Aftonbladet – 19 januari 1852, sida 3

Article Image
jinge för dem? em ny utväg till andra ländsorter, särJaelesWermland, beredd. Möriestads hamn skulle I snart: blifvasi fullt skick attisäkert skydd mottaga Jankommande: fartygs sedan Köngr. Måj:t nådigst. beviljat den: för dess iståndsättande belöfliget saa af Handelsoch Sjöfartsfonden; hvaremot vid Hult en hamn, som kunde förtjena det namhbet, knåppast finnes. 1 ständernas beslat angående anslag till jernvägen: fånn herr S. intet hinder för dess sträcklning åt det håll, der den kunde göra mesta gagn, som tvärtom mäste antagas hafva varit afsigten med garantiens.) beviljamde. I alla fall kunde ju början göras med den delen af den. blifvande vägen: söri ligger mellan Köping och Svartä, då genom en Köngl: proposition vid nästa riksdag det förändrade förslaget kunde för Ständerna framställas; hvarefter de, med ledning af de nyare vunna upplysningarne, kunde antingen godkänna den förändrade -rigtningen eller vidhälla sitt första beslut om banans dragande till Hult: ; Å Herr landshöfding Oldevig yttrade nägra ord, sov tycktes antyda, att han vore af nägon annan-ni ning; men tillade, att dåhan redan, för. komiten framställt sin åsigt i ämnet, han ansåg sig nu ej bes höfva upprera den. ÅR å Herr Sandströmers äsigt bestreds med mer eller mindre utförligt framställda motskät af. borgmästar Boseus, borgmästare Troilius, som på Bergslagernas. vägnar särdeles grundligt-sökte vis HG företräde. såsom ändpunkt; brukspatronerna Erikssen, Hehström, m. fl.; men försvarades!af ombuden från Westergötbland; isynnerhet major Nordenfelf,samt bruks-; patronen. G.; Wahlund från. Christinehamn; den sed nare likvälmed uttryckligt vilkor, ätt-em bana sämtidigt skulle anläggas till denna stad7 j NH Doktor Gumielius sade sig vara förbunden attyttra sin mening i denna fråga, för hvilkens-befrämjahde. och lösning han de tvenne sista riksdagarnesäsori representant. arbetat, isynnerhet: dåv han nu tyckte sig finna, att man med Ständernås: beslätotrodde-sig kunna göra nästan som man ville. Han ansågs hut: vudsaken vara den, att-vi ändtligenskulle fålen större. jernväg anlagd :i vårt land, och säledes. äfven tillegna oss detta vigtiga medel till-främjande-afins dustriens och all bäde intellektuel ochmåteriel odi lings utveckling, somsi andra dändercåstadkommit så oerhörda förändringar. Det vår säledes först fråga om jernvägensblifva eller icke blifva; och då börde väl alla underordnade ändamäl stå tillbaka, säsvida de lade hinder i vägen för hufvudändamälets vinnände: Men om; man ville vinna detta, borde man håla fast vid-Ständernasbeslut och; ej äfventyrachela sab kens fall för. denna gäng, och kanske tför ven: läng. framtid; genom att yrka väsendtliga: förändringar deruti. Väl kunde vägens rigtning på mellanstyckes na undergå jemkningar, utansatt detta beslutsi nås gon män behöfde anses rubbadt. Men! punktering Köping, Örebro. och Hult voro i den gifna garantiem uttryckligen ; bestämda, och -deri kunde: ingens annan än Ständerna sjelfva besluta någon förändring, till och med -omdet. påtagligen skulle. visar sig; att! dernti vore ett.misstag begånget, hvilket likvältorde. falla sig svårt eller omöjligt att bevisa. Frågan skall säs ledes, om man frångår Ständernas beslut; hvila tilt nästa riksdag, hvilket. lätteligen torde blifra liktydigt med en: hvila föralltid: Den som sett huru-de 105 kala intressena, hvilka: vid 1848-års riksdag: ännu ej rigtigt blifvit väckta, vid: den.sista, kommit till medvetande af. sin. kraft och,ifrigt använde. den för att hindra frågans ,afgörande, samt eftersriksdagens shit fullt utvecklat hela sin verksamhet; han kan; lätt. för reställa sigv huru -omöjligt.det..skall.1 blifva vid en kommande riksdag, om. frågan der: alldelesädyo skall förekomma, att förena -pluralitetens mening om: nås son: bestämd trakt: för. den första jernvägsanläggningy 18 hvar och er vill:draga vägen förbi sin. port ock hellre låter hela .saken falla, äm unna aodrå att få lel.deruti.:: Efter anförande af några: särskilda skäl för rigtningen tillade han ungefär följande :slutmes aings sOm man nu nöjer sig med det