 ända till närvarande tid, under inseende af en särskild kormission , bildad af medicinal-konseljens ledämöter, anställt såväl å hospitaler som i den etiskilda praktiken försök att tillämpa galvanism vid läkande af åtskilliga yttre och inre FRIMAN Ova FÄLOMA Ratt y oKalibrand, Kräfta, litiska sårnader o. s. v. Genom dessa rön är ådagalagdt, att den galvaniska strömmen i d:r Crusells hand utgör det mest energiska hrännmedel, som geniöm sin ativändbärhet förtjenar i många fall företräde framför andra. Medicinalkonseljen , söm granskat kommissionens berättelse härom och förenat sig i dess åsigter ängående vigten af den utaf d:r Crusell införda kurmetböd, fann 8 sin sida, att d:r Crusell, geniöm de redan vunna resultaterha och möed äfseende å hans tölfåriga oförtrutha nit i den af honom omfattade del af läkärekonsten, förtjenade fullkömlig erkänsla och uppmuntran. FRANKRIKE. Dagens vigtigaste nyhet innefattas i följande telegfaf-depesch: å Paris. den 12 Januari: Ett i Monitören infördt dekret upplöser samtliga nältionalgarderna ninom hela Frankrikes område: Då regeringeR finner sådant nödigt, Kärna de dock feörsgäniseras på i dekretet angifna gräfider., Genom denna åtgärd: finner sig således franska folket, föllkömligt äfväpnadt, på nåd och onåd i Eövis Napoleons hand. a Bland de direkta undefrättelsörna intaga de redån i gårdagens postscriptum omnämnda förvisningarne i stör skala af nationalförsämlingens -f. d. medlemmar främsta rummet: Bland de 66 representanter, som blifvit förvisåde såväl Frankrikes söm Algiers och kolonieties områden, vid äfventyr, att så snärt de sätta föten på Fränkrikes jord, deporteras till straffkölonierna, märker man följande bekahta namn: J. Colfävru, Charles Lagrange, Nadaud, Victor Hågoj Sehoeleher, De Flotte, Madier-Montjau; Räåspail, Theodöre Bac, Mathieu (de la Drömie) och Charras. j På listan öfver dem, söm blifvit ådömde förvisning i den lindrigare kategorien, eller såsom det heter, för tillfället aflägsnade från Frankrike, dit de ej utan presidentens tillstånd få återvända, här intet narin väckt så mycket förvåning som Emile Girardinsy och öfverraskningen säges icke hafva varit mindre ör den ryktbare skriftställaren sjelf än för allmänheten. Man försäkrar, rått han så: litet! folklif gaf, vår icke af det minst interessantaj på expositionen. Folkhvimlet — särdeles om man såg det från deöfre gallerierna, — påminite om en uppstörd myrstack. Mån kunde ej blanda sig i detta utan ätt bli oupphörligt puffad och skuffad orkring. Jag blef det denna dag under fem fulla timmars tid. Men Ta hh AR Ke RATAR STR TS