Aftonbladet – 19 januari 1852, sida 3

— — Vi meddela ur Örebro Tidning följand redogörelse för jernvägskommittens samman träden den 17 och 18 sistl. Dec.: -Säsom bekant är voro, utom hrr landshöfdingarn från Westeräs, Örebro, Carlstads och Marieståds län sädana personer ifrån de trakter, hvilka jernvägen ä föreslagen att genomgå, inkallade, hvilka kunde an ses väl känna de lokala förhällanderna och sälede borde kunna lemna alla behöfliga upplysningar. Kal lilsen hade också, endast med ett par undantåg, bif I vit efterkommen, och ombud hade inställt sig frå I städerna Köping, Arboga, Askersund, Christinehamn I Philipstad, Mariestao, frän Götheborg, samt från an I gränsande bergslager, och den del af Nerikes slätt land; genom hvilket banan är ämnad att gä, äfven som frän närmaste delen af Westergötbland.; Äfvei ett par medlemmar af Örebro borgerskap hade, pi kallelse, sig infunnit. Första dagen upptogs nästan helt och hället af de upplysningars afgifvande, hvilka kommitteen ville in hemta och på detta sätt ansett sig säkrast kunniå er hälla. De flesta aflemnades skriftliga; men ordfö. randen, hr statsrådet Wern; ställde dessutom till di flesta ombuden några ytterligare muntliga frågor öf ver ämnen, hvilka icke förut varit uppgifna, och sö ledes-ej skriftligeti kunnat besvaras! Formen för dett: slags förhör, hvilket utmärkte sig genom den korthet. klarbet och bestämdhet, hvarmed bäde frågor och sva; gäfvos, erinrade om de i engelska pårlamentet i vigtiga frågot! förekommande kominittförhör, till hvilka sakkunniga personer, som ej äro parlamentsledamöter. inkallas, oeh synas förtjena efterföljd,: der man angelägen om: ch saks grundliga utredning. Hvad Ide skriftliga svaren innehöllo kan naturligtvis icke juppgifvas, enär de icke i sammankomsterblefvo upplästa; men -de flesta voro ganska: utförliga och om män :färssluta af de bifallsyttringar, som :ordförander efter en hastig öfversigt af innehället afgaf, tillfreds: ställande. ; .Särdeles hade bergmästaren Troilius på ett. ganska förtjenstfullt sätt framställt allt, som kunde tjena, till upplysning; angäende :bergslagernas -produkter: och -.behofaf lättad afsättning . för; dessa, Ibland de. muntliga; frågorna. var en som; -ställdes till .ombu: den frän. alla. de-städer,, som -äro :pänägot sätt i fråge jatt fä-jernväg. tillsig, nemligen huruvida--dessa-sam: I hällen kunde-vilja, afisin jord: afstå. det för jernysgs stationen nödiga jordstycke, med elier utan ersätt ning; Ingenatilltroddersig att.derpä afgifva eit bestämdt ; svår,; emedan: menigbeterpar ej öfver. datt ämne. blifvit hörda; men. alla jansägo. sig doek redax förhand a gifva, de. bästa, förhoppningar... En: idast en. ens; man, ägaren af: Hultslastageplats, h: :brukspatron Henström, Säsom af inga komniittenter roende, förklarade genast:-bäde-muntligenoch skrift: gen, att såvida jernvägen finge gå till Hult, vik Ban -afstår beböflig jord .ej.. allenast till byggarde a stationshus och; Jasthus;. utan ock, sä längt hans, ägor sträcka sig, för sjelfva, jernvägsanläggningen.; -Börgmästaren. Bosweus talade för Köping :säson: ba jaans begynnelsepunkt; ochi understödde, sin stkz.nen mänga . upplysningar :om , den . kringliggande ortens, särdeles Bergslagens, förhällanden;: mensyttrade till lika, att det samhälle han representerade gerna skulle se,.om banan; homme: att dragas så nära grannstader Årboga som möjligt Ab neE — Borgmästaren, Stolpe irän,Arboga: förfäktade i. ett längre föredrag denna stads behof.afjernvägens. ning ej, allenast;närå förbi. utam.:tilsj sjelfva staden od emedan hvilken annan sträckning som heldst-iskulle dragarhandeln. derifrän och,säledes ruinerardetta sam hälle, . som; -nu, rär. medelpunkt. för, .en icke. obetydlig rörelses Det vore ej en gäng hjelpt genom en sidolinies. dragande dit , .emedan.. denna: troligen :skulle komma att dela; andra sidoliniers öde, att blifva arflösas. Arbogå ä skulle, enligt. de upplyspingar: her: Stölpe, inhemtet, utan särdeles. stora svårigheter och kostnader. kunna uppmuddras och fördjupas, så. att intet. hinder, för. sjöfarteh upptill staden behöfde möta. Detta motsades dock af hr major Olivecrona, som, undersökt. farvattnet:.och uppgaf att betydliga bergsprängoingar under vattnet på ett ställe vore oundgängliga. Sedan talade. flera för. vägens dragning norr om sjön -Wäringen, fram. till Örebro; och för dess sträckning.. söder. .omSvartån, i stället. för .den ,föreslågna. riktningen i norr: om. detta vattendrag, ytsrade sig, alla de tillfrågade, utom: en, hr brukspatron Dugge; som önskade få-.den så, nära de. rika ;kalklasren i trakten.af Laterp, som. möjligtvis kunde. ske. -Derefter divergeradeineningarne.... De mesta talade ör den af Rikets Ständer redan godkända sträckningen ill Hult. Men oinbuden från Westergöthland och Wermand, d. v. s. Christinehamn och Filipstad), förenade.sig lerom,. att. den icke borde gärtill Hult, utan dela sig rid, Svartå, hvarifrån en stamled skulle gå till Marietad, en .ännän till: Christinehämn,. begge. samtidigt) nlagda.. Säsom.skälanfördes: vigten af att redan) id jernvägsanläggningars början i värt Jand söka ammanbinda de trakter; som hade : mesta behof af ommunikation sins emellan, och sådant vore i hög rad förhållandet med Wermland och Westergöthland, ä det förra. har och ännn länge skall komma ati afva största behof af det sednares öfverflödiga spannälstillgängar, som lätt och hastigt från: Westergöthand på jernväg kunde. försändas. öfrer Svartå. till hristinehamn. Af de öfriga hörde personer, underjödde endast-de från Örebro denna banas rigtning ) Att Wermlands bushällningssällskap enhälligt förenat sig i en annan åsigt, aller om banans dragnine