Aftonbladet – 15 januari 1852, sida 3

: ST Aa! (Insändt från landsorten.) Än ytterligare några ord omMälarens vattenhöjd: — Oaktadt det mänga gänger varit mycket skrifvet om denna sak, och mänga sofismer anförde, äterstär dock mycket att säga derom, och när ingen skickligare penna framdragit följande äsigter, så får man, med anhällan om ursäkt för stilens ofullkomlighet, yttra nedanstående. 4 Det factum, att floden ätskilige gånger varit högre än förlidne sommar, är aldrig bestridt, och att den möjligen ofta kan blifva större än någonsin, är beklagligtris otvifvelaktigt, af skäl som jag framdeles skall nämna, så att derom ej behöfts spillas så mänga ord, men hufvudfrågan är om flodens hastigare eller långsammare afrinnande — För att i nägon mån reda. frågan för dem, som ej vilja göra sig den ringa mödan att tänka sig något tillbaka, nödgas män nämna några ord om äldre förhällanden äfven som derföre: att. här bedröfligtvis äro mänga som i all maklighet mera älska stillastäendet, in att verksamt deltaga i nägon förbättring. I äldsta tider, som synes -af gamla Chartor, har södra utloppet varit det. bredaste, äfven troligen det djupaste, samt utgjort. en bredd från Kornhamstorg till och med jernvågen. Norra utloppet som på 1500:talet gick in till slottsmuren, hvilken äfven insräktat af det grundare utloppet, enär större segelbäsar då kunde, gå utmed: muren ända upp dit, der mynttorget nu är beläget; Vid nuvarande Gustaf Adolfs torg lärer likaledes, med anledning af de företeelser som visat sig vid grundgräfningarne till de på 1780:talet i närheten af vattnet. uppförde byggnåder, ganska betydligt vara inkräktadt på dessomräde, och troligen har äfven Helgeands-holmenvarit en ganska liten Ö. — Af alla dessa förhållanden tillsammianstagne är tydligt att vattnets afloppsbredd i ytan va: rit mångfaldigare gånger bredare än hvad: den nu är; samt att flodens afgäng då, i följd deraf, varit mycket hastigare, är klart;och bevisligt äfven derigenoni att seglation mellan Saltsjön och Mälaren tidigt på sommaren till in på sena hösten ägde rum. — 7 Genom de årliga betydliga inkräktningar 3 aflopps: ytans bredd, dels för att få kortare broar och. Hels atvidgade tomter, i den fördelaktigaste lokal, beqväma magasiner för aflästningar m. m. fördröjdes Mälarens afrinning, strömmen tilltog och gjorde en slussbyggnad nödvändig för att ernå en jemnare och tidigare kom: munikation i början af. våren. Af nämnde förhöj: ning i Mälaren uppkommo äfven qvarnarne. I Dä skillnaden i vättenhöjden emellan Saltsjön och Mälaren sällan öfverstiger 3 fot, så är-klart, abt för afloppets hastighet; hufvudsakligen fordras en bred yta, ty i samma mån som afrinningen måste ske under Saltsjöns niveau, förlorar den betydligt i hastighet, hvilken aftager i män af. djupet, -genom det motstånd Jaltsjöns vatten ästadkommer,-som mäste undantryckas; detta förhållande inträffar. icke då det högre vattnet afrinner till. största delen. ofvanpä utan motstånd, genom ett bredare aflopp på ytan. Afdenna orsak gifva de framställde beräkningarne om afloppens sections-area icke något sannt resultat, utan kunna gerna reduceras till under hälften. j Hvad derefter vidkommer afdunstningen, hyilken hr öfverste Ericson synes vilja gifva så mycket vigt, ehuru. han erkänner uppdämningen, så kan bevisas att den (afdunstningen) med hvarje är betydligt. förminskas, och af denna orsak så mycket. mindrö bör påräknas ; ty, genom de i alla provinser omkring Mälaren tilltagande vidsträckta.odlingar, strömrensningar af sjöar, kärr och. mossar, ledes värfloden sä mycket hastigare, än förr varit fallet, ned!i Mälaren, hvarigenom all den afdunstning, som hela den varma ärstiden förut skett ä sädane ställen, upphör; detta förhällande uppkommer i ännu högre grad genom Hjelmarens. sänkning, hvilken troligen snart inträffar, till stor fördel för deromkring -liggande egendomar, som . härigenom erhålla flere. tusende tunnland sank mark torra och odlingsbara, samt dessutom mänga tusen. tunnland tillvallnibgar;,då allt det vatten som förr i. Hjelmaren afdunstat, numera vid värfloden genast nedkommer i Mälaren, och .der hastigt. ökar floden, blir afdunstningsytan med. det samma inskränkt till endast Mälaren, ehuru den förut varit flerdubbelt större. — . TR od De omtalte starkare strömdragen vid Stäket och Qvicksund är. .en-omständigbet-som ej förändrar förhållandet vid Mälarens utlopp, anhorlunda,. än att det derigenom längsammare framkommer; detta upphör, så snart desse smala sund utvidgas, och hvarmed en betydlig. början är gjord vid Stäket, med ett nytt och ganska. bredt aflopp,-hvilket äfven kan göras mycket större. Vid Qvicksund kan likaledes utvidgas, och som, säkert icke uraktlätes, af. ofvanliggande. strand: ägare, när vattnet nedanför kan komma undan. Att floden. i Mälaren varit hög hela förflutne sommar kan visserligen till nägon del. tillskrifyas regnig väderlek och ringa. afdunstning ; men hade de forntida naturliga afloppen.-varit qvar,. skulle den utan tvifvel varit utrunnen, sä att bergning kunnat verkställas på de flere tusen tunnland ängar af odlingsmark, som nu alltjemt stätt under vatten och tillfogat