Aftonbladet – 19 januari 1852, sida 3

i: ILitterater: , Det i dessa dagar utkomna: dubbelhäftet. 7 8 al Öfversigt af je enda saba Rn för förlidet är, innehåller ätskilligt af stort interesse. Först förekomma tvenne meddelanden:af Prof: Sunde. vall: 1) rörande tvenne exemplar af en fogelart, som ej förr blifvit anförd såsom funnen i Sverige, neml. Columba. gelastes, en dufart, till form; färg. och, läte temligen liknande turturdufvan. Det ena exemplaret har blifvit-inköpt här i Stockholm i ett fogellass från Herjeädalen, det andra har nyligen hitkommit lefvande, säsom skänk. till Riksmuseum frän , skeppsbyggmästaren. J. Petterson i Piteä. 2) Om en för, vär fauna ny fiskart, Cottus pecilopus. : Derefter följer en utförlig redogörelse för deiakttagelser öfver solförmörkelsen den 28 Juli förl. år, som dels. på .akademiens uppdrag på olika punkter af landets verkställts af flera. vetenskapsmän, dels blifvit från olika Häll. till. följe af Akademiens allmänna uppmaning, till densammå insända. S Mag. Edlund hade utvalt Wernamo i Småäland-till observationsställe. Under den tid, -då förmörkelsen var total, var observationen ållsicke hindrad af moln. HrEdlund gjorde isynnerhet ätskilliga intressanta undersökningar af glorians ljus i afseende på dess polarisation. De mycket omtalade taggarne eller eldröda upphöjningarne utom mänranden hade hr E. iakttagit; deras utseende uppgifves dock vara olika med det Schumacher observerade 1842; och hr E: antager såsom gifvet: att de utgå frän solkanten. Vid den totala förmörkelsens början ändrade sig vinden från v. Se ve till vi nä v. Observator Ångström iakttog förmörkelsen i Alfvestad nära Wexiö. Hr Å. hade äfven en polarisationsapparat, men fann ljuset straxt före den totala förmörkelsens inträdande ickevisa spår till polarisation. Vid solrandens försvinnande upplöste den sig i 5ljusa punkter, som syntes 1-ä 2 minuter, hvilket hr Ä. antager vara en följd af-mänens berg. Trenne flanimlika upphöjningar iakttogos; en på högra och två på venstra sidan. Den förra försvann och de tvenne andra: vexlade: snart form, hvarjemte snart utefter. hela mänranden en: rad af dylika lysande punkter visade sig Äfven hr Ås antager, att de ej tillhöra mänen. På magnetnälen visade sig ingen inverkan. : Mag:i Wiemer observerade förmörkelsen i Boräs. Afven han konstaterade stäggarne, utanför månranden, hvilka. dock först visade sig 2 minuter efter den totala förmörkelsens inträdande. Vid;hr W:s. berättelse är fogad en tabell öfver ganska fullständiga thermometeroch barometerobservationer. Mag. Bergius hade till station valt Gyllenfors bruk i Småland. De af Baily beskrifna svarta strecken mellan månens och solens kanter, som förgäfves efterforskades af hr Edlund, observerades tydligt af hr Bergius. Hr B. iakttog äfven de utskjutände flammorna säsom spetsiga och krökta taggar, till formen lika dem han i Wien 1842 på samma: gäng som Schumämm observerat, men till form -och storlekmycket -olika. G Herr Wallmark iakttog fenomenet i Strömstad. Hans iakttagelser, hvarvid Lektor Björling biträdde, äro särdeles rikhaltiga, i alla hänseenden. Formen på de förutnämnde protuberanserna beskrifves: af honom på samma sätt som af .deföregående. observatörerna. Han hade doek endast iakttagit en sädan, men !7, minut före solljusets framkomst befanns den hvila på en purpurfärgad bas af betydlig utsträckning efter mänkanten; denha bas hade ett särdeles vackert utseende, liknande: ett böljande eldhaf, som tilltog: i skönhet och intensitet allt-efter som solljuset nalkades, men som alldeles försvann i sammå Öögonblick, då solljusetframblixtrade: Utrymmet förnekar oss att äfven i största korthet nämna något om de öfriga observationer; för: hvilka redogöres: prof. Agardhs i Marstrand, premierlöjtnant. C. A. Pettersons i Götheborg, observator Blomstrands vid Hestra, icke heller om: de mänga insända meddelanden från landshöfd. Lewenhaupt, prosten allen id zn, hr N. Lilja, mag. Wadner, adjunkten Wallengren, bergmästaren Sjögren, mag. Siljeström m.fl. som här finnas införda. Vidlyftig redogörelse meddelas äfven öfver djurs och vexters förhällande under förmörkelsen.Genom 5 bifogade kolorerade: plangher blifva. solförmörkelsefenomenerna för läsaren ytterligare tydligjorda: e d mn AA