Aftonbladet – 15 januari 1852, sida 3

r TOLK IMaDRUCI, UPTLTIGRUEURV UVI VÄVSSA OGKUvA Vest SMåv lusten i afkastningen. 6 Af hvad ofvan är anfördt, och hvars verkligheticke kan bestridas, inses klart att något större lidande ej i kan uppgifvas ägt rum i värt land under sekler, än det, som genom -de tid efter arnan sä smäningom, I men dock högst betydligt minskade utloppen af Maälaren, blifvit den stora mängd af jordägare i flere landskaper kring denna sjö äbragt, i värde säkert uppgående till millioner — —— EST Det bör derföre ej anses underligt, om de sä högt förorättade med ej ringa missbelätenhet anse den sufJfisanta ton hvarmed drätselkommissionen ordar öm eftergifter m. m., vid anförandet af de borttagne qvarnarne, som likväl utan ofvänliggande jordägares :Ihörande, igenom de förutgående successiva dagliga I luppdämningarne, olagligen tillkommit: Att drätselkommissionen bland åtman brist pä goda skäl äfven försökt bestrida att kungsädra mäste existera-i Söderström, faller sig nog enhfaldigt, enär uti Jen mängd större strömmar som infalla nti Mälaren, fär dagligen bestämd ;kungsädra; hvaraf ovilkorligen mäste följa, att sädan skall äfven finnås i de för dem gemensamma utloppen i Saltsjön; denna invändning förfaller genast för den enklaste. sunda eftertanke. Af-lika halt är yttrandet att genom Mälarens hastigare afrinning uppsjö så skulle skada det friska vattnet, att Stockholm deraf. skulle sakna sine nödige behof. Det är allmänt bekant att hela Ladugärds-Handet icke hemtar nägot vatten vid Mälaren, likaså dstörsta delen af norroch södermalm, der tillräckligt Å färskt vatten finnes, äfvensöm en stor del af Skeppsbro-sidan i sjelfva staden; dessutom finnas. brunnar i alla delar, för dricksvatten och matlagning, -hvartill Tdet grumliga Mälarvattnet sällan begagnas, af dem I som värdera renlighet; när härtill: kommer att det sä kallade uppsjövattnet är. allt det som finnes i närmaste delen af Stockhölms skärgärd, och säledes förut utrunnet Mälarevatten som återkommer, samt den ringa del af det obetydligt salta Östersjö-vattnet, hvilket endast någon gäng ingär, då Saltsjön hösttiden, genom lufttrycket, stiger vid stränderna, är likväl fullt Itjenligt för många andra behof såsom. till tvätt, rengöring, kreatur m. m., och i flere fall för matlagning, så är äfven detta skäl lika med noll. Drätselkommissionen anför att regeringen fastställt dessa inkräktningar på afloppets yta; detta bevisar Tblott att regeringen icke låtit tillräckligt för. sig utIreda de olägenheter som deraf skulle uppstä, utan på I god tro bifallit dem i fullt förlitande på att intet olagligt skedde; men detta fredar icke drätselkommissionen frän det moraliska ansvåret, och: möjligen icke heller från det juridiska, när frägan blir efter svensk lag behörigen behandlad. I Den aätvidgning, som drätselkommissionen slutligen föreslär, :sedah den -säledes medgifvit sina olagliga tilltag, nemligen: att utvidga på södra sidan af Norrström, är så obetydlig, -att den ej förtjenar ringaste afseende ; men dä den ändock vill att detta skall ske på statens bekostnad, visar ej detta mycken känsla för rättvisa och billighet. Stockholms stad har, mot de ofvanliggande strandägarnes rätt, och dem oätsporde, verkställt inkräktningarne, tvärt emot lag och landsIsed;som bjuder att utlopp skola rensas och utvidgas; Iskyldighet och pligt fordra derföre, att Stockholms stad. verkställer utvidgningen. Att kasta denna börda på -bela landet kan aldrig läta sig göra. Visserligen borde :en stor del af Stockholmarne, söm bo i de lägländiga trakterna af denna sjö, äfven vara intresserade af värflodens hastiga bortrinnande, för att undvika den fukt ooh dermed förenadestora osundket som intränger i boningarne, ehuru detta kan lsägas vara deras eget fel, som byggt i den sumpiga trakten, när öfverflöd på torra platser finnes. Men en mängfaldigt vigtigare sak är: att många hundra tusen lispund hö gä förlorade, som annars till största delen kommit till Stockholms broar och verkat. ett lägre pris på denna nödvändighetsvara, så angelägen för tillgång på billigare körslor, billigare