Aftonbladet – 15 januari 1852, sida 2

nahanda sätt, som med statsregleringsfonderne,n ir fallet. : a Uti 1:a tomen ega statsverkets ndfond,;!b tatsregleringsfonderne, såväl den ordinarie som g len extra, och hvarje annan af allmänna me-n lel bestående fond sitt serskilda conto. Dere-n not hafva flere af de uti nuvarande rikshufvuds pok ingående medel, som endast tillhöra något ic risstlän, enskilda kommunereller korporationer, 1 såsom riddarhusmedel, kurhusmedel, m. fl. ickej orhållit egne conti, utan att likväl vara heltid ych hållet uteslutne, enär de inneligga i deä förvaltande verkens räkningar, hvarest med-y lens tillvaro kan skönjas i balancernas högre tillgångar och skulder. Angående ämnets behandling å dessa conti för de allmänna fonderne, torde följande i den föreslagne rikshufvudboken vidtagne förändringar böra omförmälas, nemligen: att afkortningar, såväl ordinarie som extra ordinarie, hvilka i nu gällande rikshufvudbok upptagas på icke mindre än 42 conti, motsvarande antalet af de titlar, bvarunder afkortning förekommer, i förslagshufvudboken såmmanförts under ett enda belopp, utan specifikation af dessa titlar: att hvad i nuvarande rikshufvudbok upptages såsom anordning utom stat å statsmedlen, innehållande det som af bötesmedlen icke tillhör statsverket, utan ingår till städer, fromma stiftelser och målsägande, är, såsom af likartad betydelse med afkortning, i förslagshufvudboken intaget under afkortningar: att kronouppbörden, som i nu gällande rikshufvudbok fördelas i a) afkortad, b) anordnad utom stat, ce) hvad :stadsmedlen angår, behållen till rikssta-) ten och, beträffande öfrige medlen, levererad inom räkenskapsåret samt d) resterande vid rä-1 kenskapsårets slut, i förslagshufvudboken återupptages såsom 1) afkortad, 2) till disposition behållen och 3) resterande vid räkenskapsårets slut. Efter fondernas conti intagas räkningarne med rikets ständers bank och riksgäldskontoret, hvilka räkningars innehåll, endast omfattande de under bokslutåret, emellan dessa verk och de uti rikshufvudboken ingående förvaltningar, existerande räkenskapsförhållanden, i nuvårande rikshufvudbok, dels intager en mindre framstående plats, dels till någon del saknas. Vidare förekomma conti med samtlige i 1846 års rikshufvudbok intagna tillgångars förvaltare, hvarvid den princip blifvit följd, att för hvarje förvaltande auktoritet i en enda räkning, hvilken erhållit benämning efter auktoriteten, redovisas allt hvad den om-händer haft, då deremot, enligt nuvarande rikshufvudbok, redovisningen för nästan hvarje auktoritets förvaltning är spridd på flera confi, så att t. ex. kongl. Krigskollegii i nu gällande rikshufvudböken ingående 10 särskilda generalräkningar blifvit i förslagshufvudboken till en enda räkning sammandragne. Vid 1:sta tomen finnes fogadt ett af sjelfva bokslutet oberoende, men på detsamma grundadt tabellverk, innehållande generelt sammandrag öfver samtlige i den allmänna förvaltningen ingående medel, så att de, hvilka, enligt hvad förut är nämndt, erhållit egne conti i rikskufvudboken, samt äfven sådane, hvilka såsom tillhörande enskilda kommuner och korporationer m. m., ansetts icke böra i bokföringen lika utförligt behandlas, dels ock specialsammandrag, som blifvit upprättade, ett för hvarje slag af omförmälte medel. Vid 2:dra tomen märkes :-att, i afseende å sättet för behandlingen af statsinkomsttitlarne och utgiftsanslagen, hvad de förra angår, å hvarje conto upptages, utom de i nuvarande rikshufvudbok debiterade inkomstbeloppen för året, med specifikation af hvad -deraf afkortats, blifvit till disposition behållet eller vid uppbördsårets slut befunnits resterande, äfven Idet i riksstaten påräknade beloppet samt det, vid jemförelse dermed, framträdande öfverIskotts-eller bristbeloppet, samt, beträffande utgiftsanslagens conti, som i nu gällande riksIhufvudbok endast tjena till att sammandraga Ide anordnade summorna, å dessa conti i förslagshufvudboken införas såväl reserverade beThållningar från föregående år, som anslag för året, de tillfälliga inkomster något anslag kan tläga samt, efter anordningens jemförelse derI med, jemväl resultatet af brist eller besparing, I hvarförutan, i. stället att:nu gällande rikshuf-Ivudbok, på särskilda coxnti skiljer de anordilnade beloppen för året och föregående åren, Iförslaget deremot på samma conto sammanställer hela anordningslikasom hela tillgåags-Ibeloppet; och -:äro de, vid jemförelse af riks-Istatsbeloppen uppkommande differenssummo! tillförde, hvad utgiften angår, efter omstänI digheterna, dels särskildt inrättade cönti för tlhvarje hufvudtitels besparing och brist, benämnde Besparingsfondernes Conti, dels äfven v lett conto, kalladt: Statsregleringens öfverskot lock brist, dit äfven inkomsternas öfverskotte -loch brister öfverföras, äfvensom de s. k. utIgifterna å öfverskotten på statsverkets inkomIster; i följd hvaraf å detta conto, genom fötlring från andra conti, sammaändragas; alla de thufvudbelopp, som verka till statsregleringens slutliga resultat, så att man å detta conto med -Mätthet kan inhemta, hur ett: sådant resultat -luppkommer, då deremot, enligt planen för den nu gällande rikshufvudboken;, detta resnitat, icke såsom en följd af bokföringens serie, utan genom ny debiteringeller kreditering -I framställes å ett mindre bemärkt ställe (riks-I gäldskontorets generalräkning). Då enligt det -I föregående, inkomsttitlarnes och utgiftsanslagens conti framställa och slutbehandla all hvad till hvarje sådant conto-hörer, men hvac isålunda å dessa specialconti förekommer, ef-Iter riksstatens föranledande, äfven. måste bee I traktas under fördelning och sammanställning i !på vissa grupper, nemligen hvad. utgifterna ? , a mA RA et ber. at — NU AA angår, dels såsom hujfvudtitlar dels såsom helutgifter, och, hvad inkomsterna beträffar, såsom inkomster i sin helhet, har, uti det afgifns rikshufvudboksförslaget, det å förenämnde spe tcialconti förekommande innehållet blifvit på .Ide för hufvudtiteln samt utgiften och inkom. Ål tan mettada rant aänvo. i. sma. huäfvudsum