som för: närvarande .med;: någon säkerhet. kan vinnas, nemligen vägens anläggning-mellan: Köping och Hult; hoppas jag snart derefter se. min Jifliga, önskan, för. jernyäs gens. ytterligare utsträckning uppfylld; melon sde mäktiga, krafter, som nu. genomysitt sträfvahädg att senast; draga, banan till Westergöthland måhända torde : tillintetgöra.. den, redan före! dess börjön, då 1tan tvifvel i bemödandet för :dess. utsträckning tilt lenna ; vigtiga. landsort skola finna. sig.iförening ned. och understödda. af .dem, hvilka. nus nöja sig ned hvad för närvarande synes kunna verkligen upps äs. Med nägot tälamed dorde säledes, det af dem sökta mälet säkrare. hinnas, i Brukspatron C. Fr. Wii junior frän: Götheborg, somaderefter fick ordet, tillkännsgef ätt had hade samma skäl soi den föregäendevtafaren; ati i desde räga yttra sig. Han håde hemligew afved vid då venne riksdagarne deltägit:i denba fräsåsbehanding och sdessutom vida densist gäbgha varitmotioniur ämnet. Han instämat helt och Hället i det föresäende talarens yttrande, och tillädö ännu ett skäl smot det väldiga uppskofvet med frågans afgörinde ill ntstw riksdag Detärickeredidastiab lokalimtret: enas förfäktare, som man här alt vänta motetägd ; ita det fins :enmängd-persöner, Söni ärö af prönd: ats: emot allä Pr RS sämtöderi: så för ebud till!:storaoch vädNgdförähdringar i alla vära örhällånden, hvärföre: de helst skulle Önska, 4 ortfarande! finge vara i sitt nörvarsnde: kolasnäturligtvis,: öm frägan ränyg! för fgörwndes söka vstvändashUt!sitt bön ftvbrkå bela Sakensnedlägddöde kanske: ramtid; Men Bin) attatäde tillika ttrydg nering; åttöm också vådansaf ettruppskof Fese tore stor, son ban :oehomängo sbndra förestäillge sig, ler som mad tevkligen kunde tilläta sig enxsst vi: emdtlig förätädribg 5 densafiStändterta böslutade vikt ingens föroden :blifvandör jerobänatn, bom nå blifvit rkad, ttahboktt mån derilehomdgjorde isträng i fröc ans foringbliga: bbbandling; slutligt rtsvltstet likväl jskäljgen kunde blifva mäkotcånnat, an Köa SM ernås:vbeslut. innefattades homlgensatt banals tös vå puikteföri näsvarande borde Ulfva lais Ha sderstödde! detta: med mänga skäl afrstör vigt) iver? bjands färdeles de; som -afsägo den större handelsörelsens utveckling ochglättande, vWl icke:förut torde lifyit! på ettisärklart ock follstahdigtsättifråmställda. Med shrr. Gumelius öch Weert instämde tållg bröts: atrön: Ax. Wedberg idch börgmästaren! Boswus; byilka fven i egenskaplafirikidagsrisar med difligt bemöc ande för derinä frågas framgång dehagit ildess bes anädling:: Mena deremöts hude!d:r Gumelisyttrandeå ppkallat: hr vstatsrädet..Sahäsirömer stt; tvärtemot ni förra. försäkran, vänyo deltaga: i diskussionen; r attvafböja ifrån. sig bostyllningen; att Han ak: .de IStändernas beslut ringa) kvårvid hån sökte uti irligarö visa, att ned fullt: boständvaf det väsendtr za i detta. beslut den af konom föreslagna procedur unde antågas, och tillika ädagalägga dö öfrerväs ande fördelarne af banans direkta sträckning till akten af Mariestad; satt :Hultsr otjenlighet säkom anans slutpunkt i anseende till döss tränga öch osäks ohanin. Af sanimi taläres yttraudå hådetifren mår r Nördenfelt känt sig upprmanad till er rederläggs ng; särdeles af det yrkande, att man ej hade rätt it i ex fråga af beskäffenhet; som denna, i nägon ätto förändra, hvädsStänderha uttryckliken beslutat. åd pästod, att Regeriigens ätgard att Ufverlemna igan till en komitös: behandling visade; att modifitioner i beslut ansägos möjliga och tillåtliga 4 och t könimunernas mening ej behöfdeinheratas, Såvida icke skulle hafvå nägon följd; öm dörigenonr vis de-sigy att : bristinde: utredning föratledt nagot isstag Vid faftandet: af Stärdernås2 bedat. Trvilker It föranledde en replik afd:r Gumsoliis, söm härst ckte sig finna, att. kommunernas mening kunde sät5 öfver, Ständernas beslut, hvilkötr han ansäg fullmligt stridande mot vära grundlagar. — I 4 Sluiligen öfvergick diskussionen fill!en strid om odugheten eller duglighoten af hanssen vid Hut; hvil n fördes isynnerhetemellan herrar Nördenfelt kel ; att ale

19 januari 1852, sida 3

Thumbnail