mjölk, och billigare kött, än hvad det nu hädanefter synes blifva, Jom denna orättvisa uppdämning qvarstår. Sedan jag nu fullkomligt vederlagt allt hvad frän Stockholms stads sida : blifvit anfördt, säsom ursäkt för tilltaget med hela Söderströms afstängning, bör jag väl ock nämna nägra ord om dettas afhjelpande, oemligen: 1:mo Att 40 å 50 fot söder om nya slussen äterupptaga ett aflopp innefattande till och med gamla slussgrafven, säledes omkring 2 å 300 fot bredt, öfverbygdt med jernbroar på jernpelare, med en utgäende arm, på det att strömdraget värtiden ej bör blifvahinderligt för slusshingen, ehuru fartygen ätfölja Kornhaämnskajen till slussen. 2:o Vid Skans tull -upptages en bredd af minst 300 fot i vattenytan. Danviks qvarnar inlösas, och ett lika bredt utlöpp der upparbetas, ty att, till undvikande af denha sedaare åtgärd, taga utloppet förbi Sickla genom Jerla sjön ät Stubbsund till Dufaäsviken, blefve säkert vida gostsamnare. En stor; fördel uppstode härigenom för 20 b tydlig del af Södermalm, att vid lägt vatten hafva segelled för ätminstone vedbätar från Saltsjön app i Hammarby sjör re Mäånne det j vore förmänligare för staden; genom större tillgång och lägre pris på en nödvändighetsvara, . och för de-flere Hg, SR med sina mängfaldiga socknar som begränsa Mälaren: och utgöra Jar deruti, för deras högre produktion, om; i stället för-n kostsam och mindre behöflig bro mellan RidJarhäustorget och! Röda bodarne, och nägra lika litet behöfliga grannlätsbyggnader emellan slussarne, jemte fyllningar, vackra hamnskoningar, m.m. — allt inpgroductiva, arbeten — de här förut omnämde utloppen snart verkställdes, ty de kunna alldrig undvikas i-längden, synnerligast det genom Hammarby sjö, der enda utvägen, nw mera återstår att göra det. till-Genom.denna: ätgärd skulle kanske mängen hädanefter. mildrasina-ogillande omdömen: omden. nägot lättsinniga benägenheten: att tid-efter-annan skuldsätta staden.-med: högst betydliga belopp; för inpro-luktiva arbeten, :vid hvilka: jordbrukaren med bekym-mer ser, att största delen-af arbetarne äro. från landet, samt frändragne det produktiva jordbruket,-der de. så väl behöfvas, blifva försupnej!förstördesoch iterkomma församlingarne till last, ehuru. i.staden finnes en, -i högst betänklig mon tilltagande mängd sysslolöse, hvilka i:första rummet:bort användas, — ty, månne ej: arbetarnes organisation, vore:en möjligbet, i motsats till-:de: outförbara drömmerierna om arbetets?; Stockholm tyckes böra hafva sä mycket mera skäl att varsamt behandla frägan om efterkommandes gränslösa skuldsättning, ty, med dess nordliga iäge,. der ingen: transito: finnes, handel och. slöjdflit synbarligen utvecklas ät smästäderna och landet, och dä: det; redan visar sig ett aftagande välständ bland mängden af det arbetande borgerskapet, sä kan, af mänga skäl dessutom, den dag möjligen inträffa, dä flerfaldige af stadens invånare -icke förmå; utgöra dem ;stora mängd utlagor, räntor, omkostnader, som oupphörligt tilltaga, utan i tid antaga den stora orubbliga grundsatsen att lindring i skatter och frihet i näring. är ett hufvndvilkor för hvarje lands välbefinnande och förkofran, alldrahelstder, som ett härdt slimat tvingar att det halfva äret sträfva, försaka och släpa för att det andra halfva kunna: motstärhunger och köld. När, utom-allt detta, härtill kommer, att en stads välständ i-hög grad beror aflefnadsmedlens mängd -och goda pris från en kringliggande produktiv landsbyggd, terde häraf än ytterligare vara ett: skäl sill den rättvisa och. billiga pretentionen, att; då stalen under tidernaslängd ästadkommit uppdämningen, det i första rummet äligger den; äfven för dess eget intresse, att utgräfningen verkställa, ehuru, beklagligtvis, den föranleder till en ytterligare men nödvändig skuldsättning. F. d. jordbrukare vid Mälaren, E—— 2 RÅTTEGÅNGSoch POLISSAKER. Uti Poliskammaren företogs i dag, iznärvaro af Brandförsäkringsverkets. ombud, hr expeditionssekreerarenSchyberg, undersökning om den i går utihuet mv 16 vid Skeppsbron utbrutna eldsvådan. JEgadan 4:11 hacoöt hrukenatronen Reromån. förklaräde.